EUR-Lex Ingång till EU-rätten

Tillbaka till EUR-Lex förstasida

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Dokument 52009AB0094

Europeiska centralbankens yttrande av den 12 november 2009 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (CON/2009/94)

EUT C 291, 1.12.2009, s. 1–6 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

1.12.2009   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

C 291/1


EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE

av den 12 november 2009

om ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik

(CON/2009/94)

2009/C 291/01

Inledning och rättslig grund

1.

Den 10 september 2009 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande över ett förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG i fråga om kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering samt samlad tillsynsbedömning av ersättningspolitik (1) (nedan kallat direktivförslaget).

2.

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artikel 105.4 första strecksatsen i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och artikel 105.5 i fördraget eftersom direktivförslaget berör grundläggande uppgifter för Europeiska centralbankssystemet (ECBS), nämligen att medverka till att de behöriga myndigheterna smidigt kan genomföra sin politik när det gäller tillsyn över kreditinstitut och det finansiella systemets stabilitet. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

Allmänna kommentarer

3.

ECB välkomnar direktivförslagets bestämmelser som rör kapitalkrav för handelslager och omvärdepapperisering som är snarlika det tillvägagångssätt som nyligen tagits fram av Baselkommittén för banktillsyn (2). ECB anser att det finns ytterligare behov av att samordna de krav som uppställs i direktivförslaget med det reviderade ramverket för marknadsrisk enligt Basel II. ECB föreslår därför att man i bilaga II punkt 1 i direktivförslaget lägger till en bestämmelse som innebär att korrelationshandel undantas från kravet att varje exponering som härrör från värdepapperiseringar i handelslagret ska omfattas av samma schablonmässiga riskbedömning.

4.

ECB noterar även att den kvantitativa konsekvensbedömning som för närvarande genomförs av Baselkommittén för banktillsyn kan leda till vissa ändringar av begreppet ”korrelationshandel”. Om denna konsekvensbedömning skulle leda till förändringar av ramverket för marknadsrisk enligt Basel II, anser ECB att det vore önskvärt att motsvarande ändringar även gjordes i direktivförslaget, eller ändringar av detta, för att säkerställa internationell konkurrens på lika villkor på detta område.

5.

ECB välkomnar även bestämmelserna om ersättningspolitik i bilaga I till direktivförslaget, som är i linje med G20-ledarnas åtagande att genomföra internationella standarder avseende ersättningspolitik med målet att förhindra överdrivet risktagande i framtiden (3). ECB anser dessutom att det vore bra om samma ersättningspolitik gällde för alla anställda inom en och samma bankgrupp som tar risker, så att dessa alla behandlas lika oavsett inom vilken jurisdiktion de arbetar. Slutligen vill ECB understryka att man, när man i gemenskapens lagstiftning introducerar internationella standarder som främst är utformade för stora finansinstitut, måste beakta proportionalitetsprincipen i fördraget.

6.

I de fall där ECB rekommenderar att direktivförslaget ändras anges de specifika förslagen i bilagan åtföljt av en förklaring. I dessa förslag behandlas inte de mer generella synpunkter som har framförts ovan.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 12 november 2009.

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande


(1)  KOM(2009) 362 slutlig.

(2)  Se ”Revisions to the Basel II market risk framework”, ”Guidelines for computing capital for incremental risk in the trading book” samt ”Enhancements to the Basel II framework” av den 13 juli 2009 som alla finns på Bankens för internationell betalningsutjämning (BIS) webbplats http://www.bis.org

(3)  Se ”FSB Principles for Sound Compensation Practices”, och tillhörande genomförandestandarder. Dessa finns på G20:s webbplats http://www.g20.org


BILAGA

Ändringsförslag

Kommissionens förslag

ECB:s ändringsförslag (1)

Ändring 1

Beaktandemeningen

”med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2, Proposal for a

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget,”

”med beaktande av Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2, Proposal for a

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget,”

Förklaring

Eftersom ECB enligt fördraget ska höras om direktivförslaget bör ett beaktandeled med detta innehåll införas i direktivförslaget i linje med artikel 253 i fördraget.

Ändring 2

Artikel 1.9

”Artikel 122b

1.   Trots de riskvikter för normala omvärdepapperiseringspositioner som anges i del 4 av bilaga IX ska de behöriga myndigheterna kräva att kreditinstitut tillämpar riskvikten 1 250 % på positioner i extremt komplexa omvärdepapperiseringar, såvida de inte för varje berörd sådan omvärdepapperiseringsposition har styrkt för den behöriga myndigheten att de har uppfyllt kraven i artikel 122a.4–5.

2.   Punkt 1 ska tillämpas på positioner i nya omvärdepapperiseringar som emitteras efter den 31 december 2010. När det gäller positioner i befintliga omvärdepapperiseringar ska punkt 1 från den 31 december 2014 tillämpas då nya underliggande exponeringar efter den dagen läggs till omvärdepapperiseringen eller ersätter tidigare exponeringar i denna.”

”Artikel 122b

1.   Trots de riskvikter för normala omvärdepapperiseringspositioner som anges i del 4 av bilaga IX ska de behöriga myndigheterna kräva att kreditinstitut tillämpar riskvikten 1 250 % på positioner i extremt komplexa omvärdepapperiseringar, såvida de inte för varje berörd sådan omvärdepapperiseringsposition har styrkt för den behöriga myndigheten att de har uppfyllt kraven i artikel 122a.4–5.

2.   När det gäller positioner i befintliga omvärdepapperiseringar ska punkt 1 från den 31 december 2014 tildelämpas då nya underliggande exponeringar efter den dagen läggs till omvärdepapperiseringen eller ersätter tidigare exponeringar i denna.”

Förklaring

Frågan om icke-uppfyllande av förhandskontroller avseende exponeringar för värdepapperisering behandlas i tillräcklig utsträckning i artikel 122a i det direktiv som antogs av rådet den 15 juli 2009  (2). Dessutom är den föreslagna behandlingen av exponeringar från extremt komplexa omvärdepapperiseringar enligt artikel 122b inte i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen som tillämpas i artikel 122a.5 i ovannämnda direktiv, där ett intervall mellan 250 % till 1 250 % anges beroende på hur omfattande icke-uppfyllandet av förhandskontrollerna är. Mot bakgrund av detta föreslår ECB att den föreslagna artikeln 122b utgår.

Ändring 3

Bilaga I punkt 1

”11.   ERSÄTTNINGSPOLITIK

22.

Vid fastställandet och genomförandet av sin ersättningspolitik ska kreditinstituten, för de medarbetarkategorier som i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör institutens riskprofil, iaktta följande principer på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad:

a)

Ersättningspolitiken ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering, och den ska inte ge incitament till risktagande som går utöver kreditinstitutets tolererade risknivå.

b)

Ersättningspolitiken ska överensstämma med kreditinstitutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen.

c)

Ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i kreditinstitutet ska upprätta allmänna principer för ersättningspolitiken och ansvara för tillämpningen av dessa.

d)

Genomförandet av ersättningspolitiken ska minst en gång per år bli föremål för en oberoende intern granskning på central nivå beträffande dess överensstämmelse med de riktlinjer och metoder för ersättningen som fastställts av ledningsorganet (tillsynsfunktionen).

e)

Om ersättningen är resultatbaserad, ska dess totalbelopp baseras på en kombination av en resultatbedömning av individen och den berörda affärsenheten och kreditinstitutets totala resultat.

f)

Kombinationen av konstanter och variabler för beräkningen av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägd: konstanterna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att en fullt flexibel bonuspolitik, som också kan leda till att ingen bonus betalas ut, kan genomföras.

g)

Betalningar vid förtida avslutande av ett avtal ska stå i relation till prestationerna under tidsperioden och beräknas så att de inte premierar misslyckanden.

h)

I den metod för resultatbedömning som används för att beräkna bonus eller bonuspooler ska det ingå en korrigeringsmekanism för löpande och framtida risker och hänsyn ska tas till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs.

i)

Utbetalningen av större delen av en betydande bonus ska skjutas upp under lämplig tid och kopplas till företagets fortsatta resultat.”

”11.   ERSÄTTNINGSPOLITIK

22.

Vid fastställandet och genomförandet av sin ersättningspolitik ska kreditinstituten, för de medarbetarkategorier som i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör institutens riskprofil, iaktta följande principer på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till deras storlek och interna organisation samt deras verksamheters art, omfattning och komplexitetsgrad:

a)

Ersättningspolitiken ska vara förenlig med och främja en sund och effektiv riskhantering, och den ska inte ge incitament till risktagande som går utöver kreditinstitutets tolererade risknivå.

b)

Ersättningspolitiken ska överensstämma med kreditinstitutets affärsstrategi, mål, värderingar och långsiktiga intressen.

c)

Ledningsorganet (som utövar tillsynsfunktionen) i kreditinstitutet ska upprätta och granska de allmänna principerna för ersättningspolitiken och ansvara för tillämpningen av dessa.

d)

Genomförandet av ersättningspolitiken ska minst en gång per år bli föremål för en oberoende intern granskning på central nivå beträffande dess överensstämmelse med de riktlinjer och metoder för ersättningen som fastställts av ledningsorganet (tillsynsfunktionen).

e)

Ersättningen för anställda som arbetar med ekonomistyrning och riskkontroll är oberoende från de affärsområden över vilka de utövar tillsyn och står i rimlig proportion till deras nyckelroll för kreditinstitutet.

e f)

Om ersättningen är resultatbaserad, ska dess totalbelopp baseras på en kombination av en resultatbedömning av individen och den berörda affärsenheten och kreditinstitutets totala resultat.

fg)

I den metoden för rörlig resultatbedömning som används för att beräkna bonus eller bonuspooler ska det ingå en korrigeringsmekanism för alla typer av löpande och framtida risker och hänsyn ska tas till kostnaden för det kapital och den likviditet som krävs.

h)

Garanterad rörlig ersättning får endast förekomma i undantagsfall i samband med nyrekryteringar och vara begränsad till det första året samt beakta riktlinjerna för riskhantering.

f i)

Kombinationen av konstanter och variabler för beräkningen av den totala ersättningen ska vara lämpligt avvägd och stämma överens med riskerna: konstanterna ska stå för en tillräckligt stor del av den totala ersättningen för att en fullt flexibel bonuspolitik vad gäller den rörliga delen, som också kan leda till att ingen bonus rörlig del betalas ut, kan genomföras.

j)

Betalning av den sammanlagda rörliga ersättningen inskränker inte institutets förmåga att stärka den egna kapitalbasen.

i k)

Utbetalningen av större delen av en betydande bonus rörlig ersättningsdel ska skjutas upp under lämplig tid som inte underskrider tre år, inte faller ut snabbare än den tjänats in och kopplas till företagets kreditinstitutets fortsatta resultat.

l)

En avsevärd del av den rörliga ersättningen bör ges i form av aktier eller aktierelaterade instrument eller, om detta är lämpligt, andra icke-kontanta instrument förutsatt att dessa instrument skapar långsiktiga incitament där tidsaspekten överensstämmer med den risk som tas. Tilldelning av aktier, aktierelaterade instrument eller andra icke-kontanta instrument omfattas av en lämplig kvarhållandepolicy.

g m)

Betalningar vid förtida avslutande av ett avtal ska stå i relation till prestationerna under tidsperioden och beräknas så att de inte premierar misslyckanden.

22a

Kreditinstitut som är betydelsefulla vad gäller storlek och intern organisation samt har betydelsefull, omfattande och komplex verksamhet ska inrätta en ersättningskommitté som övervakar riktlinjerna avseende ersättningar samt deras tillämpning. Ersättningskommittén ska ha sådan sammansättning att den på ett oberoende och kompentent sätt kan övervaka ersättningsregler och –praxis samt de incitament som skapas för att hantera risk, kapital och likviditet.”

Förklaring

ECB föreslår att bilaga I punkt 1 i direktivförslaget ändras på följande sätt: i) Metoden för resultatbedömning bör justeras för alla typer av risk (se punkt g) i höger spalt ovan). ii) I direktivförslagets bilaga I punkt 1 bör punkterna h) och i) komma i omvänd ordningsföljd (se punkterna g) och i) i höger spalt ovan) för att på så sätt hålla samman hänvisningarna till metoden för resultatbedömning och den rörliga ersättningsdelen. Slutligen föreslår ECB att man lägger till nya principer som återspeglar den överenskommelse som G20-ledarna träffade vid sitt möte i Pittsburgh den 24-25 september 2009. G20-ledarna uttalade särskilt sitt stöd för genomförandet av de standarder som tagits fram av Financial Stability Board vars mål är att ersättning ska uppmuntra till ett långsiktigt skapande av värden, inte överdrivet risktagande (se fotnot 3 ovan).

Ändring 4

Bilaga II, punkt 3 e

”7.

Vid tillämpning av punkt 10b.a–b ska resultatet av institutets egen beräkning ökas genom att multipliceras med en faktor (m+) på minst 3.”

”7.

Vid tillämpning av punkt 10b.a–b ska resultatet av institutets egen beräkning ökas genom att multipliceras med en faktor (m c +) på minst 3 och en faktor (ms) på minst 3.”

Förklaring

ECB är positiv till att direktivförslaget samordnas med motsvarande Basel-texter (d.v.s. förändringar av ramverket för marknadsrisk enligt Basel II) som omfattar två olika faktorer för aktuellt värde och stressvärde för Value-at-Risk.

Ändring 5

Bilaga II, punkt 3 f

”Vid tillämpning av punkt 10b.a–b ska multiplikationsfaktorn (m+) ökas med en plusfaktor mellan 0 och 1 i överensstämmelse med tabell 1 beroende på det antal överskridanden som konstaterats genom institutets utfallstester under de närmast föregående 250 bankdagarna av Value-at-Riskvärdet enligt punkt 10 (...).”

”Vid tillämpning av punkt 10b.a–b ska multiplikationsfaktorerna (m c +) och (ms ) ökas med en plusfaktor mellan 0 och 1 i överensstämmelse med tabell 1 beroende på det antal överskridanden som konstaterats genom institutets utfallstester under de närmast föregående 250 bankdagarna av Value-at-Riskvärdet enligt punkt 10 (...).”

Förklaring

Se förklaringen av ändring 4.


(1)  Text markerad med fet stil anger ECB:s förslag till ny text. Genomstruken text anger de strykningar som ECB föreslår.

(2)  Se kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktiven 2006/48/EG, 2006/49/EG och 2007/64/EG vad gäller banker anslutna till centrala kreditinstitut, vissa frågor som gäller kapitalbasen, stora exponeringar, tillsynsrutiner och krishantering som antogs av rådet den 15 juli 2009, efter överenskommelse med Europaparlamentet, finns på rådets webbplats http://www.register.consilium.europa.eu


Upp