EUR-Lex Ingång till EU-rätten

Tillbaka till EUR-Lex förstasida

Det här dokumentet är ett utdrag från EUR-Lex webbplats

Dokument 32016O0037

Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/1993 av den 4 november 2016 om principer för samordningen av bedömningen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, och om övervakningen av institutionella skyddssystem inklusive betydande och mindre betydande institut (ECB/2016/37)

EUT L 306, 15.11.2016, s. 32–36 (BG, ES, CS, DA, DE, ET, EL, EN, FR, HR, IT, LV, LT, HU, MT, NL, PL, PT, RO, SK, SL, FI, SV)

Dokumentets rättsliga status Gällande

ELI: http://data.europa.eu/eli/guideline/2016/1993/oj

15.11.2016   

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 306/32


EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE (EU) 2016/1993

av den 4 november 2016

om principer för samordningen av bedömningen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013, och om övervakningen av institutionella skyddssystem inklusive betydande och mindre betydande institut (ECB/2016/37)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1024/2013 av den 15 oktober 2013 om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (1), särskilt artiklarna 4.3 samt 6.1 och 6.7,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (2), särskilt artiklarna 8.4, 49.3, 113.7, 422.8 och 425.4,

med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/61 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 när det gäller likviditetstäckningskravet för kreditinstitut (3), särskilt artiklarna 29.1, 33.2 b och 34.1, och

av följande skäl:

(1)

I förordning (EU) nr 575/2013 definieras ett institutionellt skyddssystem som ett avtalsgrundat eller lagstadgat skyddssystem som skyddar medlemsinstituten och särskilt säkerställer deras likviditet och solvens för att vid behov undvika konkurs. Behöriga myndigheter får, i enlighet med de regler som framgår av artiklarna 8.4, 49.3, 113.7, 422.8 och 425.4 i förordning (EU) nr 575/2013 och artiklarna 29.1, 33.2 b och 34.1 i den delegerade förordningen (EU) 2015/61, åsidosätta vissa tillsynskrav eller tillåta vissa undantag för medlemmar i institutionella skyddssystem. Därutöver anger artikel 113.7 i i förordning (EU) nr 575/2013 att den relevanta behöriga myndigheten med jämna mellanrum ska godkänna och övervaka att institutionella skyddssystems system för övervakning och klassificering av risker är tillräckliga, och av artikel 113.7 d att de institutionella skyddssystemen ska genomföra egna riskbedömningar.

(2)

Beslut av behöriga myndigheter att bevilja tillstånd och undantag i den mening som avses i artiklarna 8.4, 49.3, 113.7, 422.8 och 425.4 i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 33.2 b i delegerade förordning (EU) 2015/61 samt alla beslut grundade i övervakningen av institutionella skyddssystem riktar sig till enskilda kreditinstitut. Inom ramen för den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) är Europeiska centralbanken (ECB) den behöriga tillsynsmyndigheten för kreditinstitut som klassificerats som betydande i enlighet med artikel 6.4 i förordning (EU) nr 1024/2013 och del IV och artikel 147.1 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) (4), och ansvarar därmed för bedömningen av ansökningar som lämnas in av betydande kreditinstitut och övervakningen av de institutionella skyddssystemen som dessa tillhör, medan de nationella behöriga tillsynsmyndigheterna ansvarar för bedömningen av ansökningar som lämnas in av mindre betydande kreditinstitut och övervakningen av de institutionella skyddssystemen som dessa tillhör.

(3)

För att säkerställa att betydande och mindre betydande kreditinstitut som är medlemmar i institutionella skyddssystem inom den gemensamma tillsynsmekanismen behandlas likvärdigt samt att de beslut som fattas av ECB och de nationella behöriga myndigheterna är konsekventa har ECB antagit Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/1994 (ECB/2016/38) (5). Det är dock nödvändigt att samordna tillvägagångssättet för beslut avseende medlemmar i samma institutionella skyddssystem som består av både betydande och mindre betydande kreditinstitut, och att ECB och de nationella behöriga tillsynsmyndigheterna samordnar sin kontroll av dessa institutionella skyddssystem, så att konsekventa beslut kan fattas avseende både betydande och mindre betydande kreditinstitut som är medlemmar i samma institutionella skyddssystem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.   I denna riktlinje fastställs principerna för samordningen mellan ECB och de nationella behöriga tillsynsmyndigheterna när det gäller att bevilja tillstånd och undantag för medlemmar i institutionella skyddssystem enligt artiklarna 8.4, 49.3, 113.7, 422.8 och 425.4 i förordning (EU) nr 575/2013 och artikel 33.2 b i delegerade förordning (EU) 2015/61, samt för övervakningen av institutionella skyddssystem som godkänts för tillsynsändamål.

2.   Samordningen sker utan att det påverkar ECB:s ansvar att anta alla relevanta tillsynsbeslut avseende betydande kreditinstitut, och de nationella behöriga tillsynsmyndigheternas ansvar för att anta sådana beslut avseende mindre betydande kreditinstitut.

Artikel 2

Definitioner

I denna riktlinje ska definitionerna i förordning (EU) nr 575/2013, Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU (6), förordning (EU) nr 1024/2013 samt förordning (EU) nr 468/2014 (ECB/2014/17) gälla tillsammans med följande definitioner:

a)    granskningsgrupp : en grupp som består av representanter för ECB och de nationella behöriga myndigheterna som är den direkta tillsynsenheten för de berörda medlemmarna i ett institutionellt skyddssystem. Denna grupp har till uppgift att samordna den granskning som görs inom ramen för artikel 113.7 i förordning (EU) nr 575/2013.

b)    granskningsgruppens samordnare : en person anställd hos ECB eller en nationell behörig myndighet som utsetts i enlighet med artikel 6 och utför sådana uppgifter som framgår av artikel 8.

c)    sökande : en medlem i ett institutionellt skyddssystem, eller en grupp medlemmar i ett institutionellt skyddssystem, som representeras av en enhet som till ECB eller den berörda nationella behöriga myndigheten lämnar en ansökan om tillstånd eller undantag enligt bestämmelserna som avses i artikel 1.1.

d)    hybridskyddssystem : ett institutionellt skyddssystem som består av betydande och mindre betydande kreditinstitut.

e)    behöriga SSM-myndigheter : ECB och de nationella behöriga myndigheterna i deltagande medlemsstater.

Artikel 3

Tillämpningsnivå

Om både betydande och mindre betydande kreditinstitut som är medlemmar i samma hybridskyddssystem samtidigt lämnar in en ansökan om tillstånd och undantag till ECB, när det gäller betydande kreditinstitut, och till de nationella behöriga myndigheterna, när det gäller mindre betydande institut, ska ECB och de relevanta nationella behöriga myndigheterna följa den samordningsprocess och bestämmelserna om övervakning som framgår av denna riktlinje, inklusive eventuella standardövervakningsåtgärder avseende det institutionella skyddssystemet.

KAPITEL II

SAMORDNING AV BEDÖMNINGEN AV DET INSTITUTIONELLA SKYDDSSYSTEMET

Artikel 4

Samordnad bedömning

Utan att det påverkar ECB:s och de nationella behöriga myndigheternas ansvar att bevilja de tillstånd och undantag som avses i artikel 1.1, ska bedömningen av sådana ansökningar som samtidigt lämnas in av betydande och mindre betydande kreditinstitut, som är medlemmar i samma hybridskyddssystem, göras gemensamt av ECB och den relevanta nationella behöriga myndigheten.

Artikel 5

Granskningsgrupp

1.   För att samordna bedömningen av sådana ansökningar som samtidigt lämnas in av betydande och mindre betydande kreditinstitut, som är medlemmar i samma hybridskyddssystem, ska en granskningsgrupp inrättas när ECB och den relevanta nationella behöriga myndigheten erhåller en ansökan om tillstånd eller undantag enligt de tillämpliga bestämmelserna i förordning (EU) nr 575/2013.

2.   ECB och den relevanta nationella behöriga myndigheten ska utse tillsynsansvariga för den löpande tillsynen av det kreditinstitut som lämnar in ansökan enligt artikel 1, samt personal som utför den allmänna övervakningen av systemets funktion och ingår i granskningsgruppen. Granskningsgruppens sammansättning och antalet medlemmar i gruppen styrs av antalet medlemmar i det institutionella skyddssystemet och vilken betydelse de berörda betydande instituten har.

3.   Granskningsgruppen ska upprätthållas fram till dess att de beslut som avser ansökningarna om tillstånd eller undantag har fattats av de behöriga myndigheterna.

Artikel 6

Granskningsgruppens samordnare

1.   ECB och den nationella behöriga myndigheten med ansvar för den direkta tillsynen över de relevanta medlemmarna i ett institutionellt skyddssystem ska utse en samordnare som leder arbetet med att bedöma ansökningarna.

2.   Om betydande institut som står under tillsyn av gemensamma tillsynsgrupper (JST) har ansökt om samma tillstånd eller undantag som räknas upp i artikel 1.1, kan dessa gemensamma tillsynsgrupper besluta att utse en gemensam samordnare.

3.   Samordnarna ska fatta beslut om en tidsplan samt om nödvändiga åtgärder för att utveckla en gemensam ståndpunkt inom granskningsgruppen.

Artikel 7

Information om en ansökan och inrättande av granskningsgruppen

1.   ECB och den berörda nationella behöriga myndigheten ska informera varandra så snart de tagit emot en ansökan från betydande och mindre betydande kreditinstitut som är medlemmar i ett hybridskyddssystem.

2.   När de tar emot flera samtidigt inlämnade ansökningar ska ECB och den nationella behöriga myndigheten utse sina medlemmar i granskningsgruppen.

Artikel 8

Bedömning av ansökningarna

1.   ECB och den berörda nationella behöriga myndigheten ska göra oberoende bedömningar av fullständigheten och lämpligheten av ansökningarna. Om mer information behövs för att bedöma specifika ansökningar kan de behöriga myndigheterna begära att sökanden tillhandahåller sådan information.

2.   ECB och den nationella behöriga myndigheten ska var för sig göra en preliminär bedömning av respektive ansökan.

3.   Med beaktande av eventuella tidsfrister som framgår av nationell lag ska granskningsgruppen diskutera de preliminära slutsatserna från bedömningen av ansökningar och besluta om den slutliga bedömningen.

4.   Om granskningsgruppen befinner att ansökningarna och det institutionella skyddssystemets organisatoriska ramverk uppfyller kraven i de bestämmelser som framgår av artikel 1.1, ska den sammanfatta sin bedömning i en rapport som bekräftar att kraven uppfylls. Granskningsgruppens bedömning ska beaktas av ECB och de nationella behöriga myndigheterna när de antar sina respektive beslut om huruvida tillstånd eller undantag beviljas.

5.   Om granskningsgruppen inte kan enas om hur ansökningarna ska bedömas kan frågan hänskjutas till tillsynsnämnden för diskussion. Resultatet av diskussionen i tillsynsnämnden påverkar inte ECB:s och de nationella behöriga myndigheternas ansvar att fatta beslut om huruvida ett tillstånd eller ett undantag beviljas.

Artikel 9

Beslut

1.   Utkast till beslut som tas fram av ECB och de berörda nationella behöriga myndigheterna baseras på det överenskomna resultatet av den gemensamma bedömningen och ska överlämnas för godkännande till de berörda beslutande organen, dvs. till ECB-rådet för ansökningar som lämnats in av betydande kreditinstitut och till de berörda nationella behöriga myndigheternas beslutande organ för ansökningar som lämnats in av mindre betydande kreditinstitut.

2.   Dessa beslut ska ange rapporteringskraven för den pågående övervakningen av medlemmarna i det institutionella skyddssystemet, utan att det påverkar tillämpningen av ytterligare krav som ECB och de berörda nationella behöriga myndigheterna kan ställa på kreditinstitut under övervakningen.

KAPITEL III

ÖVERVAKNING AV INSTITUTIONELLA SKYDDSSYSTEM

Artikel 10

Samordning av övervakningen

1.   ECB och de nationella behöriga myndigheterna med ansvar för tillsynen över en medlem i ett institutionellt skyddssystem ska med jämna mellanrum kontrollera att det institutionella skyddssystemets system för övervakning och klassificering av risker i enlighet med artikel 113.7 c i förordning (EU) nr 575/2013 är tillräckliga, och att det institutionella skyddssystemet genomför egna riskbedömningar i enlighet med artikel 113.7 d i den förordningen.

2.   För att säkerställa ett enhetligt tillvägagångssätt för övervakningen och tillämpningen av hög tillsynsstandard ska ECB och de berörda nationella behöriga myndigheterna samordna sitt övervakningsarbete. För detta ändamål ska det tas fram aktuella förteckningar över anställda personer hos ECB och de nationella behöriga myndigheterna.

3.   ECB och de nationella behöriga myndigheterna ska tillsammans besluta om tidsfrister och åtgärder i samband med övervakning. Övervakningen ska ske minst en gång per år efter det att de konsoliderade eller aggregerade finansiella rapporterna för föregående räkenskapsår blivit tillgängliga, och tas fram i enlighet med artikel 113.7 e i förordning (EU) nr 575/2013.

Artikel 11

Övervakning

1.   ECB och den berörda nationella behöriga myndigheten ska, inom sitt respektive behörighetsområde, normalt utföra sitt övervakningsarbete på distans. Vid behov får ECB och den berörda nationella behöriga myndigheten, inom sitt respektive behörighetsområde, besluta om att utföra inspektioner på plats hos kreditinstitut som är medlemmar i institutionella skyddssystem, för att bedöma huruvida dessa kontinuerligt uppfyller villkoren för tillstånd och undantag som avses i artikel 1.1.

2.   För övervakningen av institutionella skyddssystem får ECB och de nationella behöriga myndigheterna beakta tillgänglig tillsynsinformation om medlemmar i institutionella skyddssystem, som t.ex. resultaten från tillsyns- och utvärderingsprocesser samt regelbunden tillsynsrapportering.

3.   ECB och den nationella behöriga myndigheten ska årligen granska den konsoliderade/aggregerade rapporten som krävs enligt artikel 113.7 e i förordning (EU) nr 575/2013, och särskilt beakta det tillgängliga kapitalet i institutionella skyddssystem.

Artikel 12

Resultat av övervakningen

1.   ECB och den berörda nationella behöriga myndigheten ska komma överens om resultaten och slutsatserna från övervakningen och vid behov tillsammans besluta om uppföljningsåtgärder, inklusive en mer intensiv övervakning.

2.   Om ECB och den berörda nationella behöriga myndigheten inte kan enas, kan frågan hänskjutas till tillsynsnämnden för diskussion. Resultatet av diskussionen i tillsynsnämnden påverkar inte ECB:s och den nationella behöriga myndighetens ansvar avseende tillsynen över ett institutionellt skyddssystems medlemmar.

3.   Om det finns indikationer om att kraven i de bestämmelser som framgår av artikel 1.1 inte längre uppfylls och att godtagbarheten av ett institutionellt skyddssystem eller vissa av dess medlemmar och/eller tillstånd eller undantag som beviljats kan behöva omprövas, ska ECB och den nationella behöriga myndigheten samordna sina åtgärder, som bl.a. kan omfatta ett återkallande, eller icke-tillämpning, av tillstånd och/eller undantag.

KAPITEL IV

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 13

Adressater

Denna riktlinje riktar sig till de behöriga SSM-myndigheterna.

Artikel 14

Verkan och genomförande

1.   Denna riktlinje får verkan samma dag som den anmäls till de behöriga SSM-myndigheterna.

2.   De behöriga SSM-myndigheterna ska följa denna riktlinje från den 2 december 2016.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 4 november 2016.

På ECB-rådets vägnar

Mario DRAGHI

ECB:s ordförande


(1)  EUT L 287, 29.10.2013, s. 63.

(2)  EUT L 176, 27.6.2013, s. 1.

(3)  EUT L 11, 17.1.2015, s. 1.

(4)  Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 468/2014 av den 16 april 2014 om upprättande av ramen för samarbete inom den gemensamma tillsynsmekanismen mellan Europeiska centralbanken och nationella behöriga myndigheter samt med nationella utsedda myndigheter (ramförordning om den gemensamma tillsynsmekanismen [SSM]) (ECB/2014/17) (EUT L 141, 14.5.2014, s. 1).

(5)  Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2016/1994 av den 4 november 2016 om tillvägagångssättet för erkännande av institutionella skyddssystem för tillsynsändamål av nationella behöriga myndigheter i enlighet med förordning (EU) nr 575/2013 (ECB/2016/38) (se sidan 37 i detta nummer av EUT).

(6)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).


Upp