32002O0010

Europeiska centralbankens riktlinje

av den 5 december 2002

om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom europeiska centralbankssystemet

(ECB/2002/10)

(2003/131/EG)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av Stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 12.1, artikel 14.3 och artikel 26.4 i denna,

med beaktande av det bistånd som skall ges av Europeiska centralbankens (ECB:s) allmänna råd enligt artikel 47.2 andra och tredje strecksatserna, och

av följande skäl:

(1) Europeiska centralbankssystemet (ECBS) har vissa rapporteringsskyldigheter enligt artikel 15 i stadgan.

(2) Enligt artikel 26.3 i stadgan skall ECB:s direktion upprätta en konsoliderad balansräkning för ECBS, avsedd för analytiska och operativa ändamål.

(3) Enligt artikel 26.4 i stadgan skall ECB-rådet fastställa de regler som behövs för att standardisera bokföring och rapportering av de transaktioner som genomförs av de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker vid tillämpningen av artikel 26 i stadgan.

(4) Enligt övergångsbestämmelserna i riktlinje ECB/2000/18 av den 1 december 1998 om den rättsliga ramen för redovisning och rapportering inom Europeiska centralbankssystemet med de ändringar som gjordes den 15 december 1999 och den 14 december 2000(1) skulle alla tillgångar och skulder per dagens slut den 31 december 1998 omvärderas den 1 januari 1999. Orealiserade vinster som uppkommit före eller under den 1 januari 1999 skulle skiljas från sådana orealiserade omvärderingsvinster som uppkommit efter den 1 januari 1999 och som skulle fortsätta att tillhöra de nationella centralbankerna. De marknadspriser och marknadskurser som ECB och de nationella centralbankerna tillämpade i sina första balansräkningar den 1 januari 1999 var den nya genomsnittskostnaden vid övergångsperiodens början. Det rekommenderades att orealiserade vinster som uppkommit före eller under den 1 januari 1999 inte skulle betraktas som utdelningsbara vid övergångstidpunkten utan skulle behandlas som realiserbara/utdelningsbara endast i samband med transaktioner som skedde efter det att övergångsperioden inletts. Valutakursvinster och valutakursförluster och vinster och förluster i guld samt kursvinster och kursförluster som härrörde från överföringen av tillgångar från de nationella centralbankerna till ECB skulle anses som realiserade.

(5) Uppgifter om utelöpande eurosedlar, om avkastningen på nettofordringar och nettoskulder inom Eurosystemet som härrör från tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och om monetära inkomster bör harmoniseras i de nationella centralbankernas offentliga årsbalansräkningar, resultaträkningar och noter till årsboksluten. De poster som bör harmoniseras är utmärkta med en asterisk i bilagorna IV, VIII och IX.

(6) Vederbörlig hänsyn har tagits till det förarbete som har utförts av Europeiska monetära institutet (EMI).

(7) Innehållet i riktlinje ECB/2000/18 kommer nu att ändras på flera sätt. Av tydlighetsskäl bör detta ske genom att en ny riktlinje antas.

(8) ECB anser att det är viktigt att öka öppenheten när det gäller ECBS regelverk, trots att Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen inte innehåller någon sådan förpliktelse. ECB har därför beslutat att offentliggöra denna riktlinje.

(9) I överensstämmelse med artiklarna 12.1 och 14.3 i stadgan utgör ECB:s riktlinjer en integrerad del av gemenskapsrätten.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Definitioner

1. I denna riktlinje avses med

- fördelningsnyckel för sedlar: de procentsatser som erhålls när hänsyn tas till ECB:s andel av den totala utgivningen av eurosedlar och fördelningsnyckeln för tecknat kapital tillämpas på de nationella centralbankernas andel av den totala utgivningen(2),

- konsolidering: den redovisningsprocess varigenom flera separata juridiska enheters räkenskaper slås samman som om de vore en enda enhet enligt beslut ECB/2001/15 av den 6 december 2001 om utgivningen av eurosedlar,

- redovisnings- och finansiella rapporteringsändamål inom ECBS: de ändamål för vilka ECB upprättar de i bilaga 1 förtecknade redovisningshandlingarna i överensstämmelse med artiklarna 15 och 26 i stadgan,

- nationella centralbanker: de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker,

- deltagande medlemsstater: de medlemsstater som infört euron i enlighet med Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen,

- icke deltagande medlemsstater: de medlemsstater som inte har infört euron i enlighet med fördraget,

- Eurosystemet: de nationella centralbankerna och ECB,

- övergångsperiod: perioden från och med den 1 januari 1999 till och med den 31 december 2001,

- kvartalsomvärderingsdag: den dag som får utgöra den sista kalenderdagen i kvartalet.

2. Definitioner av andra facktermer som används i denna riktlinje återfinns i ordlistan i bilaga II.

Artikel 2

Räckvidd

1. Bestämmelserna i denna riktlinje skall gälla för ECB och de nationella centralbankerna i fråga om ECBS redovisnings- och finansiella rapporteringsändamål.

2. Riktlinjen gäller endast den redovisning och finansiella rapportering som ECBS skall fullgöra enligt kraven i stadgan, och innehåller därför inga tvingande regler för de nationella centralbankernas inhemska rapporter och bokslut. För att åstadkomma konsekvens och jämförbarhet mellan de redovisningssystem som tillämpas av ECBS och av de nationella centralbankerna rekommenderas de nationella centralbankerna att så långt möjligt följa reglerna i den här riktlinjen, när det gäller deras inhemska rapporter och bokslut.

Artikel 3

Grundläggande redovisningsprinciper

Följande grundläggande redovisningsprinciper skall tillämpas:

a) Ekonomisk realitet och öppenhet: Redovisningsmetoderna och bokslutsrapporteringen skall återspegla den ekonomiska verkligheten, de skall präglas av öppenhet och de skall uppfylla kvalitetskriterierna förståelighet, relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet. Transaktionerna skall redovisas och presenteras i enlighet med sin substans och ekonomiska realitet, inte enbart utifrån den rättsliga formen.

b) Försiktighetsprincipen: Värderingen av tillgångar och skulder, liksom resultatavräkningen, skall präglas av försiktighet. För den här riktlinjen innebär detta att orealiserade vinster inte skall intäktsföras i resultaträkningen utan i stället föras direkt till ett värderegleringskonto. Försiktighetsprincipen medger dock inte att dolda reserver skapas eller att felaktiga värden avsiktligt anges för poster i balans- och resultaträkningen.

c) Händelser efter balansräkningens upprättande: Tillgångar och skulder skall justeras så att hänsyn tas till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och den dag då de berörda organen godkänner bokslutet, om dessa händelser påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen. Tillgångar och skulder skall inte justeras för sådana händelser efter balansdagen som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen, men upplysningar skall lämnas om händelserna är av sådan vikt att underlåtenhet att upplysa om dem skulle göra det svårare för den som läser bokslutet att göra korrekta bedömningar och fatta korrekta beslut.

d) Väsentlighetsprincipen: Avvikelser från redovisningsreglerna, inbegripet sådana som inverkar på beräkningen av de enskilda nationella centralbankernas och ECB:s resultaträkning, får inte förekomma annat än om det är rimligt att betrakta sådana avvikelser som oväsentliga totalt sett mot bakgrund av det rapporterande institutets bokslut och presentationen därav.

e) Fortlevnadsprincipen: Bokslut skall upprättas med tillämpning av fortlevnadsprincipen (going concern-principen).

f) Bokföringsmässiga grunder: Inkomster och utgifter skall redovisas som intäkter och kostnader för den redovisningsperiod då de intjänas eller uppkommer, inte vid betalningstidpunkten.

g) Konsekvens och jämförbarhet: Kriterierna för värdering av balansräkningsposter och för resultatavräkning skall tillämpas konsekvent i enlighet med ett gemensamt och kontinuerligt tillvägagångssätt inom ECBS, så att uppgifterna i boksluten blir jämförbara.

Artikel 4

Redovisning av tillgångar och skulder

Finansiella och andra tillgångar och skulder skall redovisas i den rapporterande enhetens balansräkning endast om följande villkor är uppfyllda:

a) Det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från den rapporterande enheten.

b) I princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till den rapporterande enheten.

c) Det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma anskaffningskostnaden för, eller värdet av, tillgången för den rapporterande enheten respektive att fastställa skuldbeloppet.

Artikel 5

Likviddagsredovisning och affärsdagsredovisning

1. Likviddagsredovisning skall tillämpas när det gäller bokföring av uppgifter i Eurosystemets redovisning till och med den 31 december 2006.

2. Från och med den 1 januari 2007 skall affärsdagsredovisning - enligt definitionen i bilaga III - användas i Eurosystemets redovisning för bokföring av uppgifter om valutatransaktioner och upplupna kostnader/intäkter i utländsk valuta. Likviddagsredovisning får även efter denna tidpunkt tillämpas för värdepapperstransaktioner.

3. De nationella centralbankerna får, med avvikelse från punkt 1, använda affärsdagsredovisning före den 1 januari 2007.

4. Uppgifter som lämnas som en del av den dagliga balansräkningen inom ramen för Eurosystemets finansiella rapportering skall, med undantag för justeringar som görs vid kvartalsslut och årsslut, visa transaktionsförändringar i andra balansräkningsposter än "Övriga tillgångar" och "Övriga skulder".

KAPITEL II

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN

Artikel 6

Balansräkningens uppställningsform

Uppställningen av ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar skall följa uppställningen i bilaga IV när det gäller ECBS finansiella rapportering.

Artikel 7

Värderingsregler för balansräkningen

1. Rådande marknadskurser och marknadspriser skall användas för värdering av poster i balansräkningen såvida inte annat anges i bilaga IV.

2. Omvärdering av guld, instrument i utländsk valuta, värdepapper och finansiella instrument (i och utanför balansräkningen) skall ske på kvartalsomvärderingsdagen till marknadens mittkurs respektive mittpris. ECB och de nationella centralbankerna får värdera om sina portföljer oftare för interna ändamål, förutsatt att endast uppgifter till transaktionsvärdet redovisas under kvartalet.

3. Det skall inte göras någon skillnad mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld, utan en samlad guldomvärderingseffekt skall redovisas, baserad på priset i euro för en viss viktenhet guld, beräknat utifrån växelkursen mellan euron och US-dollarn på kvartalsomvärderingsdagen. Omvärdering skall för utländsk valuta ske valuta för valuta (inbegripet transaktioner i och utanför balansräkningen) och för värdepapper kod för kod (dvs. samma ISIN-nummer eller ISIN-typ), utom för sådana värdepapper som ingår i posten "Övriga finansiella tillgångar", vilka skall behandlas som separata innehav.

4. Omvärderingsposter skall återföras vid utgången av nästa kvartal, med undantag av orealiserade förluster, som vid årsslutet förs till resultaträkningen. Under kvartalet skall alla transaktioner redovisas till transaktionskursen respektive transaktionspriset.

Artikel 8

Reverserade transaktioner

1. En reverserad transaktion som grundar sig på ett repoavtal skall bokföras som inlåning mot säkerhet på balansräkningens skuldsida, medan den post som har ställts som säkerhet skall förbli på balansräkningens tillgångssida. Sålda värdepapper som skall köpas tillbaka enligt repoavtal skall, när ECB eller en nationell centralbank är återköpsskyldig, behandlas som om de fortfarande vore en del av den portfölj från vilken de sålts.

2. En reverserad transaktion som grundar sig på en omvänd repa skall med avseende på lånebeloppet bokföras som utlåning mot säkerhet på balansräkningens tillgångssida. Värdepapper som förvärvats inom ramen för omvända repoavtal skall inte omvärderas, och den utlånande parten skall inte föra någon vinst eller förlust från sådana värdepapper till resultaträkningen.

3. Reverserade transaktioner som inbegriper värdepapper uttryckta i utländska valutor skall inte inverka på genomsnittskostnaden för valutapositionerna i fråga.

4. Vid transaktioner med värdepapperslån skall värdepapperen förbli i överlåtarens balansräkning. Sådana transaktioner skall redovisas på samma sätt som repoavtal. Om emellertid de värdepapper som lånats av ECB eller en nationell centralbank i egenskap av mottagare inte finns hos banken vid årets slut, skall mottagaren göra en avsättning för förluster om marknadsvärdet på de underliggande värdepapperen har stigit sedan avtalsdagen för lånetransaktionen, och ta upp en skuld (återöverlåtelse av värdepapperen) om mottagaren under mellantiden har sålt värdepapperen.

5. Lånetransaktioner med guld som säkerhet skall behandlas som repoavtal. Guldflödena i samband med sådana lånetransaktioner mot säkerhet skall inte bokföras i balansräkningarna, och skillnaden mellan avista- och terminspriserna för transaktionen skall behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

6. Reverserade transaktioner, inbegripet transaktioner med värdepapperslån, som genomförs inom ramen för ett avtal om automatiska värdepapperslån, skall tas upp i balansräkningen endast om säkerhet ställts i form av kontanter under transaktionens hela löptid.

Artikel 9

Omsättningsbara aktieinstrument

1. Denna artikel skall tillämpas på omsättningsbara aktieinstrument (aktier eller andelar i aktiefonder) oavsett om transaktionen genomförs direkt av en nationell centralbank eller ECB, eller genom ombud, med undantag för sådana transaktioner som avser pensionsfonder, andelar, investeringar i dotterbolag, betydande intressen eller finansiella anläggningstillgångar.

2. Aktieinstrument i utländsk valuta skall inte ingå i den sammantagna valutapositionen utan utgöra en del av ett separat valutainnehav. Det rekommenderas att beräkningen av tillhörande valutakursvinster och valutakursförluster görs antingen med nettogenomsnittskostnadsmetoden eller med en genomsnittskostnadsmetod.

3. Det rekommenderas att aktieinstrument behandlas i enlighet med följande regler:

a) Aktieportföljer omvärderas i enlighet med artikel 7.2. Omvärdering skall ske post för post. För aktiefonder skall prisomvärderingen ske netto, någon omvärdering aktie för aktie skall inte ske. Ingen nettning förekommer mellan olika aktier eller olika aktiefonder.

b) Transaktioner bokförs till transaktionspriset i balansräkningen.

c) Mäklararvoden bokförs antingen som transaktionskostnad, som inkluderas i anskaffningspriset, eller som en kostnad i resultaträkningen.

d) Utdelning som köps inkluderas i priset för aktieinstrumentet. När aktien noteras utan utdelning får den köpta utdelningen behandlas som en separat post till dess att betalning inflyter.

e) Upplupen utdelning bokförs inte vid periodens utgång eftersom den redan ingår i aktieinstrumentets pris, med undantag för instrument utan vinstutdelning.

f) Teckningsrätter behandlas som en separat tillgång när de emitteras. Anskaffningskostnaden beräknas på det gamla genomsnittliga anskaffningspriset för aktierna, emissionspriset för de nya och förhållandet mellan gamla och nya aktier. Alternativt får priset för teckningsrätten baseras på dess marknadsvärde, aktiens gamla genomsnittliga anskaffningspris och aktiens marknadspris före nyemissionen. De behandlas i enlighet med Eurosystemets redovisningsregler.

Artikel 10

Sedlar

Uppgiften om "utelöpande sedlar" i de nationella centralbankernas balansräkningar skall bestå av två delar:

a) det ojusterade beloppet för utelöpande eurosedlar, som skall beräknas enligt endera av följande två metoder:

Metod A: BC = BP - BD - S

Metod B: BC = BI - BR

där

BC= är beloppet för utelöpande sedlar

BP= är värdet av tryckta eller från tryckeriet mottagna sedlar

BD= är värdet av förstörda sedlar

BI= är värdet av de eurosedlar som satts i omlopp

BR= är värdet av mottagna eurosedlar

S= är värdet av sedlar i lager/valv,

b) plus/minus de justeringar som följer av tillämpningen av fördelningsnyckeln för sedlar.

KAPITEL III

RESULTATAVRÄKNING

Artikel 11

Resultatavräkning

1. Följande regler skall tillämpas i fråga om resultatavräkning:

a) Realiserade vinster och realiserade förluster skall föras till resultaträkningen.

b) Orealiserade vinster skall inte resultatavräknas utan föras direkt till ett värderegleringskonto.

c) Orealiserade förluster skall föras till resultaträkningen om de överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på det korresponderande värderegleringskontot.

d) Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot nya orealiserade vinster.

e) Orealiserade förluster i ett visst värdepapper, i en viss valuta eller i guld får inte bli föremål för nettning mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld.

2. Överkurser och underkurser på emitterade och köpta värdepapper skall beräknas och redovisas som del av ränteintäkterna och skall skrivas av under värdepapperens återstående löptid, antingen med linjär avskrivning eller enligt internräntemetoden (Internal Rate of Return, IRR-metoden). Internräntemetoden måste dock användas för diskonteringspapper för vilka vid förvärvstillfället mer än ett år återstår av löptiden.

3. Interimsposter för finansiella tillgångar och skulder (t.ex. upplupen ränta och avskrivna över- och underkurser) skall beräknas och bokföras minst en gång per kvartal. Övriga interimsposter skall beräknas och bokföras minst en gång per år.

4. ECB och de nationella centralbankerna får beräkna interimsposter oftare och mer detaljerat, förutsatt att endast uppgifter till transaktionsvärdet redovisas under kvartalet.

5. Interimsposter i utländsk valuta skall omräknas till marknadens mittkurs vid kvartalets slut och återföras till samma kurs.

6. För beräkningen av interimsposter under året kan i allmänhet lokala beräkningssätt tillämpas (dvs. beräkning till antingen den sista affärsdagen eller sista kalenderdagen på kvartalet). Vid årets slut måste emellertid den sista kalenderdagen på kvartalet (dvs. den 31 december) användas som referensdag.

7. Bara transaktioner som medför en förändring i innehavet av en viss valuta får tas upp som realiserade valutakursvinster eller valutakursförluster.

Artikel 12

Transaktionskostnader

1. Följande allmänna regler skall tillämpas i fråga om transaktionskostnader:

a) För guld, instrument i utländsk valuta och värdepapper skall genomsnittsmetoden användas dagligen för att beräkna anskaffningskostnaden för sålda poster, med beaktande av valutakurs- och prisrörelseeffekter.

b) Det genomsnittliga anskaffningspriset respektive den genomsnittliga anskaffningskursen för tillgången eller skulden skall minskas eller ökas med de orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut.

c) Vid köp av kupongpapper skall köpt kupongränta behandlas som en separat post. När det rör sig om värdepapper i utländsk valuta skall detta belopp inräknas i innehavet av valutan i fråga, men inte i kostnaden eller kursen för tillgången när det gäller att fastställa genomsnittskursen.

2. Följande särskilda regler skall gälla för värdepapper:

a) Transaktionerna skall bokföras till transaktionskursen och redovisas på de finansiella kontona exklusive upplupen ränta (till "rent pris").

b) Depå- och förvaltningsavgifter, avgifter för löpande räkningar och andra indirekta kostnader skall inte betraktas som transaktionskostnader utan skall tas med i resultaträkningen. Dessa kostnader skall inte behandlas som del av genomsnittskostnaden för en viss tillgång.

c) Inkomster skall bokföras brutto, och återbetalningsbara kupongskatter och andra skatter skall redovisas separat.

d) För beräkning av den genomsnittliga anskaffningskostnaden för ett värdepapper skall antingen i) alla förvärv som gjorts under en dag läggas samman, till anskaffningskostnaden, med den föregående dagens innehav så att en ny vägd genomsnittskurs erhålls innan samma dags försäljning räknas in, eller också får ii) enskilda förvärv och försäljningar av värdepapper vid beräkningen av den reviderade genomsnittskursen inräknas i den ordning de skedde under dagen.

3. Följande särskilda regler skall gälla för guld och utländsk valuta:

a) Transaktioner i en utländsk valuta som inte medför någon ändring i innehavet av den valutan skall räknas om till euro med hjälp av valutakursen på avtals- eller likviddagen och skall inte påverka anskaffningskostnaden för innehavet i fråga.

b) Transaktioner i en utländsk valuta som medför en ändring i innehavet av den valutan skall räknas om till euro med hjälp av valutakursen på avtals- eller likviddagen.

c) Faktiska kontantinbetalningar och kontantutbetalningar skall räknas om till marknadens mittvalutakurs den dag då avveckling sker.

d) Nettoförvärv av valuta och guld under dagen skall, till genomsnittskostnaden för dagens förvärv av varje enskild valuta och av guld, läggas till den föregående dagens innehav så att ett nytt vägt genomsnitt av valutakursen/guldpriset kan erhållas. Vid nettoförsäljning skall beräkningen av den realiserade vinsten eller förlusten baseras på genomsnittskostnaden den föregående dagen för innehavet av valutan i fråga eller av guldet, så att genomsnittskostnaden förblir oförändrad. Skillnader i genomsnittskurs eller i genomsnittligt guldpris mellan inflöde och utflöde under dagen skall också resultera i realiserade vinster eller förluster. Om en skuldsituation föreligger med avseende på en position i en utländsk valuta eller i guld skall denna behandlas omvänt mot förfarandet ovan. Sålunda skall genomsnittskostnaden för skuldpositionen påverkas vid nettoförsäljning, medan nettoförvärv skall minska positionen i enlighet med det gällande vägda genomsnittet av valutakursen/guldpriset.

e) Kostnader för transaktioner i utländsk valuta och andra allmänna kostnader skall föras till resultaträkningen.

KAPITEL IV

REDOVISNINGSREGLER FÖR DERIVATINSTRUMENT

Artikel 13

Allmänna regler

1. Terminstransaktioner i utländsk valuta, terminsledet av valutasvappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan skall vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster inräknas i nettovalutapositionerna.

2. Räntesvappar, futurekontrakt, FRA-kontrakt och andra ränteinstrument skall redovisas och omvärderas post för post. Dessa instrument skall behandlas separat från posterna i balansräkningen.

3. Vinster och förluster på derivatinstrument skall bokföras och behandlas på samma sätt som vinster och förluster på instrument i balansräkningen.

Artikel 14

Valutaterminer

1. Terminsköp och terminsförsäljningar skall, till avistakursen för terminstransaktionen, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. Vinster och förluster på försäljningstransaktioner skall beräknas med hjälp av genomsnittskostnaden för valutapositionen på avtalsdagen plus två eller tre arbetsdagar i överensstämmelse med förfarandet för daglig nettning av köp och försäljningar. Vinster och förluster skall anses vara orealiserade fram till likviddagen och skall behandlas i enlighet med artikel 11.1.

2. Skillnaden mellan avista- och terminskursen skall för både köp och försäljningar behandlas som ränta att betala eller erhålla enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

3. På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras, och det eventuella saldot på värderegleringskontot skall vid kvartalets slut krediteras resultaträkningen.

4. Genomsnittskostnaden för valutapositionen skall, till avistaköpkursen, påverkas av terminsköp från och med affärsdagen plus antingen två eller tre arbetsdagar, beroende på marknadens konventioner för avveckling av avistatransaktioner.

5. Terminspositionerna skall värderas tillsammans med avistapositionen i samma valuta så att eventuella skillnader inom en och samma valutaposition uppvägs. Ett nettoförlustsaldo skall debiteras resultaträkningen när det överstiger de tidigare omvärderingsvinster som bokförts på värderegleringskontot. Ett nettovinstsaldo skall krediteras värderegleringskontot.

Artikel 15

Valutasvappar

1. Avistaköp och avistaförsäljningar skall på likviddagen bokföras på balansräkningskonton.

2. Terminsförsäljningar och terminsköp skall, till avistakursen för terminstransaktionerna, bokföras på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.

3. Försäljningstransaktioner skall bokföras till avistakursen för transaktionen så att inga vinster eller förluster uppkommer.

4. Skillnaden mellan avista- och terminskursen skall för både köp och försäljningar behandlas som ränta att betala eller erhålla enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

5. På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras.

6. Genomsnittskostnaden för valutapositionen skall inte förändras.

7. Terminspositionen skall värderas tillsammans med avistapositionen.

Artikel 16

Räntefuturekontrakt

1. Räntefuturekontrakt skall på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.

2. Initialsäkerheten skall bokföras som en separat tillgång om den är en kontantdeposition. Om den är en värdepappersdeposition skall den förbli oförändrad i balansräkningen.

3. Förändringar från dag till dag i tilläggssäkerheterna skall bokföras på ett separat konto i balansräkningen, antingen som en tillgång eller som en skuld, beroende på prisutvecklingen för futurekontraktet. Samma förfarande skall användas på avvecklingsdagen för den öppna positionen. Omedelbart därefter skall det separata kontot avslutas och transaktionens sammanlagda resultat bokföras som en vinst eller en förlust, oavsett om leverans sker eller ej. Om leverans sker skall köp- eller säljposten bokföras till marknadskursen.

4. Avgifter skall föras till resultaträkningen.

5. En eventuell omräkning till euro skall göras på avvecklingsdagen till den dagens marknadskurs. Ett inflöde av utländsk valuta skall påverka genomsnittskostnaden för positionen i den valutan på avvecklingsdagen.

6. På grund av den dagliga omvärderingen skall vinsterna och förlusterna bokföras på bestämda separata konton. Ett separat konto på tillgångssidan skall motsvara en förlust och ett separat konto på skuldsidan skall motsvara en vinst. Orealiserade förluster skall debiteras resultaträkningen och krediteras ett skuldkonto som övriga skulder.

7. Orealiserade förluster som vid årets slut förs till resultaträkningen får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Om det gäller vinst skall bokföringen bestå i debitering av ett bevakningskonto som övriga tillgångar och kreditering av värderegleringskontot.

Artikel 17

Räntesvappar

1. Räntesvappar skall på affärsdagen bokföras på konton utanför balansräkningen.

2. De löpande inkommande eller utgående betalningarna av ränta skall behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder. Nettning av betalningar per räntesvapp är tillåtet.

3. Genomsnittskostnaden för valutapositionen skall påverkas av räntesvappar i en utländsk valuta om det finns en skillnad mellan inkommande och utgående betalningar. Betalningar som medför ett inflöde skall påverka genomsnittskostnaden för valutan på förfallodagen för betalningen.

4. Varje räntesvapp skall omvärderas till aktuellt marknadsvärde, och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Orealiserade omvärderingsvinster skall krediteras ett värderegleringskonto.

5. Avgifter skall föras till resultaträkningen.

Artikel 18

FRA-kontrakt

1. FRA-kontrakt skall vid affärstidpunkten bokföras på konton utanför balansräkningen.

2. Den kompensationsbetalning som ena parten skall göra till den andra på likviddagen skall samma dag bokföras i resultaträkningen. Betalningarna skall inte behandlas enligt principen om bokföringsmässiga grunder.

3. Innehav av FRA-kontrakt i en utländsk valuta skall påverka genomsnittskostnaden för den valutapositionen i kompensationsbetalningen. Kompensationsbetalningen skall omräknas till euro med hjälp av avistakursen på likviddagen. Betalningar som medför ett inflöde skall påverka genomsnittskostnaden för valutan på förfallodagen för betalningen.

4. Varje FRA-kontrakt skall omvärderas till aktuellt marknadsvärde, och vid behov omräknas till euro till avistavalutakursen. Orealiserade förluster som förs till resultaträkningen vid årets slut får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas. Orealiserade omvärderingsvinster skall krediteras ett värderegleringskonto.

5. Avgifter skall föras till resultaträkningen.

Artikel 19

Värdepappersterminer

Värdepappersterminer får redovisas enligt endera av följande två metoder:

Metod A:

a) Värdepappersterminer skall bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen.

b) Genomsnittskostnaden för innehavet av det berörda värdepapperet skall inte påverkas förrän avveckling sker. Vinst- och förlusteffekterna av terminsförsäljningar skall beräknas på likviddagen.

c) På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras och eventuellt saldo på värderegleringskontot krediteras resultaträkningen. Det inköpta värdepapperet skall redovisas till avistakursen på förfallodagen (den faktiska marknadskursen), medan skillnaden jämfört med det ursprungliga terminspriset skall bokföras som en realiserad vinst eller förlust.

d) När det gäller värdepapper uttryckta i en utländsk valuta skall genomsnittskostnaden för nettovalutapositionen inte påverkas om ECB eller den nationella centralbanken redan innehar en position i den valutan. Om den obligation som är köpt på termin är uttryckt i en valuta i vilken ECB eller den nationella centralbanken inte innehar någon position, så att valutan måste köpas, skall reglerna för köp av utländsk valuta i artikel 12.3 d tillämpas.

e) Terminspositioner skall värderas för sig mot terminskursen på marknaden för transaktionens återstående löptid. En omvärderingsförlust vid årets slut skall debiteras resultaträkningen, och en omvärderingsvinst skall krediteras värderegleringskontot. Orealiserade förluster som bokförs i resultaträkningen vid årets slut får inte de påföljande åren återföras mot orealiserade vinster, såvida inte instrumentet avvecklas eller avslutas.

Metod B:

a) Värdepappersterminer skall bokföras till terminstransaktionens terminspris på konton utanför balansräkningen från och med affärsdagen till likviddagen. På likviddagen skall kontona utanför balansräkningen återföras.

b) Vid kvartalets slut skall omvärdering av ett värdepapper göras på grundval av den nettoposition i värdepapperet som framgår av balansräkningen och av de försäljningar av värdepapperet som bokförts på kontona utanför balansräkningen. Omvärderingsbeloppet skall vara lika med skillnaden mellan denna nettoposition värderad till omvärderingskursen och samma position värderad till genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen. Vid kvartalets slut skall terminsköp omvärderas i enlighet med artikel 7. Omvärderingsresultatet skall vara lika med skillnaden mellan avistakursen och genomsnittskostnaden för köpåtagandena.

c) Resultatet av en terminsförsäljning skall bokföras under det räkenskapsår då det motsvarande åtagandet gjordes. Detta resultat skall vara lika med skillnaden mellan det ursprungliga terminspriset och genomsnittskostnaden för balansräkningspositionen, eller genomsnittskostnaden för köpåtagandena utanför balansräkningen om balansräkningspositionen är otillräcklig, vid säljtidpunkten.

KAPITEL V

RAPPORTERINGSSKYLDIGHET

Artikel 20

Uppställning

1. De nationella centralbankerna skall rapportera uppgifter till ECB för Eurosystemets finansiella rapporteringsändamål i enlighet med de krav som antas av ECB-rådet.

2. Uppställningarna för Eurosystemets rapportering skall överensstämma med den här riktlinjen och innefatta alla poster som anges i bilaga IV. Även innehållet i de poster som skall ingå i de olika balansräkningsuppställningarna anges i bilaga IV.

3. Uppställningarna för de olika offentliga balansräkningarna anges i följande bilagor:

a) Eurosystemets offentliga konsoliderade veckobalansräkning efter kvartalsslutet i bilaga V.

b) Eurosystemets offentliga konsoliderade veckobalansräkning under kvartalet i bilaga VI.

c) Eurosystemets konsoliderade årsbalansräkning i bilaga VII.

KAPITEL VI

OFFENTLIGA ÅRLIGA BALANS- OCH RESULTATRÄKNINGAR

Artikel 21

Offentliga årliga balans- och resultaträkningar

Det rekommenderas att de nationella centralbankernas offentliga årliga balans- och resultaträkningar utformas i enlighet med bilagorna VIII och IX.

KAPITEL VII

ALLMÄNNA KONSOLIDERINGSREGLER

Artikel 22

Allmänna konsolideringsregler

1. Eurosystemets konsoliderade balansräkningar skall omfatta alla poster i ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar.

2. Eurosystemets konsoliderade balansräkningar skall sammanställas av ECB och skall tillgodose behovet av enhetliga principer och tekniker för redovisning, liksom behovet av identiska redovisningsperioder inom Eurosystemet och konsolideringsjusteringar till följd av transaktioner och positioner inom Eurosystemet samt redovisa ändringar i Eurosystemets sammansättning.

3. De enskilda balansräkningsposterna skall aggregeras i konsolideringssyfte, med undantag för de nationella centralbankernas och ECB:s behållning inom Eurosystemet.

4. De nationella centralbankernas och ECB:s behållning gentemot tredje man skall anges brutto vid konsolideringen.

5. Behållning inom Eurosystemet skall redovisas i ECB:s och de nationella centralbankernas balansräkningar i enlighet med bilaga IV.

6. Rapporterna i konsolideringsprocessen skall vara enhetliga. Alla Eurosystemets balansräkningar skall upprättas på ett likartat sätt genom tillämpning av samma tekniker och processer för konsolidering.

KAPITEL VIII

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 23

Utveckling, tillämpning och tolkning av reglerna

1. Redovisningskommittén (AMICO) skall vara det forum inom ECBS som via direktionen fungerar som rådgivare åt ECB-rådet vad gäller utvecklingen, tillämpningen och genomförandet av ECBS redovisningsregler.

2. Vid tolkningen av den här riktlinjen skall hänsyn tas till förarbeten, till de redovisningsprinciper som harmoniserats genom gemenskapslagstiftning och till allmänt vedertagna internationella redovisningsnormer.

Artikel 24

Upphävande

Riktlinje ECB/2000/18 skall upphöra att gälla. Hänvisningar till den upphävda riktlinjen skall gälla som hänvisningar till den här riktlinjen.

Artikel 25

Slutbestämmelser

1. Denna riktlinje träder i kraft den 1 januari 2003.

2. Utan att det påverkar tillämpningen av föregående punkt, skall denna riktlinje även gälla för uppställningen av Eurosystemets konsoliderade årsbalansräkning per den 31 december 2002 och för den rekommenderade uppställningen av de nationella centralbankernas årsbalansräkningar per den 31 december 2002, med det förbehållet att nationella sedlar som fortfarande är i omlopp den 31 december 2002 skall tas upp i balansräkningsposten "utelöpande sedlar". Den skall dessutom gälla för rapporteringsreglerna om utelöpande eurosedlar, förräntningen av nettosaldot av fordringar och skulder inom Eurosystemet till följd av tilldelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och monetära inkomster.

3. Denna riktlinje riktar sig till de nationella centralbankerna.

Denna riktlinje skall offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 5 december 2002.

För ECB-rådet

Willem F. Duisenberg

Ordförande

(1) EGT L 33, 2.2.2001, s. 21.

(2) EGT L 337, 20.12.2001, s. 52.

BILAGA I

REDOVISNINGSHANDLINGAR FÖR EUROSYSTEMET

>Plats för tabell>

BILAGA II

ORDLISTA

affärsdagsredovisning: en bokföringsmetod där affärshändelser bokförs på affärsdagen.

aktieinstrument: värdepapper som berättigar till utdelning (aktier och värdepapper som fungerar som bevis på delägarskap i en aktiefond).

avskrivning: systematisk minskning i bokföringen, under en viss period, av en över- eller underkurs eller av tillgångars värde.

avsättningar: belopp som inte medtas vid beräkning av resultatet utan i stället sätts av för att täcka en känd eller väntad skuld eller risk vars kostnad inte kan exakt beräknas (jfr reserver). Avsättningar för framtida skulder och kostnader får inte användas för att justera tillgångars värde.

avtal om automatiska värdepapperslån (Automated security lending programme, ASLP): en finansiell transaktion som kombinerar repo- och omvända repotransaktioner där en specifik säkerhet lånas ut mot erhållande av en generell säkerhet. Som ett resultat av dessa ut- och inlåningstransaktioner uppkommer inkomst genom skillnaden i repokurser mellan de två transaktionernas (dvs. den erhållna marginalen). Transaktionerna kan genomföras antingen med en huvudman, dvs. där den bank som erbjuder arrangemanget ses som den slutliga motparten, eller med ett ombud, där den bank som erbjuder arrangemanget endast uppträder som ombud, och den slutliga motparten är det institut med vilket värdepapperslånen genomförs.

avveckling: en åtgärd som innebär fullgörande av skyldigheter avseende överlåtelse mellan två eller flera parter av medel eller tillgångar. I fråga om transaktioner inom Eurosystemet innebär avveckling eliminering av nettotillgodohavanden härrörande från transaktioner inom Eurosystemet och kräver överlåtelse av tillgångar.

diskonteringspapper: en tillgång som inte ger någon kupongränta och vars avkastning består i kapitalvärdeökning eftersom den emitteras eller köps till underkurs.

finansiell skuld: varje skuld som medför en lagenlig skyldighet att utge kontanter eller något annat finansiellt instrument till ett annat företag eller att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt ofördelaktiga villkor.

finansiell tillgång: varje tillgång som är i) kontanter, ii) en avtalsenlig rättighet att erhålla kontanter eller något annat finansiellt instrument från ett annat företag, iii) en avtalsenlig rättighet att utbyta finansiella instrument med ett annat företag på potentiellt fördelaktiga villkor eller iv) aktieinstrument i ett annat företag.

FRA-kontrakt (forward rate agreement): ett avtal enligt vilket två parter enas om den ränta som på en viss dag i framtiden skall betalas på en tänkt inlåning med en viss löptid. På likviddagen skall den ena parten betala en kompensation till den andra, beroende på skillnaden mellan den avtalade räntan och marknadsräntan på likviddagen.

förfallodag: den dag då hela det nominella värdet eller kapitalvärdet skall betalas till innehavaren.

genomsnittskostnad: metoden med löpande eller vägt genomsnitt, enligt vilken kostnaden för varje förvärv läggs till det befintliga bokförda värdet, vilket ger en ny vägd genomsnittskostnad.

interlinkmekanismen: den tekniska infrastruktur, de utformningsdetaljer och de förfaranden som inrättats inom, eller utgör anpassningar av, de enskilda nationella RTGS-systemen och ECB:s betalningsmekanism (EPM) med syftet att hantera gränsöverskridande betalningar inom TARGET-systemet.

internränta: den diskonteringsränta till vilken ett värdepappers bokförda värde är lika med nuvärdet av det framtida kassaflödet.

ISIN-nummer (International Securities Identification Number): det nummer som den relevanta behöriga myndigheten har bestämt.

likviddag: den dag då den slutliga och oåterkalleliga överlåtelsen av tillgångar har bokförts av det relevanta avvecklingsinstitutet. Tidpunkten för avvecklingen kan infalla omedelbart (i realtid), samma dag (vid dagens slut) eller på en viss överenskommen dag efter den dag då det motsvarande åtagandet gjordes.

likviddagsredovisning: en bokföringsmetod där affärshändelser bokförs på likviddagen.

linjär avskrivning: en metod som innebär att avskrivningen för en viss period beräknas genom att tillgångens anskaffningsvärde, exklusive det uppskattade restvärdet, divideras med tillgångens förväntade ekonomiska livslängd.

(marknadens) mittkurs: det värde mitt emellan köp- och säljkursen för ett värdepapper, beräknat på grundval av erkända marknadsgaranters eller erkända fondbörsers kursnoteringar för transaktioner av normal marknadsstorlek, som används för omvärderingsförfarandet vid årets slut.

marknadskurs: den noterade kursen för ett guld-, valuta- eller värdepappersinstrument på en organiserad marknad (t.ex. en fondbörs) eller en ej organiserad marknad (t.ex. en OTC-marknad), oftast noterad exklusive upplupen eller avdragen ränta.

mittkurs: de kurser som fastställs vid ECB:s dagliga avstämning kl. 14.15 och som används för omvärderingsförfarandet vid årets slut.

omvänt försäljnings- och återköpsavtal (omvänd repa): ett avtal enligt vilket en innehavare av kontanter åtar sig att köpa en tillgång och samtidigt åtar sig att sälja tillbaka tillgången för ett överenskommet pris på begäran, eller efter en viss tid, eller om vissa omständigheter föreligger. Ibland ingås repor via en tredje part (trepartsrepa).

orealiserade vinster/förluster: vinster/förluster som härrör från omvärdering av tillgångar i förhållande till deras justerade anskaffningskostnad.

realiserade vinster/förluster: vinster/förluster som uppkommit genom skillnaden mellan försäljningspriset och den justerade anskaffningskostnaden för en balansräkningspost.

rent pris (clean price): transaktionspriset exklusive eventuell avdragen eller upplupen ränta men inklusive sådana transaktionskostnader som ingår i priset.

reserver: ett belopp som tas från utdelningsbara vinstmedel och förs åt sidan, men som inte är avsett att täcka någon viss på balansdagen känd skuld, oförutsedd händelse eller väntad minskning av tillgångars värde.

reverserad transaktion: en transaktion varigenom centralbanken köper (omvänd repa) eller säljer (repa) tillgångar enligt ett repoavtal, eller lånar ut medel mot säkerhet.

räntefuturekontrakt (interest rate future): ett terminsavtal som omsätts på fondbörs. I ett sådant avtal enas parterna på avtalsdagen om att köp eller försäljning av ett räntebärande instrument, t.ex. en obligation, skall ske på en viss dag i framtiden till ett visst pris. Oftast sker ingen egentlig leverans, utan avtalet avvecklas i stället normalt före den överenskomna förfallodagen.

räntesvapp ([cross-currency] interest rate swap): en avtalsenlig överenskommelse om att utbyta kassaflöden motsvarande strömmar av regelbundna räntebetalningar med en motpart, antingen i en valuta eller i två olika valutor.

skuld: en förpliktelse för företaget som härrör från tidigare händelser och vars avveckling väntas resultera i ett utflöde från företaget av resurser som motsvarar ekonomiska värden.

TARGET (Trans-European Automated Real-time Gross Settlement Express Transfer system): det betalningssystem som består av ett system för bruttoavveckling i realtid (RTGS-system) hos varje nationell centralbank samt EPM och interlinkmekanismen.

tillgång: en resurs som kontrolleras av företaget till följd av tidigare händelser och som väntas medföra ett framtida inflöde till företaget av ekonomiska värden.

transaktionskostnader: kostnader som kan särskiljas såsom sammanhängande med en viss transaktion.

transaktionspris: det pris som parterna enas om då ett avtal ingås.

underkurs: skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess kurs då denna understiger pari.

valutainnehav: nettovalutapositionen i en viss valuta. Särskilda dragningsrätter (SDR) betraktas i denna definition som en separat valuta.

valutasvapp (foreign exchange swap): köp/försäljning avista av en valuta mot en annan, (avistaledet), samtidigt med försäljning/köp på termin av samma belopp av den första valutan mot den andra, (terminsledet).

valutatermin (foreign exchange forward): ett avtal enligt vilket parterna enas om att ett rent (outright) köp eller en ren försäljning av ett visst belopp uttryckt i en utländsk valuta mot en annan valuta, oftast den nationella valutan, skall ske mer än två arbetsdagar efter avtalsdagen till ett visst pris. Terminsvalutakursen utgörs av den rådande avistakursen plus/minus en överenskommen över- eller underkurs.

värdepapperstermin (forward transaction in securities): ett avtal utanför fondbörs enligt vilket parterna på avtalsdagen enas om köp eller försäljning av ett räntebärande instrument (oftast en obligation eller en växel) med leverans på en viss dag i framtiden till ett visst pris.

värderegleringskonton: konton i balansräkningen för bokföring av skillnaden i en tillgångs eller skulds värde mellan den justerade kostnaden för dess anskaffande och dess värde till marknadskursen vid slutet av en viss period, när marknadsvärdet för en tillgång är högre än anskaffningskostnaden och när marknadsvärdet för en skuld är lägre än anskaffningskostnaden. Här ingår skillnader både i noterade kurser och i marknadsvalutakurser.

överkurs: skillnaden mellan ett värdepappers parivärde och dess kurs då denna överstiger pari.

BILAGA III

BESKRIVNING AV AFFÄRSDAGSREDOVISNINGEN

1. Redovisning på affärsdagen av i) valutatransaktioner och ii) köp och försäljningar av värdepapper (huvudmetoden)

Transaktionerna bokförs på affärsdagen på konton utanför balansräkningen. På likviddagen återförs beloppen från dessa konton och transaktionerna bokförs på balansräkningskonton.

Valutapositioner och värdepapperspositioner påverkas på affärsdagen. Realiserade vinster och förluster från nettoförsäljningar beräknas och bokförs därför också på affärsdagen. Nettoköp av valuta påverkar genomsnittskostnaden för valutainnehavet och köp av värdepapper påverkar genomsnittspriset för det värdepapperet, i båda fallen på affärsdagen.

2. Daglig bokföring av upplupen ränta, inbegripet överkurser och underkurser

Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, oberoende av faktiska betalningsströmmar. Detta innebär att valutapositionen påverkas redan när den upplupna räntan bokförs, till skillnad från enbart när den mottas eller betalas(1).

Till punkt 1 (redovisning på affärsdagen):

Två olika metoder har tagits fram för användningen av redovisning på affärsdagen:

- En huvudmetod, och

- en alternativ metod.

Den "alternativa metoden" innebär följande: till skillnad från vid "huvudmetoden" bokförs avtalade transaktioner som skall avvecklas i framtiden inte dagligen på konton utanför balansräkningen. Resultatavräkning samt beräkning av nya genomsnittskostnader (vid valutaköp) och genomsnittspris (vid värdepappersköp) sker på likviddagen(2).

När det gäller transaktioner som avtalas ett år men förfaller ett påföljande år sker resultatavräkningen enligt "huvudmetoden". Det innebär att realiserade resultat av försäljningar påverkar resultaträkningen för det år då transaktionen avtalades och att köp påverkar innehavens genomsnittskurser och genomsnittspriser under det år då transaktionen avtalades. Någon bokföring utanför balansräkningen behövs dock inte.

I följande tabell visas de viktigaste särdragen för de två metoder som tagits fram för olika valutainstrument och värdepapper.

>Plats för tabell>

Till punkt 2 (daglig bokföring av upplupen ränta, överkurser och underkurser):

Tabellen nedan visar hur daglig bokföring av upplupna poster påverkar valutainnehavet (dvs. upplupen ränta och amortering av över- och underkurser):

DAGLIG BOKFÖRING AV UPPLUPEN RÄNTA (SOM DEL AV AFFÄRSDAGSREDOVISNINGEN)

Upplupen ränta för instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen till marknadens mittkurs för respektive dag

Inverkan på valutainnehavet

Upplupen ränta, inbegripet överkurser och underkurser, påverkar valutapositionen vid bokföringstillfället och återförs inte senare. Den upplupna räntan regleras när betalningen inflyter eller betalas. Valutapositionen påverkas således inte på likviddagen, eftersom de upplupna beloppen ingår i den position som omvärderas vid den periodiska omvärderingen.

(1) Det finns två möjliga sätt att bokföra upplupna räntor. Det första är "kalenderdagsredovisning", då upplupna räntor bokförs varje kalenderdag, oberoende av om det gäller veckodagar, helger eller öppethållandedagar. Det andra är "öppethållandedagsredovisningen" då upplupna räntor endast bokförs på öppethållandedagar. Vilketdera sättet kan väljas. Om den sista dagen på året inte är en öppethållandedag måste den emellertid i båda fallen tas med i beräkningen av upplupna räntor.

(2) När det gäller valutaterminer påverkas valutainnehavet på likviddagen (dvs. vanligen affärsdagen + två dagar).

BILAGA IV

UPPSTÄLLNINGSFORM OCH VÄRDERINGSREGLER FÖR BALANSRÄKNINGEN

TILLGÅNGAR

>Plats för tabell>

SKULDER

>Plats för tabell>

BILAGA V

Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning: Uppställningsform för publicering närmast efter kvartalsslutTotalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA VI

Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning: Uppställningsform för publicering under kvartaletTotalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA VII

Eurosystemets konsoliderade årsbalansräkningTotalsummorna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning.

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA VIII

Årsbalansräkning för en centralbank

>Plats för tabell>

>Plats för tabell>

BILAGA IX

Offentlig resultaträkning för en nationen centralbank((ECB:s resultaträkning kommer att se lite annorlunda ut, se bilaga IV i beslut ECB/2002/11 av den 5 december 2002 (se sidan 38 i detta nummer av EUT).))

>Plats för tabell>