23.7.2014

SV

Europeiska unionens officiella tidning

L 217/16

---

EUROPEISKA CENTRALBANKENS FÖRORDNING (EU) nr 795/2014

av den 3 juli 2014

om krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem

(ECB/2014/28)

ECB-RÅDET HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 127.2,

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken, särskilt artikel 3.1, artikel 22 och första strecksatsen i artikel 34.1, och

av följande skäl:

(1)	Genom artikel 127.2 fjärde strecksatsen i fördraget och artikel 3.1 fjärde strecksatsen i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) får Eurosystemet uppgiften att främja ett väl fungerande betalningssystem.

(2)	Eurosystemet främjar ett väl fungerande betalningssystem bl.a. genom övervakning.

(3)	I januari 2001 antog Eurosystemet grundprinciperna för systemviktiga betalningssystem som tagits fram av kommittén för betalnings- och avvecklingssystem (CPSS) inom Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) som minimiregler för systemviktiga betalningssystem (SIPS) (1).

(4)

I april 2012 ersattes grundprinciperna för systemviktiga betalningssystem genom CPSS och International Organization of Securities Commissions (Iosco) tekniska kommittés principer för finansmarknadernas infrastruktur (nedan kallade CPSS-Iosco-principerna) (2) som harmoniserar och förstärker existerande internationella regler om övervakning av bl.a. systemviktiga betalningssystem.

(5)

Enligt CPSS-Iosco-principerna bör systemviktiga betalningssystem omfattas av en effektiv övervakning som är baserad på tydliga och allmänt kända kriterier eftersom de kan utlösa systemrisker om de är otillräckligt skyddade mot sådana risker som de är exponerade för. Därutöver bör de behöriga myndigheterna ha tillräckliga befogenheter och resurser för att utföra sina uppgifter, inkl. att vidta korrigerande åtgärder. CPSS-Iosco rekommenderar att dessa principer genomförs fullt ut förutsatt att detta är möjligt enligt nationella rättsliga ramar och regelverk.

(6)

Mot bakgrund av detta, och för att säkerställa effektiva och sunda systemviktiga betalningssystem, har ECB beslutat att genomföra CPSS-Iosco-principerna med hjälp av en förordning. Myndigheterna i andra länder förväntas också att i största möjliga utsträckning genomföra och tillämpa CPSS-Iosco-principerna i sina respektive regelverk.

(7)

Denna förordning omfattar systemviktiga betalningssystem, både sådana för större betalningar och sådana för massbetalningar. Förordningen omfattar både sådana betalningssystem som drivs av centralbanker och sådana som drivs av privata aktörer. Enligt CPSS-Iosco-principerna finns det exceptionella fall där principerna tillämpas annorlunda på betalningssystem som drivs av centralbanker p.g.a. krav som framgår av lag, förordning eller annan reglering. Eurosystemets verksamhet omfattas av policymål, ansvar och en institutionell ram som framgår av fördraget och ECBS-stadgan vilket medför att Eurosystemets systemviktiga betalningssystem kan undantas från vissa krav i förordningen. Mot bakgrund av detta bör Eurosystemets systemviktiga betalningssystem undantas från specifika krav avseende styrning, avveckling, eget kapital och likvida tillgångar, säkerhet och investeringsrisker, som omfattar samma områden som de krav som formellt antagits av ECB-rådet. Dessa undantag framgår av olika bestämmelser i förordningen.

(8)

Enligt riktlinje ECB/2012/27 av den 5 december 2012 om ett transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid (Target2) (3) har Target2 en decentraliserad struktur som knyter samman många olika betalningssystem. Delsystemen i Target2 harmoniseras i möjligaste mån, med undantag bara för sådana fall som är nödvändiga p.g.a. begränsningar i nationell lagstiftning. Target2 kännetecknas också av en gemensam teknisk plattform som kallas den gemensamma delade plattformen (SSP). ECB-rådet har den högsta beslutanderätten avseende Target2 och säkrar dess offentliga funktion – denna styrelseform speglar sig i övervakningen av Target2.

(9)

Effektiva och sunda systemviktiga betalningssystem kräver att nationell lagstiftning efterlevs samt klara regler, förfaranden och avtal enligt vilka de bedrivs. Överensstämmelse med lagstiftningen avser alla de länder i vilka operatören av ett systemviktigt betalningssystem eller dess deltagare bedriver verksamhet.

(10)	Effektiva och sunda systemviktiga betalningssystem kräver också tydliga och lämpliga kontrollmekanismer som måste vara tydligt dokumenterade.

(11)

För att man på ett heltäckande sätt ska kunna hantera rättsliga, kredit-, likviditets-, operativa, företags-, förvarings-, inversterings- och andra risker är det nödvändigt att identifiera, mäta, övervaka och hantera alla de typer av risker som operatörer av systemviktiga betalningssystem berörs av. Detsamma gäller för hur sunt och uthålligt ramverket för ställande av säkerheter och deltagares obestånd är samt förfaranden och planer för att säkerställa en kontinuerlig affärsverksamhet.

(12)

En minskning av systemrisken kräver bl.a. att avvecklingen är slutgiltig. Unionen har antagit Europaparlamentets och rådets direktiv 98/26/EG av den 19 maj 1998 om slutgiltig avveckling i system för överföring av betalningar och värdepapper (4). Direktiv 98/26/EG föreskriver att reglerna för system som är betecknade som sådana ska definiera tidpunkten för införande (efter vilken ett överföringsuppdrag blir rättsligt bindande och, även om ett insolvensförfarande inleds mot en deltagare, bindande för tredje man) och tidpunkten då överföringsuppdrag blir oåterkalleliga. Avveckling under dagen eller i realtid rekommenderas också om detta är förenligt med det systemviktiga betalningssystemets allmänna affärsmodell och nödvändigt för att operatören av det systemviktiga betalningssystemet och deltagarna ska kunna hantera sina respektive kredit- och likviditetsrisker.

(13)

Objektiva, riskbaserade och allmänt kända kriterier för att delta i ett systemviktigt betalningssystem, som möjliggör en rättvis och (med beaktande av acceptabla riskkontrollstandarder) öppen tillgång till sådana system, främjar säkra och effektiva systemviktiga betalningssystem och marknader som debetjänar utan att på ett alltför omfattande sätt begränsa det fria tillhandahållandet av tjänster.

(14)	De bestämmelser i denna förordning som kräver att operatörer av systemviktiga betalningssystem samlar in, behandlar och överför uppgifter påverkar inte tillämpningen av regler om uppgiftsskydd som gäller för deltagare eller kunder.

(15)	Effektiva systemviktiga betalningssystem med klart definierade mål som är mätbara och nåbara kan på bästa sätt uppfylla de behov som deltagarna i systemviktiga betalningssystem samt på marknaden har.

(16)	I den utsträckning som det anses möjligt och ändamålsenligt får ECB anlita de nationella centralbankerna för att genomföra ECBS-uppgifter.

(17)	Kraven som framgår av denna förordning står i proportion till de specifika risker och exponeringar som systemviktiga betalningssystem är utsatta för.

(18)

Möjligheten för behöriga myndigheter att kräva att vissa åtgärder vidtas för att rätta till eller förhindra att reglerna enligt denna förordning inte efterlevs, och möjligheten för ECB att vidta effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid brott mot förordningen är viktiga förutsättningar för att genomföra CPSS-Iosco-principerna i största möjliga utsträckning inom ramen för fördraget och ECBS-stadgan.

(19)	De krav på övervakning som uppställs i denna förordning bör omfattas av en övergångsperiod, så att operatörerna av systemviktiga betalningssystem ges möjlighet att sätta sig in i kraven och genomföra dem.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Ämne och omfattning

1.   I denna förordning fastställs krav på övervakning av systemviktiga betalningssystem.

2.   ECB-rådet ska anta ett beslut som namnger de betalningssystem som omfattas av denna förordning, deras respektive operatörer samt behöriga myndigheter. Denna förteckning kommer att finnas på ECB:s webbplats och uppdateras efter varje förändring.

3.   Ett betalningssystem ska betecknas som systemviktigt betalningssystem om det a) kan anmälas som ett system enligt direktiv 98/26/EG av en medlemsstat som har euron som valuta eller vars operatör är etablerad inom euroområdet, inkl. etablering genom en filial genom vilken systemet drivs, och b) minst två av följande kriterier uppfylls under ett kalenderår:

i)	Det sammanlagda dagliga genomsnittliga värdet av eurodenominerade betalningar som hanteras överstiger 10 miljarder euro.

ii)

Dess marknadsandel är minst en av följande: — 15 procent av den sammanlagda volymen av eurodenominerade betalningar, — 5 procent av den sammanlagda volymen av gränsöverskridande eurodenominerade betalningar, — 75 procent av den sammanlagda volymen av eurodenominerade betalningar på nivån av en medlemsstat som har euron som valuta.

iii)

Dess gränsöverskridande verksamhet (dvs. deltagare etablerade i ett annat land än där operatören av det systemviktiga betalningssystemet är etablerad och/eller gränsöverskridande länkar med andra betalningssystem) involverar minst fem länder och genererar minst 33 procent av den sammanlagda volymen av eurodenominerade betalningar som det systemviktiga betalningssystemet hanterar,

iv)	Det används för andra finansmarknadsinfrastrukturers avveckling.

4.   Operatörer av systemviktiga betalningssystem ska säkerställa att deras system uppfyller kraven i artiklarna 3–21.

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning avses med

1.    betalningssystem : ett formellt arrangemang mellan tre eller fler deltagare, ej medräknat eventuella likvidbanker, centrala motparters clearingorganisationer eller indirekta deltagare, som har gemensamma regler och standardiserade arrangemang för att utföra överföringsuppdrag mellan deltagarna.

2.    överföringsuppdrag : den betydelse som framgår av artikel 2 i första strecksatsen i direktiv 98/26/EG.

3.    systemrisk : risken att en deltagare eller operatören av ett systemviktigt betalningssystem inte uppfyller sina respektive skyldigheter och detta medför att andra deltagare och/eller operatören av det systemviktiga betalningssystemet inte kan uppfylla sina respektive skyldigheter i rätt tid, vilket kan få sekundäreffekter som hotar det finansiella systemets stabilitet eller tilltron till det.

4.    operatör av systemviktiga betalningssystem : juridisk person som ansvarar för driften av ett systemviktigt betalningssystem.

5.    behörig myndighet : den centralbank inom Eurosystemet som har det primära övervakningsansvaret enligt artikel 1.2.

6.    Eurosystemets systemviktiga betalningssystem : ett systemviktigt betalningssystem som ägs och drivs av en centralbank inom Eurosystemet.

7.    rättslig risk : den risk som härrör från tillämpningen av lag eller förordning, som normalt medför en skada.

8.    kreditrisk : risken att en motpart, både deltagare och andra enheter, inte fullt ut kan fullgöra sina ekonomiska förpliktelser i rätt tid eller i framtiden.

9.    likviditetsrisk : risken att en motpart, både deltagare och andra enheter, saknar tillräckliga medel för att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser i rätt tid, trots att denne måhända i framtiden kan ha tillräckliga medel för att göra detta.

10.    operativ risk : risken att brister i informationssystem eller interna processer, mänskliga fel, bristande ledning eller driftsavbrott förorsakade av externa händelser eller utlokaliserade tjänster medför nedsättning, försämring eller avbrott i de tjänster som ett systemviktigt betalningssystem tillhandahåller.

11.    förvaringsrisk : risken att skada uppstår på förvarade tillgångar p.g.a. att ett förvaringsinstitut eller en underförvarare blir insolvent, oaktsamhet, bedrägeri, dåliga arbetsrutiner eller otillräckliga dokumentationsrutiner.

12.    investeringsrisk : risken för förluster hos en operatör av systemviktiga betalningssystem eller en deltagare när operatören investerar sina egna eller sina deltagares tillgångar, t.ex. säkerheter.

13.    marknadsrisk : risken för förluster, både inom och utanför balansräkningen, som härrör från förändringar av marknadspriserna.

14.    nettoavvecklingssystem (DNS) : ett system som genomför en nettoavveckling i slutet av en förutbestämd avvecklingscykel, t.ex. under, eller i slutet av, en affärsdag.

15.    gränsöverskridande säkerheter : säkerhet för vilken, ur det landets perspektiv där tillgångarna godtas som säkerhet, minst en av följande är utländsk: a) valutadenomineringen, b) det land där tillgångarna befinner sig eller c) det land där emittenten är etablerad.

16.    gränsöverskridande betalning : en betalning mellan deltagare som är etablerade i olika länder.

17.    finansmarknadsinfrastruktur (FMI) : ett multilateralt system mellan deltagande institutioner, inklusive systemoperatören, som används för clearing, avveckling eller dokumentering av betalningar, värdepapper, derivat eller andra finansiella transaktioner.

18.    deltagare : en enhet som är identifierad eller erkänd av ett betalningssystem och, antingen direkt eller indirekt, får sända överföringsuppdrag till systemet och kan ta emot överföringsuppdrag från det.

19.    styrelse : administrativ styrelse eller tillsynsråd för operatören av ett systemviktigt betalningssystem i enlighet med nationell lagstiftning.

20.    företagsledning : ledande befattningshavare, dvs. de personer som ansvarar för den dagliga ledningen av en operatör av systemviktiga betalningssystem samt medlemmar i företagsledningen för operatörer av systemviktiga betalningssystem i system med dubbla ledningsnivåer.

21.    relevanta aktörer : deltagare, finansmarknadsinfrastruktur som har inverkan på risken hos ett systemviktigt betalningssystem samt, beroende på situationen, andra berörda marknadsaktörer.

22.    kreditexponering : ett belopp eller värde på att en deltagare inte avvecklar hela värdet, antingen när det förfaller eller vid något senare tillfälle.

23.    säkerhet : en tillgång eller en tredje parts åtagande som används av säkerhetsställaren för att säkerställa ett åtagande gentemot säkerhetshavaren. Säkerhet kan finnas både i in- och i utlandet.

24.    tillhandahållare av likviditet : en tillhandahållare av likviditet enligt artiklarna 5.3, 6.5, 8.1, 8.9 och 8.11 eller tillgångar enligt artikel 8.4, inklusive en deltagare i ett systemviktigt betalningssystem eller en utomstående part.

25.    extrema men möjliga marknadsförhållanden : en omfattande uppsättning parametrar och antaganden som beaktar olika historiska och hypotetiska förhållanden, däribland de mest volatila perioderna som förekommit på de marknader där det systemviktiga betalningssystemet är verksamt.

26.    planerad avvecklingsdag : den dag som avsändaren av ett överföringsuppdrag anger som avvecklingsdag i ett systemviktigt betalningssystem.

27.    allmän affärsrisk : varje potentiell försämring av den ekonomiska ställningen för ett systemviktigt betalningssystem p.g.a. minskade intäkter eller ökade kostnader, så att kostnaderna överstiger intäkterna och förlusten måste täckas av det egna kapitalet.

28.    rekonstruktionsplan : en plan som operatören av systemviktiga betalningssystem tar fram för att återställa ett välfungerande systemviktigt betalningssystem.

29.    plan för ordnad avveckling : en plan som operatören av systemviktiga betalningssystem tar fram för en ordnad avveckling av ett systemviktigt betalningssystem.

30.    väsentlig : beskriver en risk, avhängighet och/eller förändring som kan påverka en enhets förmåga att utföra eller tillhandahålla tjänster som planerat.

31.    relevanta myndigheter : myndigheter som har ett legitimt intresse av att få information från ett systemviktigt betalningssystem för att fullgöra sina lagstadgade skyldigheter, t.ex. rekonstruktionsmyndigheter och tillsynsmyndigheter för större deltagare.

32.    kapitalbeloppsrisk : risken att en motpart förlorar hela transaktionens värde, t.ex. risken att en säljare oåterkalleligt levererar en finansiell tillgång men inte får betalt, eller risken att en köpare av en finansiell tillgång oåterkalleligt betalar för, men ej erhåller, tillgången.

33.    förvaringsinstitut : en bank som förvarar och säkrar tredje parts finansiella tillgångar.

34.    likvidbank : en bank som för konton där betalningar regleras som är resultatet av skyldigheter som uppstått i ett betalningssystem.

35.    nostro-ombud : en bank som deltagarna i ett systemviktigt betalningssystem använder för avveckling.

36.    ensidig betalning : en betalning som endast omfattar en betalningsöverföring i en valuta.

37.    tvåsidig betalning : en betalning som omfattar två betalningsöverföringar i olika valutor i ett avvecklingssystem enligt principen ”exchange-for-value”.

38.    korrelationsrisk : den risk som uppstår till följd av exponering mot en deltagare eller emittent när den säkerhet som motparten ställer eller emittenten emitterar är starkt korrelerad till dess kreditrisk.

39.    affärsdag : den betydelse som framgår av artikel 2 n i direktiv 98/26/EG.

Artikel 3

En sund rättslig grund

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska bedöma huruvida gällande lagstiftning i alla relevanta rättsordningar garanterar hög säkerhet för, och stöder alla viktiga aspekter av, det systemviktiga betalningssystemets verksamhet.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram regler och förfaranden samt sluta avtal som är tydliga och uppfyller de lagstadgade kraven i alla relevanta rättsordningar.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska kunna ange tillämpliga lagar, regler, förfaranden och avtal för driften av betalningssystemet för den behöriga myndigheten, deltagarna samt, i förekommande fall, deltagarnas kunder, på ett tydligt och begripligt sätt.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska vidta åtgärder för att säkerställa att dess regler, förfaranden och avtal är rättsligt giltiga i alla relevanta rättsordningar och att de åtgärder som vidtas med stöd av sådana regler, förfaranden och avtal kan genomdrivas.

5.   En operatör av systemviktiga betalningssystem som bedriver verksamhet i mer än en jurisdiktion ska identifiera och reducera de risker som uppstår till följd av lagvalsfrågor.

6.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska göra sitt yttersta för att säkerställa att betalningssystemet betecknas enligt direktiv 98/26/EG.

Artikel 4

Styrning

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha dokumenterade mål där han prioriterar ett säkert och effektivt betalningssystem. Målen ska uttryckligen stödja finansiell stabilitet och andra relevanta allmänna intressen, särskilt öppna och effektiva finansmarknader.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha dokumenterade regler som klart och tydligt fördelar ansvar och skyldigheter. Den behöriga myndigheten, ägarna samt deltagarna ska ha tillgång till dessa regler. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska göra en nedkortad version av dessa tillgängliga för allmänheten.

3.   Styrelsens roll och ansvar ska vara tydligt definierade och styrelsen ska

a)	ta fram tydliga strategiska mål för det systemviktiga betalningssystemet,

b)	skapa dokumenterade rutiner för hur det systemviktiga betalningssystemet ska fungera, inkl. rutiner för att identifiera och hantera intressekonflikter mellan medlemmarna,

c)	med undantag för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem, säkerställa ett effektivt urval och en effektiv kontroll, samt vid behov, uppsägning av medlemmar i företagsledningen,

d)	med undantag för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem, skapa lämpliga kompensationsmodeller i linje med bästa praxis och baserade på långsiktiga resultat.

4.   Med undantag för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem ska styrelsen granska dess övergripande resultat och det arbete som de enskilda medlemmarna i företagsledningen utför minst en gång per år.

5.   Styrelsens sammansättning ska säkerställa integritet och, med undantag för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem, bestå av en lämplig blandning av tekniska färdigheter, kunskap och erfarenhet både av systemviktiga betalningssystem och hela finansmarknaden, så att styrelsen har möjlighet att utföra sina uppgifter och ta sitt ansvar. Sammansättningen ska därutöver beakta de allmänna kunskapskraven enligt nationell lagstiftning. Om den nationella lagstiftningen så tillåter ska styrelsen, med undantag för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem, inkludera styrelsemedlemmar som inte arbetar på heltid i företaget.

6.   Företagsledningens roll, ansvar och rapporteringsvägar ska vara tydligt definierade. Sammansättningen ska säkerställa integritet och en lämplig blandning av tekniska färdigheter, kunskap och erfarenhet både av systemviktiga betalningssystem och hela finansmarknaden, så att företagsledningen kan utföra sina uppgifter vad gäller driften och riskhanteringen av operatören av det systemviktiga betalningssystemet. Företagsledningens ansvar omfattar, enligt styrelsens anvisningar, att säkerställa att

a)	den verksamhet som operatören av det systemviktiga betalningssystemet bedriver stämmer överens med dess mål, strategi och risktolerans,

b)	interna kontroller och tillhörande förfaranden är ändamålsenligt utformade, utförda och kontrollerade för att främja de målsättningar som operatören av det systemviktiga betalningssystemet har,

c)	interna kontroller och tillhörande förfaranden regelbundet ses över och testas av en riskhanteringsavdelning och internrevision som är väl fungerande och har tillräckligt med personal,

d)	den är aktivt involverad i riskkontrollprocessen.

e)	tillräckliga resurser allokeras till riskhanteringen inom det systemviktiga betalningssystemet.

7.   Styrelsen ska skapa och kontrollera dokumenterade rutiner för riskhantering som

a)	inkluderar riktlinjer för risktolerans hos operatören av det systemviktiga betalningssystemet,

b)	fördelar ansvaret och skyldigheterna i samband med riskbeslut,

c)	klargör beslutsgången vid kriser och i nödsituationer,

d)	klargör interna kontrollfunktioner.

Styrelsen ska säkerställa att riskhantering och interna kontrollfunktioner har nödvändig auktoritet, oberoende, resurser och tillgång till styrelsen.

8.   Styrelsen ska säkerställa att viktiga beslut som berör tekniska och funktionella frågor, regler och övergripande strategi hos det systemviktiga betalningssystemet, i synnerhet vad gäller valet av clearing- och avvecklingsförfarande, driftsstruktur, för vilka produkter clearing eller avveckling sker samt användning av teknik och förfaranden, på ett lämpligt sätt speglar de berättigade intressena hos det systemviktiga betalningssystemets relevanta aktörer. De relevanta aktörerna och, om detta är lämpligt, allmänheten ska konsulteras i rimlig tid före sådana beslut.

Artikel 5

Regler för en omfattande riskhantering

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram och underhålla sunda regler för riskhantering så att man på ett heltäckande sätt kan identifiera, mäta, övervaka och hantera de risker som uppstår inom, eller bärs av, systemet. Operatören ska minst årligen utvärdera riskhanteringsreglerna. Riskhanteringen ska

a)	inkludera riktlinjer för risktolerans och lämpliga instrument för riskhantering hos operatören av det systemviktiga betalningssystemet,

b)	fördela ansvaret och skyldigheterna i samband med riskbeslut,

c)

ange riktlinjer för beslutsfattande i nödsituationer avseende det systemviktiga betalningssystemet, inklusive utvecklingar på finansmarknaderna som kan inverka negativt på marknadens likviditet och det finansiella systemets stabilitet i någon av de medlemsstater som har euron som valuta där operatören av det systemviktiga betalningssystemet eller någon av dess deltagare är etablerad.

2.   En operatör av ett systemviktigt betalningssystem ska ge deltagarna, och i förekommande fall deras kunder, incitament att hantera och begränsa de risker som berör det systemviktiga betalningssystemet. Vad gäller deltagarna ska sådana incitament inkludera effektiva, proportionella och avskräckande ekonomiska sanktioner eller andel i förlust, eller både och.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska granska de väsentliga risker som det systemviktiga betalningssystemet är utsatt för, eller utgör för andra enheter, bl.a. finansmarknadsinfrastruktur, likvidbanker, tillhandahållare av likviditet och tjänsteleverantörer, till följd av ömsesidiga beroendeförhållanden minst en gång per år. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram fungerande riskhanteringsverktyg som motsvarar den aktuella risknivån.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska definiera vilken verksamhet och vilka tjänster inom operatören som är kritiska. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska identifiera specifika scenarier under vilka operatören inte kan tillhandahålla denna kritiska verksamhet och dessa tjänster som en ”going concern” och bedöma vilka möjligheter som finns för rekonstruktion eller, med undantag för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem, en ordnad avveckling. Operatören ska minst årligen utvärdera den kritiska verksamheten och de kritiska tjänsterna. Baserat på denna utvärdering ska operatören av det systemviktiga betalningssystemet ta fram en rekonstruktionsplan för systemet eller, med undantag för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem, en ordnad avveckling. Rekonstruktionsplanen och planen för en ordnad avveckling ska bl.a. omfatta en fristående sammanfattning av de viktigaste strategierna för rekonstruktion och ordnad avveckling, en omformulering av systemets kritiska verksamhet och kritiska tjänster samt en beskrivning av de åtgärder som krävs för att genomföra de viktigaste strategierna. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska i förekommande fall ge relevanta myndigheter den information som dessa behöver för rekonstruktionsplanering. Operatören ska minst årligen utvärdera planerna för rekonstruktion och ordnad avveckling.

Artikel 6

Kreditrisk

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram en stabil ram för att mäta, övervaka och hantera sin kreditexponering mot deltagarna samt deltagarnas kreditexponering sinsemellan till följd av betalningar, clearing och avveckling inom det systemviktiga betalningssystemet.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska identifiera alla kreditrisker. Mätning och övervakning av kreditexponeringar ska ske under hela dagen och baseras på aktuell information och lämpliga riskhanteringsverktyg.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem, inklusive sådana som driver ett nettoavvecklingssystem med avvecklingsgaranti, som inom ramen för det systemviktiga betalningssystemets verksamhet medför kreditexponering gentemot sina deltagare, ska skydda sin kreditexponering mot varje deltagare med hjälp av säkerheter, garantifonder, eget kapital (efter ett avdrag motsvarande den allmänna affärsrisken) eller andra jämförbara ekonomiska tillgångar.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem, inklusive sådana som driver ett nettoavvecklingssystem utan avvecklingsgaranti, men där deltagarna utsätts för kreditexponeringar till följd av betalningar, clearing och avveckling inom det systemviktiga betalningssystemet, måste ha regler eller avtal med dessa deltagare. Dessa regler eller avtal ska säkerställa att deltagarna tillhandahåller tillräckliga resurser, enligt vad som framgår i punkt 3, för att täcka den kreditexponering som härrör från betalningar, clearing och avveckling inom det systemviktiga betalningssystemet i förhållande till de två deltagare som, tillsammans med sina dotterbolag, har den största sammanlagda kreditexponeringen.

5.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram regler och förfaranden för att hantera förluster som är en direkt följd av att en eller flera deltagare inte kan reglera sina åtaganden gentemot systemet. Dessa regler och förfaranden ska reglera hur eventuella förluster ska fördelas, inkl. återbetalningen av medel som en operatör av systemviktiga betalningssystem har lånat av tillhandahållare av likviditet. De ska inkludera de regler och förfaranden som operatören av systemviktiga betalningssystem har för att återställa de ekonomiska resurser som det systemviktiga betalningssystemet använt i en stressituation, i den utsträckning som framgår av punkt 3.

Artikel 7

Säkerheter

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska endast godta följande säkerheter: a) kontanter och b) tillgångar med låg kredit-, likviditets- och marknadsrisk, dvs. tillgångar för vilka operatören kan visa för den behöriga myndigheten, baserat på en adekvat intern bedömning, att alla följande villkor uppfylls:

i)	Tillgångarna har emitterats av en emittent med låg kreditrisk.

ii)	Tillgångarna är fritt överlåtbara och det finns inga lagstadgade begränsningar eller anspråk från tredje parter.

iii)	Tillgångarna är denominerade i en valuta vars risk hanteras av operatören av det systemviktiga betalningssystemet.

iv)	Tillförlitliga prisuppgifter för tillgångarna offentliggörs regelbundet.

v)	Tillgångarna är inte i övrigt föremål för någon betydande korrelationsrisk.

vi)

Tillgångarna har inte emitterats av den deltagare som ställer säkerheten, eller en enhet som ingår i samma koncern som denne, utom när det gäller säkerställda obligationer och endast om de tillgångar som utgör säkerhet för obligationen är lämpligt åtskilda inom ramen för stabila rättsregler och uppfyller kraven i punkterna i–v.

När operatören av det systemviktiga betalningssystemet gör den interna bedömningen enligt punkterna i–vi ska denne definiera, dokumentera och tillämpa en objektiv metod.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram och tillämpa riktlinjer och rutiner för att övervaka kreditkvaliteten, marknadslikviditeten och prisernas volatilitet på varje tillgång som godtas som säkerhet. Operatörer av systemviktiga betalningssystem ska regelbundet, och åtminstone årligen, kontrollera att deras riktlinjer och rutiner för värderingen är adekvata. En sådan översyn ska även ske efter väsentliga förändringar som påverkar det systemviktiga betalningssystemets riskexponering. Operatör av systemviktiga betalningssystem ska uppdatera värdet på sina säkerheter minst en gång per dag.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska använda stabila och konservativa värderingsavdrag och testa dessa minst en gång per år även med beaktande av ansträngda marknadslägen. Förfarandet för värderingsavdragen ska minst en gång per år verifieras av annan personal än den som först tog fram och tillämpade det.

4.   Operatör av systemviktiga betalningssystem ska vidta åtgärder för att förhindra koncentrerade innehav av vissa tillgångar om dessa kan få väsentliga negativa konsekvenser på möjligheten att snabbt likvidera sådana tillgångar utan större negativa priseffekter.

5.   En operatör av systemviktiga betalningssystem som godtar gränsöverskridande säkerheter ska identifiera och minska de risker som hör samman med användningen, samt säkerställa att de gränsöverskridande säkerheterna kan användas vid rätt tidpunkt.

6.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska använda ett effektivt och driftsmässigt flexibelt säkerhetshanteringssystem.

7.   Punkt 1 gäller inte för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem.

Artikel 8

Likviditetsrisk

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska inrätta ett omfattande ramverk för att hantera de likviditetsrisker som utgår från det systemviktiga betalningssystemets deltagare, likvidbanker, nostro-ombud, förvaringsinstitut, tillhandahållare av likviditet samt andra relevanta enheter.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska inrätta verktyg för analys och drift som gör det möjligt att kontinuerligt och tidsnära identifiera, mäta och övervaka avvecklings- och finansieringsflöden, inklusive användningen av intradagslikviditet.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska vid varje tidpunkt inneha, eller se till att deltagarna innehar, tillräckliga likvida medel, i alla valutor där man bedriver verksamhet, för att effektuera avveckling under dagen av betalningsförpliktelser under ett stort antal tänkbara stresscenarier. I förekommande fall ska detta inkludera avveckling under dagen eller under flera dagar. Stresscenarierna ska inkludera a) ett obestånd, under extrema men möjliga marknadsförhållanden, av den deltagare som, tillsammans med sina dotterbolag, har den största sammanlagda betalningsförpliktelsen, och b) andra scenarier i enlighet med punkt 11.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem som avvecklar ensidiga betalningar i euro ska inneha, eller se till att deltagarna innehar, likvida medel i enlighet med punkt 3, för att effektuera tidsnära avveckling av betalningsförpliktelser i fall av obestånd hos den deltagare som, tillsammans med sina dotterbolag, har den största sammanlagda betalningsförpliktelsen enligt punkt 3 a på något av följande sätt:

a)	Kontant med Eurosystemet, eller

b)

i godtagbara säkerheter enligt definitionen i Eurosystemets ramverk för säkerheter som framgår av riktlinje ECB/2011/14 av den 20 september 2011 om Eurosystemets penningpolitiska instrument och förfaranden (5), i synnerhet om operatören av det systemviktiga betalningssystemet har tillgång till Eurosystemets stående faciliteter.

5.   En operatör av systemviktiga betalningssystem som avvecklar ensidiga betalningar i euro ska inneha, eller se till att deltagarna innehar, ytterligare likvida medel i enlighet med punkt 3 b på det sätt som framgår av punkt 4 eller hos en kreditvärdig kommersiell bank i ett eller flera av följande instrument:

a)	Bindande kreditlöften.

b)	Bindande valutaswappar.

c)	Bindande repoavtal.

d)	Tillgångar enligt definitionen i artikel 7.1 som innehas av ett förvaringsinstitut.

e)

Investeringar som är snabbt tillgängliga och kan omvandlas till kontanter med hjälp av i förväg arrangerade finansieringsöverenskommelser för vilka operatören av det systemviktiga betalningssystemet kan visa för den behöriga myndigheten, baserat på en adekvat intern bedömning, att finansieringsöverenskommelserna är mycket säkra, även under extrema men möjliga marknadsförhållanden.

En operatör av ett systemviktigt betalningssystem ska kunna visa för den behöriga myndigheten, baserat på en adekvat intern bedömning, att den kommersiella banken är kreditvärdig.

6.   En operatör av systemviktiga betalningssystem som avvecklar tvåsidiga betalningar eller ensidiga betalningar i andra valutor än euro ska inneha, eller se till att deltagarna innehar, likvida medel i enlighet med punkt 3 på det sätt som anges i punkt 5.

7.   Om en operatör av systemviktiga betalningssystem kompletterar de resurser som avses i punkt 3 med andra tillgångar ska dessa tillgångar sannolikt vara omsättbara eller godtagbara som säkerhet (t.ex. kreditlöften, swappar eller repor) på ad-hoc-basis efter ett inträffat obestånd, även om detta inte fullt ut kan arrangeras i förväg eller garanteras under extrema men möjliga marknadsförhållanden. Om en deltagare supplementerar de resurser som nämns i punkt 3 med andra tillgångar, ska operatören av det systemviktiga betalningssystemet säkerställa att dessa andra tillgångar uppfyller de krav som framgår av första meningen. Tillgångar ska presumeras vara sannolikt omsättbara eller godtagbara som säkerhet om operatören av ett systemviktigt betalningssystem har beaktat de regler och den praxis som tillämpas av den relevanta centralbanken vad gäller säkerheter som godtas.

8.   En operatör av systemviktiga betalningssystem får inte utgå från att centralbankerna kommer att ge likviditetsstöd.

9.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska visa tillbörlig aktsamhet och kontrollera att tillhandahållare av likvida medel inom det systemviktiga betalningssystemet enligt punkt 3 a) har tillräcklig och uppdaterad information för att förstå och hantera sina likviditetsrisker i samband med tillhandahållandet av kontanter eller tillgångar och b) har kapacitet att tillhandahålla kontanter eller tillgångar i tillräcklig utsträckning. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska minst en gång per år kontrollera att han uppfyller kravet på tillbörlig aktsamhet. Endast enheter som har tillgång till kredit från utgivande centralbanker får godtas som tillhandahållare av likviditet. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska regelbundet se över rutinerna för att bedöma det systemviktiga betalningssystemets likviditetsresurser.

10.   En operatör av systemviktiga betalningssystem med tillgång till centralbankskonton, betaltjänster eller värdepappertjänster ska, om detta är praktiskt möjligt, använda dessa tjänster.

11.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska med hjälp av noggranna tester fastställa hur mycket kontanter och andra tillgångar som krävs för att uppfylla kraven enligt punkterna 3 och 4. Beloppet ska regelbundet ses över och man ska beakta olika scenarier, bl.a.

a)	den historiskt sett högsta prisvolatiliteten för ovannämnda tillgångar,

b)	förändringar i andra marknadsfaktorer, t.ex. faktorerna för prisbildning och avkastningskurvor,

c)	att en eller flera deltagare hamnar på obestånd samma dag eller under flera på varandra följande dagar,

d)	att finansierings- och tillgångsmarknaderna samtidigt utsätts för spänningar,

e)	flera olika stresscenarier i extrema men möjliga marknadsförhållanden.

Sådana scenarier ska också beakta det systemviktiga betalningssystemets utformning och verksamhet. De ska granska alla enheter som kan utgöra en väsentlig likviditetsrisk för det systemviktiga betalningssystemet, bl.a. likvidbanker, nostro-ombud, förvaringsinstitut, tillhandahållare av likviditet, sammanlänkad finansmarknadsinfrastruktur och, där så är lämpligt, omfatta perioder om flera dagar.

12.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska dokumentera sina motiv för att inneha, och ha tillräcklig organisationsstyrning avseende, det belopp av kontanter eller andra tillgångar som operatören av det systemviktiga betalningssystem eller deltagarna har. Operatören ska ha tydliga riktlinjer för hur resultaten av dessa stresstester rapporteras till styrelsen. Operatören ska använda dessa resultat för att utvärdera huruvida hanteringen av likviditetsrisker är adekvat eller om man behöver företa ändringar.

13.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram tydliga regler och förfaranden som gör det möjligt för systemet att effektuera avveckling av betalningsförpliktelser under dagen och, om detta är lämpligt, tidsnära intradagsavveckling och avveckling under flera dagar om en eller flera av deltagarna hamnar på obestånd. Dessa regler och förfaranden ska

a)	beakta oförutsedda likviditetsbrister som det eventuellt saknas täckning för,

b)	ha som mål att betalningsförpliktelser som avvecklas under dagen inte återgår, återkallas eller försenas,

c)	ange hur de kontanter och andra tillgångar som det systemviktiga betalningssystemet använt i en stressituation ska återställas, i den utsträckning som krävs enligt punkterna 3–5.

Artikel 9

Slutlig avveckling

En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram regler och förfaranden så att slutlig avveckling kan ske senast i slutet av den planerade avvecklingsdagen.

Artikel 10

Kontantavveckling

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem som avvecklar ensidiga betalningar i euro ska säkerställa att slutlig avveckling sker i centralbankspengar.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem som avvecklar ensidiga eller tvåsidiga betalningar i andra valutor än i euro ska säkerställa att slutlig avveckling sker i centralbankspengar om detta är praktiskt möjligt.

3.   Om man inte använder centralbankspengar ska operatören av det systemviktiga betalningssystemet säkerställa att kontantavveckling sker med hjälp av tillgångar som inte har någon, eller låg, kredit- och likviditetsrisk.

4.   Om avvecklingen sker genom kommersiella banker ska operatören av det systemviktiga betalningssystemet övervaka, hantera och begränsa kredit- och likviditetsriskerna som härrör från de kommersiella likvidbankerna. Operatören av det systemviktiga betalningssystemet ska särskilt inrätta och kontrollera efterlevnaden av strikta kriterier för sina likvidbanker som bl.a. beaktar deras reglering och tillsyn, kreditvärdighet, kapitalisering, tillgång till likviditet och driftsäkerhet. Operatören av det systemviktiga betalningssystemet ska också övervaka och hantera koncentrationen av kredit- och likviditetsexponeringar mot det systemviktiga betalningssystemets kommersiella likvidbanker.

5.   Om en operatör av ett systemviktigt betalningssystem själv genomför kontantavveckling ska denne minimera och noggrant kontrollera sina kredit- och likviditetsrisker.

6.   Om avvecklingen sker genom kommersiella banker ska de avtal som operatören av ett systemviktigt betalningssystem har med kommersiella likvidbanker tydligt ange

a)	när överföringar i individuella likvidbankers bokföring förväntas ske,

b)	att överföringar är slutliga när de effektueras,

c)	att erhållna medel ska vara överförbara så snart som möjligt, senast vid dagens slut.

Artikel 11

Betalning mot betalning

En operatör av systemviktiga betalningssystem som använder principen betalning mot betalning ska eliminera kapitalbeloppsrisken genom att säkerställa att den slutliga avvecklingen av en förpliktelse endast sker om den slutliga avvecklingen av den tillhörande förpliktelsen också sker. Denna regel ska följas oavsett huruvida avvecklingen sker netto eller brutto och när avvecklingen blir slutgiltig.

Artikel 12

Regler och förfarande vid deltagares obestånd

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska skapa en definition av deltagares obestånd i det systemviktiga betalningssystemets regler och förfaranden som åtminstone inkluderar en deltagares oförmåga att fullgöra sina ekonomiska förpliktelser i rätt tid, t.ex. till följd av driftsproblem, avtalsbrott eller att ett insolvensförfarande inletts mot deltagaren. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska skilja mellan automatiskt och diskretionärt obestånd. Vad gäller diskretionärt obestånd ska operatören av ett systemviktigt betalningssystem ange vilken enhet som har den diskretionära befogenheten. Operatören ska se över definitionen minst en gång per år.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha regler och förfaranden om obestånds som gör det möjligt för operatören att fullgöra sina förpliktelser även om en deltagare hamnar på obestånd och även beskriver hur man ska tillföra nya resurser efter ett inträffat obestånd. Dessa regler och förfaranden ska som ett minimum definiera

a)	vilka åtgärder en operatör av systemviktiga betalningssystem kan vidta när ett obestånd inträffar,

b)	huruvida sådana åtgärder vidtas automatiskt eller är diskretionära samt hur denna bestämmanderätt utövas,

c)	eventuella förändringar som en operatör av systemviktiga betalningssystem vidtar avseende sina normala avvecklingsrutiner för att säkerställa tidsnära avveckling,

d)	hur betalningar hanteras i olika steg,

e)	i vilken ordningsföljd åtgärder sannolikt vidtas,

f)	de relevanta parternas olika roller, skyldigheter och ansvar, inkl. de deltagare som inte är på obestånd,

g)	andra mekanismer som kommer att aktiveras för att minimera följderna av obeståndet.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska vara beredd att genomföra sina regler och förfaranden om obestånd, inkl. lämpliga diskretionära förfaranden som reglerna stadgar om. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska bl.a. säkerställa att a) det har sådan operativ kapacitet, inkl. tillräckligt välutbildad personal, att genomföra de förfaranden som avses i punkt 2 i rätt tid, och b) det systemviktiga betalningssystemets regler och förfaranden förklarar dokumentations-, informations- och kommunikationsbehov samt, om mer än en finansmarknadsinfrastruktur eller myndighet är inblandad, samordningen.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska offentliggöra de viktigaste aspekterna i de regler och förfaranden som avses i punkt 2, vilka som ett minimum ska omfatta

a)	under vilka omständigheter åtgärder ska vidtas,

b)	vem som ska vidta åtgärderna,

c)	omfattningen på de åtgärder som ska vidtas,

d)	mekanismerna för att hantera de skyldigheter som operatören av ett systemviktigt betalningssystem har gentemot sådana deltagare som inte hamnat på obestånd.

5.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska testa och se över sina regler och förfaranden som framgår av punkt 2 minst en gång per år eller efter varje väsentlig förändring av betalningssystemet som påverkar dessa regler och förfaranden. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska involvera sina deltagare och relevanta aktörer i testerna och översynen.

Artikel 13

Allmän affärsrisk

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska inrätta robusta lednings- och kontrollverktyg för att identifiera, övervaka och hantera allmänna affärsrisker, inkl. förluster som härrör från bristfälliga affärsstrategier, negativa kassaflöden eller oväntade och extremt höga rörelsekostnader.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska inneha likvida nettotillgångar som finansieras av eget kapital, t.ex. aktier, reserver eller andra balanserade vinstmedel så att operatören kan fortsätta sin verksamhet som en ”going concern” om affärsverksamheten skulle drabbas av förluster. Storleken på dessa tillgångar bestäms av den allmänna affärsrisken och hur lång tid en rekonstruktion eller ordnad avveckling av den kritiska verksamheten och de kritiska tjänsterna kräver efter det att åtgärderna inleds.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram en fungerande rekonstruktionsplan eller, utom vad gäller Eurosystemets systemviktiga betalningssystem, en plan för ordnad avveckling.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska inneha tillräckliga likvida nettotillgångar som finansieras av eget kapital för att genomföra den plan som avses i punkt 3. Som ett minimum ska en operatör av systemviktiga betalningssystem inneha likvida nettotillgångar som finansieras av eget kapital till ett värde motsvarande minst sex månaders normala driftskostnader. Dessa tillgångar går utöver de resurser som innehas för att täcka deltagares obestånd eller andra risker som omfattas av artiklarna 6 och 8. Eget kapital som innehas enligt internationella riskbaserade kapitalstandarder får inkluderas för att undvika dubbla kapitalkrav.

5.   Tillgångar som innehas för att täcka allmänna affärsrisker ska vara tillräckligt likvida och av tillräckligt hög kvalitet för att kunna realiseras i rätt tid. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska kunna realisera sådana tillgångar med minimala negativa priseffekter så att den kan fortsätta sin verksamhet som ”going concern” om affärsverksamheten drabbas av förluster.

6.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha en fungerande plan för att ta upp nytt eget kapital om det egna kapital skulle närma sig, eller falla under, det belopp som framgår av punkt 4. Planen ska godkännas av styrelsen och uppdateras minst en gång per år.

7.   Punkt 2 samt punkterna 4–6 gäller inte för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem.

Artikel 14

Förvarings- och investeringsrisker

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska förvara sina deltagares tillgångar hos enheter som är reglerade och står under tillsyn (nedan kallade förvaringsinstitut) som har redovisningsrutiner, förvaringsrutiner, interna kontroller som fullt ut skyddar dessa tillgångar mot förlust i fall då ett förvaringsinstitut eller en underförvarare blir insolvent samt vid oaktsamhet, bedrägeri, dåliga arbetsrutiner eller otillräckliga dokumentationsrutiner.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha tidsnära tillgång till sina egna och deltagarnas tillgångar.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska bedöma och förstå sin exponering gentemot sina förvaringsinstitut och beakta hela affärsrelationen med var och en.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram en investeringsstrategi som står i överensstämmelse med den övergripande riskhanteringsstrategin och denna ska fullt ut kommuniceras till deltagarna. Operatören ska se över investeringsstrategin minst en gång per år.

5.   De investeringar som en operatör av systemviktiga betalningssystem gör enligt sin investeringsstrategi ska säkras av, eller utgöras av krav på, högkvalitativa gäldenärer. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska definiera kriterierna för högkvalitativa gäldenärer. Investeringarna ska ske i instrument med minimal kredit-, marknads- och likviditetsrisk.

6.   Punkterna 3–5 gäller inte för Eurosystemets systemviktiga betalningssystem.

Artikel 15

Operativ risk

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska upprätta en stabil ram med lämpliga system, riktlinjer och förfaranden för att kartlägga, övervaka och hantera operativa risker.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska uppställa mål för servicenivån och driftsäkerheten samt utforma riktlinjer för att nå dessa mål. Operatören ska se över målen och riktlinjerna minst en gång per år.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska vid varje tidpunkt säkerställa att det systemviktiga betalningssystemet har kapacitet att hantera ökande betalningsvolymer som kan uppstå till följd av stressituationer, samt att operatören kan uppnå sina mål för servicenivån.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram en heltäckande strategi för fysisk säkerhet och IT-säkerhet som på ett lämpligt sätt identifierar, bedömer och hanterar varje sårbarhet och hot. Operatören ska se över strategin minst en gång per år.

5.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram en strategi för kontinuerlig affärsverksamhet som hanterar händelser som utgör en betydande risk för avbrott i betalningssystemets verksamhet. Strategin ska inkludera ett alternativt driftsställe som gör det möjligt att återuppta driften av kritiska IT-system inom två timmar efter en sådan händelse. Strategin ska vara så utformad att det systemviktiga betalningssystemet alltid kan avveckla alla betalningar som ska betalas vid slutet av den affärsdag då störningen inträffar. Operatören av det systemviktiga betalningssystemet ska testa strategin och granska denna minst en gång per år.

6.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska identifiera viktiga deltagare baserat på främst betalningsvolym och -värde samt hur dessa kan påverka andra deltagare och det systemviktiga betalningssystemet i sin helhet, om allvarliga operativa problem uppstår hos en sådan deltagare.

7.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska identifiera, övervaka och hantera de risker som de viktigaste deltagarna, andra marknadsinfrastrukturer samt tjänsteleverantörer kan utgöra.

Artikel 16

Kriterier för tillgång och deltagande

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ta fram och offentliggöra icke-diskriminerande kriterier för tillgång till, och deltagande i, det systemviktiga betalningssystemets tjänster för direkta, och i förekommande fall, indirekta deltagare samt andra finansmarknadsinfrastrukturer. Operatören ska se över dessa kriterier minst en gång per år.

2.   Kriterierna enligt punkt 1 för tillgång och deltagande ska vara motiverade i förhållande till säkerheten och effektiviteten i det systemviktiga betalningssystemet och de marknader där detta är verksamt, samt vara anpassat till det systemviktiga betalningssystemets specifika risker. I enlighet med proportionalitetsprincipen ska en operatör av systemviktiga betalningssystem ha regler som i minsta möjliga utsträckning begränsar tillgången. Om en operatör av systemviktiga betalningssystem nekar en enhet tillgång ska han skriftligen motivera detta utifrån en omfattande riskanalys.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska kontrollera att deltagarna kontinuerligt uppfyller det systemviktiga betalningssystemets kriterier för tillgång och deltagande. Operatören ska ta fram och offentliggöra icke-diskriminerande förfaranden för att kunna stänga av en deltagare om denne inte uppfyller kriterierna för tillgång och deltagande. Operatören ska se över dessa förfaranden minst en gång per år.

Artikel 17

Deltagande på olika nivåer

1.   För riskhanteringen ska en operatör av systemviktiga betalningssystem säkerställa att det systemviktiga betalningssystemets regler, rutiner och avtal tillåter operatören att samla in information om indirekt deltagande med målet att identifiera, övervaka och hantera varje väsentlig risk som härrör från deltagandet. Denna information ska som ett minimum omfatta

a)	hur stor andel av verksamheten som direkta deltagare utför åt indirekta deltagare,

b)	antalet indirekta deltagare som avvecklar via individuella direkta deltagare,

c)	volymen eller värdet på de betalningar i det systemviktiga betalningssystemet som härrör från varje indirekt deltagare, och

d)	volymen eller värdet på betalningarna enligt punkt c i relation till dem från direkta deltagare genom vilka de indirekta deltagarna har tillgång till det systemviktiga betalningssystemet.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska identifiera väsentliga sammanhang mellan direkta och indirekta deltagare som kan påverka det systemviktiga betalningssystemet.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska i riskhanteringssyfte identifiera indirekta deltagare som utgör en väsentlig risk för det systemviktiga betalningssystemet och sådana direkta deltagare genom vilka de har tillgång till systemet.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska minst en gång per år kontrollera de risker som härrör från deltagande på olika nivåer. Operatören ska vid behov vidta lämpliga riskhanteringsåtgärder.

Artikel 18

Ändamålsenlighet och effektivitet

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha rutiner för att identifiera och bemöta de krav som de marknader som det systemviktiga betalningssystemet betjänar har, särskilt vad gäller

a)	valet av clearing- och avvecklingssystem,

b)	driftsstruktur,

c)	de produkter för vilka clearing eller avveckling sker,

d)	användningen av teknik och förfaranden.

2.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha klart definierade mål som är mätbara och nåbara, t.ex. för minsta tjänstenivå, förväntningar på riskhantering och affärsprioriteringar.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska ha etablerade mekanismer för att regelbundet, minst en gång per år, se över de krav som framgår av punkterna 1 och 2.

Artikel 19

Kommunikationsförfaranden och standarder

En operatör av systemviktiga betalningssystem ska använda eller stödja internationellt accepterade kommunikationsförfaranden och standarder i syfte att underlätta effektiv betalning, clearing, avveckling och registrering.

Artikel 20

Information om regler, viktiga förfaranden och marknadsdata

1.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska anta ett omfattande regelverk och informera deltagarna om hela regelverket. Relevanta regler och viktiga förfaranden ska också vara offentligt tillgängliga.

2.   En operatör av ett systemviktigt betalningssystem ska lämna tydlig information om hur systemet är utformat och drivs, samt även vilka rättigheter och skyldigheter som operatören av det systemviktiga betalningssystemet och dess deltagare har, så att deltagarna kan bedöma vilka risker ett deltagande i systemet för med sig.

3.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska tillhandahålla all nödvändig och lämplig dokumentation samt utbildning så att deltagarna förstår det systemviktiga betalningssystemets regler och förfaranden och de risker som ett deltagande i systemet för med sig.

4.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska offentligt informera om betalningssystemets avgifter för de olika tjänsterna samt vilka rabatter operatören tillämpar. Operatören av ett systemviktigt betalningssystem ska tydligt informera om prissättningen på tjänsterna så att dessa kan jämföras.

5.   En operatör av systemviktiga betalningssystem ska lämna information, och offentligöra denna, avseende CPSS-Iosco informationsramverket för finansmarknadsinfrastruktur. Operatören ska uppdatera sin information när det inträffar väsentliga förändringar av systemet eller dess omgivning, men minst vartannat år. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska också, som ett minimum, lämna grundläggande information om transaktionsvolymer och -värden.

Artikel 21

Information till behörig myndighet

Den behöriga myndigheten har rätt att från en operatör av ett systemviktigt betalningssystem erhålla all information och all dokumentation som är nödvändig för att bedöma huruvida kraven i denna förordning uppfylls. En operatör av systemviktiga betalningssystem ska rapportera den specifika informationen till den behöriga myndigheten.

Artikel 22

Korrigerande åtgärder

1.   Om en operatör av systemviktiga betalningssystem inte uppfyller kraven i denna förordning ska den behöriga myndigheten

a)	informera operatören av det systemviktiga betalningssystemet om den bristande efterlevnaden, och

b)	ge operatören av det systemviktiga betalningssystemet möjlighet att inkomma med förklaringar.

2.   Baserat på den information som operatören av det systemviktiga betalningssystemet lämnar kan den behöriga myndigheten instruera operatören att vidta specifika korrigerande åtgärder för att rätta till den bristande efterlevnaden och/eller undvika en upprening i framtiden.

3.   Den behöriga myndigheten kan vidta omedelbara korrigerande åtgärder om den, på goda grunder, anser att den bristande efterlevnaden är så allvarlig att det krävs omedelbara åtgärder.

4.   Den behöriga myndigheten ska omedelbart informera ECB om den vidtar korrigerande åtgärder gentemot en operatör av systemviktiga betalningssystem.

5.   Korrigerande åtgärder kan vidtas oberoende av, eller samtidigt med, sanktioner i enlighet med rådets förordning (EG) nr 2532/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (6).

Artikel 23

Sanktioner

Om det sker överträdelser av denna förordning ska ECB vidta sanktioner i enlighet med förordning (EG) nr 2532/98 och Europeiska centralbankens förordning (EG) nr 2157/1999 av den 23 september 1999 om Europeiska centralbankens befogenhet att förelägga sanktioner (ECB/1999/4) (7). ECB ska offentliggöra en metod för hur sådana sanktionsavgifter beräknas.

Artikel 24

Granskning

ECB-rådet ska granska den allmänna tillämpningen av denna förordning senast två år efter den dag då den träder i kraft, och sedan vartannat år, för att bedöma huruvida den behöver ändras.

Artikel 25

Slutbestämmelser

1.   Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

2.   Operatörer av systemviktiga betalningssystem ska inom ett år från dagen då ECB-rådets beslut i enlighet med artikel 1.2 delgavs dem följa kraven enligt denna förordning.

3.   Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.

---

(1)  Finns på BIS webbplats: www.bis.org/publ/cpss43.pdf

(2)  Finns på BIS webbplats: www.bis.org/publ/cpss101a.pdf

(3)  EUT L 30, 30.1.2013, s. 1.

(4)  EGT L 166, 11.6.1998, s. 45.

(5)  EUT L 331, 14.12.2011, s. 1.

(6)  EGT L 318, 27.11.1998, s. 4.

(7)  EGT L 264, 12.10.1999, s. 21.

---