31998O0017

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RIKTLINJE

av den 1 december 1998

om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistiska uppgifter på områdena betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen

(ECB/1998/17)

(1999/294/EG)

EUROPEISKA CENTRALBANKENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA RIKTLINJE

med beaktande av stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad stadgan), särskilt artiklarna 5.1, 12.1 och 14.3 i denna, och

av följande skäl:

(1) För att Europeiska centralbankssystemet (nedan kallat ECBS) skall kunna utföra sina uppgifter behöver det sammanställa heltäckande och tillförlitlig månads-, kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen och årsstatistik över utlandsställningen som visar de viktigaste posterna som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna i de deltagande medlemsstaterna, betraktade som ett ekonomiskt område.

(2) Enligt stadgan krävs det att Europeiska centralbanken (nedan kallad ECB), med de nationella centralbankernas (nedan kallade NCB) stöd, skall samla in de statistiska uppgifter som behövs, antingen från de behöriga nationella myndigheterna eller direkt från de ekonomiska aktörerna, för att den skall kunna utföra ECBS uppgifter. I artikel 5.2 i stadgan krävs det att NCB så långt som möjligt skall utföra de uppgifter som anges i artikel 5.1 i stadgan.

(3) Enligt punkt 12 i ingressen till rådets förordning (EG) nr 2533/98 av den 23 november 1998 om Europeiska centralbankens insamling av statistiska uppgifter kan kostnadseffektiviteten under de första åren efter införandet av den gemensamma valutan till följd av begränsningar i insamlingssystemen kräva att ECB:s rapporteringskrav i fråga om statistiska uppgifter tillgodoses genom övergångsförfaranden. Detta kan, särskilt när det gäller den finansiella balansen i betalningsbalansen, medföra att uppgifter om tillgångar och skulder (positioner) mot utlandet eller utlandstransaktioner i de deltagande medlemsstaterna, betraktade som ett ekonomiskt område, gentemot andra länder kan sammanställas med användande av alla positioner eller transaktioner mellan parter hemmahörande i en deltagande medlemsstat och hemmahörande i andra länder.

(4) Den nuvarande rapporteringen av statistiska uppgifter om positioner och transaktioner i tillgångar och/eller skulder hos parter hemmahörande i deltagande medlemsstater gentemot parter hemmahörande i andra deltagande medlemsstater kommer att fortsätta i enlighet med nationella krav eller gängse praxis även efter det att den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen inletts. Dessa uppgifter behövs under de första åren inom det gemensamma valutaområdet för att ECB:s behov av statistik skall tillgodoses. Detta innebär inte någon ökad rapporteringsbörda för gruppen uppgiftslämnare.

(5) I vissa medlemsstater rapporterar den faktiska uppgiftslämnargruppen i enlighet med gängse nationell praxis inte till NCB utan till en annan behörig nationell statistikmyndighet. För att tillgodose ECB:s behov av statistik skall NCB i dessa medlemsstater och övriga nationella statistikmyndigheter samarbeta med varandra i enlighet med Europeiska centralbankens rekommendation av den 1 december 1998 om Europeiska centralbankens krav på rapportering av statistiska uppgifter på områdena betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen (ECB/1998/NP21).

(6) Överföringen från NCB till ECB av sekretessbelagda statistiska uppgifter skall ske i en sådan omfattning och på en sådan detaljnivå som är nödvändig för att ECBS skall kunna utföra sina uppgifter. Föreskrifter om sekretess finns i artikel 8 i förordning (EG) nr 2533/98.

(7) I enlighet med artikel 12.1 och artikel 14.3 i stadgan utgör ECB:s riktlinjer en integrerad del av gemenskapslagstiftningen.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Definitioner

I denna riktlinje används följande beteckningar med de betydelser som här anges:

- deltagande medlemsstat: en medlemsstat som har infört den gemensamma valutan i enlighet med fördraget.

- hemmahörande: den som har en varaktig ekonomisk verksamhet i ett lands ekonomiska område som det beskrivs i bilaga A till förordning (EG) nr 2533/98.

- utlandstransaktioner: transaktioner varigenom fordringar eller skulder uppkommer eller inlöses, helt eller delvis, eller som innebär överlåtelse av en rätt till ett objekt mellan hemmahörande i deltagande medlemsstater, betraktade som ett ekonomiskt område, och hemmahörande i ickedeltagande medlemsstater och/eller hemmahörande i tredje land. Med tillgångar och skulder mot utlandet avses samtliga finansiella fordringar på och skulder till hemmahörande i deltagande medlemsstater och/eller hemmahörande i tredje land. Tillgångar och skulder mot utlandet innefattar även jordegendom, andra fastigheter och annan fast egendom som fysiskt befinner sig utanför de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område och som ägs av hemmahörande i deltagande medlemsstater och/eller som befinner sig inom de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område och ägs av hemmahörande i icke-deltagande medlemsstater och/eller hemmahörande i tredje land samt monetärt guld och särskilda dragningsrättigheter (SDR) som ägs av hemmahörande i deltagande medlemsstater. I den mån det behövs för sammanställningen av balanserna för portföljinvesteringar och direkta investeringar och balansen för avkastning på investeringar inom betalningsbalansstatistiken samt statistiken över utlandsställningen för de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område, skall dock till den 31 december 2005 uttrycken tillgångar och skulder mot utlandet och utlandstransaktioner emellertid också innefatta ställningsuppgiften respektive transaktioner i tillgångar och/eller skulder hos hemmahörande i deltagande medlemsstater gentemot hemmahörande i andra deltagande medlemsstater.

- betalningsbalans: en statistisk uppställning som redovisar, med lämpliga uppdelningar, utlandstransaktioner under den aktuella kalendermånads-, kalenderkvartals- eller kalenderårsperioden.

- utlandsställning: den årliga balansräkningen för samtliga finansiella tillgångar och skulder mot utlandet per ett referensdatum.

Artikel 2

NCB:s statistiska skyldigheter

1. NCB skall lämna de uppgifter till ECB om tillgångar och skulder mot utlandet och utlandstransaktioner som behövs för att ECB skall kunna sammanställa den aggregerade betalningsbalansen och utlandsställningen i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område.

2. De begärda statistiska uppgifterna skall lämnas till ECB i enlighet med bilagorna I, II och III i denna riktlinje, som överensstämmer med gängse internationella standarder, särskilt femte upplagan av Internationella valutafondens (IMF) "Balance of payments manual" (BPM5).

3. De statistiska uppgifterna som skall lämnas skall avse kalendermånads-, kalenderkvartals- och kalenderårsperioder för betalningsbalansen och läget vid utgången av det aktuella kalenderåret för utlandsställningen.

Artikel 3

Punktlighet

1. Uppgifter om de viktigaste posterna i den månatliga betalningsbalansen för de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område skall vara ECB till handa före stängningsdags den 30:e arbetsdagen efter utgången av den månad som uppgifterna avser.

2. Kvartalsstatistiken med detaljerade uppdelningar för betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område skall vara ECB till handa inom tre månader från utgången av det kvartal som uppgifterna avser.

3. Årsstatistiken för den aggregerade betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område skall vara ECB till handa inom tre månader från utgången av det år som statistiken avser, med samma uppdelningar som för kvartalsstatistiken.

4. Statistiken över utlandsställningen skall vara ECB till handa inom nio månader från utgången av det år som statistiken avser.

5. Den nationella insamlingen av dessa uppgifter skall organiseras så att dessa tidsfrister kan hållas.

Artikel 4

Överföringsstandard

1. De begärda statistiska uppgifterna skall överföras till ECB i en form som uppfyller kraven enligt bilaga IV till denna riktlinje.

2. För elektronisk överföring av den betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen som begärs av ECB skall NCB använda den av ECBS tillhandahållna faciliteten (ESCB-Net), som utnyttjar telekommunikationsnätet. Det statistiska meddelandeformat som har utvecklats för denna elektroniska överföring av statistiska uppgifter är "Gesmes/CB"-formatet. Detta krav hindrar inte att ett annat sätt kan användas enligt överenskommelse för överföring av de statistiska uppgifterna till ECB som en reservlösning.

Artikel 5

De statistiska uppgifternas kvalitet

1. Utan att det påverkar ECB:s övervakningsuppgifter enligt bilaga V till denna riktlinje skall NCB kontrollera kvaliteten och tillförlitligheten avseende de statistiska uppgifter som lämnas till ECB.

2. Denna process kan innefatta överföring av de revideringar som görs av NCB, för det första, i syfte att ta med den senaste bedömningen av de statistiska uppgifterna och därmed förbättra deras kvalitet och, för det andra, för att i möjligaste mån säkerställa att det råder överensstämmelse mellan motsvarande betalningsbalansposter för var och en av de olika rapporteringsfrekvenserna.

Artikel 6

Slutbestämmelser

1. Denna riktlinje riktar sig till de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker.

2. Denna riktlinje träder i kraft den 1 januari 1999.

3. Denna riktlinje skall offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning.

Utfärdad i Frankfurt am Main den 1 december 1998.

På ECB-rådets vägnar

Willem F. DUISENBERG

BILAGA I

EUROPEISKA CENTRALBANKENS KRAV PÅ RAPPORTERING AV STATISTISKA UPPGIFTER

1. Betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen

ECB behöver betalningsbalansstatistik vid tre olika frekvenser: per månad, per kvartal och per år för motsvarande referenskalenderperioder.

1.1 Månadsstatistik över betalningsbalansen - nyckelaggregaten

Mål

Målet är en månatlig betalningsbalans för de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område som visar de nyckelaggregat som påverkar de monetära förhållandena och valutamarknaderna.

Krav

Uppgifterna måste kunna användas för beräkning av betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område.

När det gäller den penningpolitik och transaktioner på valutamarknaderna begränsar sig ECB:s krav på månadsstatistik över betalningsbalansen till breda kategorier av transaktioner eller "de viktigaste posterna" (se tabell 1 i bilaga II). Den korta fristen för rapportering av månadsstatistiken för de viktigaste posterna, deras mycket aggregerade karaktär och det förhållandet att de används i penningpolitiskt syfte och för transaktioner på valutamarknaderna möjliggör vissa avvikelser från internationella riktlinjer där detta är oundvikligt. Fullständig periodisering eller transaktionsredovisning krävs inte. Efter överenskommelse med ECB kan NCB i de deltagande medlemsstaterna lämna uppgifter om bytesbalansen och den finansiella balansen på grundval av likviddagsredovisning. Om det är nödvändigt för att klara rapporteringsfristen, accepteras skattningar eller preliminära uppgifter.

För varje huvudkategori av transaktioner krävs uppgifter om tillgångar och skulder (eller inflöde och utflöde för bytesbalansposter). Detta innebär att NCB i de deltagande medlemsstaterna när det gäller utlandstransaktioner, måste skilja på transaktioner med hemmahörande i andra deltagande medlemsstater och transaktioner utanför de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område och att varje NCB i de deltagande medlemsstaterna gör detta konsekvent. NCB i de deltagande medlemsstaterna skall också tillämpa detta förfarande efter ett beslut om att ytterligare medlemsstater skall delta.

För att möjliggöra en användbar aggregering på månadsbasis för de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område i fråga om portföljinvesteringar och direkta investeringar krävs det en uppdelning mellan transaktioner i värdepapper och andra finansiella flöden utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater och med värdepapper och andra finansiella flöden utställda av hemmahörande i alla andra länder. För att göra det möjligt att hålla isär dessa uppgifter är det nödvändigt att fastställa särskilt om utställaren av ett värdepapper hör hemma i en deltagande medlemsstat. Nettotransaktioner i portföljinvesteringar och direkta investeringar i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område sammanställs genom aggregering av bokförda nettotransaktioner i värdepapper som utställts av icke hemmahörande. Nettotransaktioner i tillgångar hänförliga till portföljinvesteringar och direkta investeringar i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område sammanställs genom aggregering av bokförda nettotransaktioner i värdepapper som utställts av hemmahörande i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område.

1.2 Kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen

Mål

Målet för kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område är att presentera mer detaljerade uppgifter som tillåter ytterligare analys av utlandstransaktioner. Denna statistik skall bl.a. bidra till den finansiella balans som är under utarbetande och till den gemensamma redovisningen av EU:s och EMU:s betalningsbalans i samarbete med Europeiska kommissionen (Eurostat).

Krav

Den kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen som begärs av ECB skall i möjligaste mån följa de standarder som gäller för BPM5 (se artikel 2.2 i denna riktlinje). Uppdelningen av den begärda kvartals- och årsstatistiken över betalningsbalansen presenteras i tabell 2 i bilaga II. Särskilda europaharmoniserade begrepp och definitioner beträffande kapitaltransfereringen, m.m. och den finansiella balansen återfinns i bilaga III till denna riktlinje.

Uppdelningen av bytesbalansen på kvartals- och årsbasis liknar kraven för månadsstatistiken. Endast nyckelaggregaten behövs för varor, tjänster och transfereringar. För avkastning krävs en detaljerad uppdelning.

För den finansiella balansen gäller kraven i IMF:s standardnomenklatur enligt BPM5 med följande anpassningar:

- För direkta investeringar krävs endast en uppdelning mellan ingående och utgående investeringar.

- Posten Övriga investeringar är förenklad. Denna förenkling innebär att det inte görs någon åtskillnad mellan mottagna/lämnade lån och inlåning på vardera sidan i balansräkningen, att det inte behövs någon uppdelning i löptider och att presentationen av uppdelningen skiljer sig (dvs. uppdelningen sker främst efter sektorer). Denna sektorsvisa uppdelning är förenlig men inte identisk med BPM5, där uppdelningen sker i huvudsak efter instrument.

Medlemsstaterna förväntas i sin kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen skilja på transaktioner med andra deltagande länder och övriga externa transaktioner. När det gäller månadsstatistiken krävs det en uppdelning mellan transaktioner i värdepapper och andra finansiella flöden utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater, medan det i kvartals- och årsstatistiken över portföljinvesteringar och direkta investeringar krävs en uppdelning mellan värdepapper och andra finansiella flöden utställda av hemmahörande i alla andra länder.

För betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område krävs statistik över upplupen avkastning på investeringar på kvartalsbasis. I enlighet med nationalräkenskapssystemet rekommenderar BPM5 att ränteredovisningen periodiseras. Denna rekommendation påverkar såväl bytesbalansen (avkastning på investeringar) som den finansiella balansen. För att tillämpa periodiserad redovisning får vissa NCB i deltagande medlemsstater utveckla nya beräknings- och skattningsmetoder.

2. Statistik över utlandsställningen

Mål

Målet är en årlig redogörelse för de externa tillgångarna och skulderna i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område som underlag för penningpolitisk analys av valutamarknaderna. ECB behöver statistik över utlandsställningen avseende stockarna vid utgången av kalenderåret. Dessa statistiska uppgifter kan också vara till hjälp vid sammanställning av betalningsbalansflöden.

Krav

Den statistik över utlandsställningen som begärs av ECB skall i möjligaste mån följa de standarder som gäller för BPM5. ECB sammanställer utlandsställningen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område som helhet. Uppdelningen av utlandsställningen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område presenteras i tabell 3 i bilaga II.

ECB kan begära poster som är av särskild betydelse för genomförandet av penningpolitiken, särskilt sådana poster inom kontot Övriga investeringar som för närvarande lämnas varje kvartal till Banken för internationell betalningsutjämning (BIS) för dess statistik om internationella banker.

Utlandsställningen visar de finansiella stockarna i slutet av referensperioden, värderade till de kurser som gäller vid denna tidpunkt. Följaktligen beror en del av förändringen i stockarnas värde under referensperioden på de finansiella transaktioner som har ägt rum och har redovisats i betalningsbalansen. På samma sätt beror en del av förändringarna i positioner i början och slutet av en viss period på förändringar i värdet av de redovisade finansiella tillgångarna och skulderna. Om stockarna är denominerade i andra valutor än den beräkningsenhet som används för utlandsställningen, kommer förändringarna i växelkurser gentemot andra valutor också att påverka dessa stockars värde. Slutligen skall andra förändringar i stockarna som inte beror på nyss nämnda faktorer betraktas som övriga korrigeringar.

En regelrätt avstämning mellan de finansiella flödena och stockarna i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område skulle innebära att förändringar i deras värde på grund av kurser, växelkursförändringar och andra korrigeringar måste redovisas separat. Men av praktiska skäl skall dessa förändringar i början av den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen visas tillsammans som en klumpsumma under en enda rubrik och utlandsställningen skall sammanställas på nettobasis utifrån aggregerad nationell statistik. Dessutom kan särskilda regler tillämpas för värdering av eget kapital i direkta investeringar, t.ex. när det gäller onoterade aktier.

Täckningen av utlandsställningen ligger så nära den för kvartals- och årsstatistiken över betalningsbalansflödena som möjligt. Begreppen, definitionerna och uppdelningarna överensstämmer med dem som används för kvartals- och årsstatistiken över betalningsbalansflödena. Dock krävs ytterligare en uppdelning i eget och annat kapital för kontot Direkta investeringar. De stockar som sammanställs för de deltagande medlemsstaternas utlandsställning skall vara förenliga med annan statistik, t.ex. finansmarknadsstatistik och den finansiella balansen, som också sammanställs av ECB, och med nationalräkenskaperna. Dessa stockar omfattar uppgifter om positioner för direkta investeringar, som sammanställs av Europeiska gemenskapernas kommission (Eurostat).

BILAGA II

BEGÄRDA UPPDELNINGAR

Tabell 1

De viktigaste posterna i den månatliga betalningsbalansen för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område

(Inflöden och utflöden i bytesbalansen och kapitaltransfereringar m.m., tillgångar och skulder i den finansiella balansen separat)

I. Bytesbalansen (krediteringar och debiteringar)

Varor

Tjänster

Avkastning

Löpande transfereringar

II. Kapitaltransfereringar m.m.

III. Den finansiella balansen (tillgångar och skulder)

Direkta investeringar

- Utomlands

- I det rapporterande landet

Portföljinvesteringar

- Aktier

- Räntebärande värdepapper

>Plats för tabell>

Övriga investeringar

- Monetära finansinstitut (MFI) (exklusive centralbanker)

>Plats för tabell>

- Offentlig sektor

- Monetära myndigheter

- Övriga sektorer

Finansiella derivat (netto)

Valutareserven

Restpost (korrigeringspost)

Tabell 2

Kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område

(Inflöden och utflöden i bytesbalansen och kapitalbalansen, tillgångar och skulder i den finansiella balansen separat)

I. Bytesbalansen (krediteringar och debiteringar)

Varor

Tjänster

Avkastning

Löner

Kapitalavkastning

- Direkta investeringar

Avkastning på eget kapital

Ränta

- Portföljinvesteringar

Utdelningar

Ränta på lån

Obligationer

Penningmarknadsinstrument

- Övriga investeringar

Löpande transfereringar

II. Kapitalbalansen (inflöde och utflöde)

(Inga ytterligare uppdelningar krävs)

III. Den finansiella balansen (tillgångar och skulder)

Direkta investeringar

- Direkta investeringar i utlandet

- Direkta investeringar i det rapporterande landet

Portföljinvesteringar

Tillgångar

- Aktier

Monetära myndigheter

Offentlig sektor

MFI (exklusive centralbanker)

Övriga sektorer

- Räntebärande värdepapper

Obligationer

Monetära myndigheter

Offentlig sektor

MFI (exklusive centralbanker)

Övriga sektorer

Penningmarknadsinstrument

Monetära myndigheter

Offentlig sektor

MFI (exklusive centralbanker)

Övriga sektorer

Skulder

- Aktier

MFI (exklusive centralbanker)

Övriga sektorer

- Räntebärande värdepapper

Obligationer

Monetära myndigheter

Offentlig sektor

MFI (exklusive centralbanker)

Övriga sektorer

Penningmarknadsinstrument

Monetära myndigheter

Offentlig sektor

MFI (exklusive centralbanker)

Övriga sektorer

Övriga investeringar

Tillgångar

- Monetära myndigheter

Lån och depositioner

Övriga tillgångar

- Offentlig sektor

Handelskrediter

Lån och depositioner

Övriga tillgångar

- MFI (exklusive centralbanker)

Lån och dispositioner

Övriga tillgångar

- Övriga sektoren

Handelskrediter

Lån och depositioner

Övriga tillgångar

Skulder

- Monetära myndigheter

Lån och depositioner

Övriga skulder

- Offentlig sektor

Handelskrediter

Lån

Övriga skulder

- MFI (exklusive centralbanker)

Lån och depositioner

Övriga skulder

- Övriga sektorer

Handelskrediter

Lån

Övriga skulder

Finansiella derivat (netto)

- Monetära myndigheter

- Offentlig sektor

- MFI (exklusive centralbanker)

- Övriga sektorer

- Valutareserven

Monetärt guld

Särskilda dragningsrättigheter

Reservposition i Intrnationella valutafonden

Utländsk valuta

Kassa och depositioner

Med monetära myndigheter

Med MFI (exklusive centralbanker)

Värdepapper

Aktier

Obligationer

Penningmarknadsinstrument och finansiella derivat(1)

Övriga fordringar

Restpost (korrigeringspost)

Tabell 3

Utlandsställningen vid årets slut i de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område

1. Direkta investeringar

1.1 I utlandet

1.1.1 Eget kapital och återinvesterade vinstmedel

1.1.2 Övrigt kapital

1.2 I det rapporterande landet

1.2.1 Eget kapital och återinvesterade vinstmedel

1.2.2 Övrigt kapital

2. Portföljinvesteringar

2.1 Tillgångar

2.1.1 Aktier

i) Monetära myndigheter

ii) Offentlig sektor

iii) MFI (exklusive centralbanker)

iv) Övriga sektorer

2.1.2 Räntebärande värdepapper

2.1.2.1 Obligationer

i) Monetära myndigheter

ii) Offentlig sektor

iii) MFI (exklusive centralbanker)

iv) Övriga sektorer

2.1.2.2 Penningmarknadsinstrument

i) Monetära myndigheter

ii) Offentlig sektor

iii) MFI (exklusive centralbanker)

iv) Övriga sektorer

2.2 Skulder

2.2.1 Aktier

iii) MFI (exklusive centralbanker)

iv) Övriga sektorer

2.2.2 Skuldebrev

2.2.2.1 Obligationer och växlar

i) Monetära myndigheter

ii) Offentlig sektor

iii) MFI (exklusive centralbanker)

iv) Övriga sektorer

2.2.2.2 Penningmarknadsinstrument

i) Monetära myndigheter

ii) Offentlig sektor

iii) MFI (exklusive centralbanker)

iv) Övriga sektorer

3. Övriga investeringar

3.1 Tillgångar

3.1.1 Monetära myndigheter

3.1.1.1 Lån och dispositioner

3.1.1.2 Övriga tillgångar

3.1.2 Offentlig sektor

3.1.2.1 Handelskrediter

3.1.2.2 Lån och dispositioner

3.1.2.3 Övriga tillgångar

3.1.3 MFI (exklusive centralbanker)

3.1.3.1 Lån och dispositioner

3.1.3.2 Övriga tillgångar

3.1.4 Övriga sektorer

3.1.4.1 Handelskrediter

3.1.4.2 Lån och dispositioner

3.1.4.3 Övriga tillgångar

3.2. Skulder

3.2.1 Monetära myndigheter

3.2.1.1 Lån och dispositioner

3.2.1.2 Övriga skulder

3.2.2 Offentlig sektor

3.2.2.1 Handelskrediter

3.2.2.2 Lån

3.2.2.3 Övriga skulder

3.2.3 MFI (exklusive centralbanker)

3.2.3.1 Lån och dispositioner

3.2.3.2 Övriga skulder

3.2.4 Övriga sektorer

3.2.4.1 Handelskrediter

3.2.4.2 Lån

3.2.4.3 Övriga skulder

4. Finansiella derivat

4.1 Tillgångar

4.1.1 Monetära myndigheter

4.1.2 Offentlig sektor

4.1.3 MFI (exklusive centralbanker)

4.1.4 Övriga sektorer

4.2 Skulder

4.2.1 Monetära myndigheter

4.2.2 Offentlig sektor

4.2.3 MFI (exklusive centralbanker)

4.2.4 Övriga sektorer

5. Valutareserven

5.1 Monetärt guld

5.2 Särskilda dragningsrättigheter

5.3 Reservposition i Internationella valutafonden

5.4 Utländsk valuta

5.4.1 Kassa och depositioner

5.4.1.1 hos monetära myndigheter

5.4.1.2 hos MFI (exklusive centralbanker)

5.4.2 Värdepapper

5.4.2.1 Aktier

5.4.2.2 Obligationer

5.4.2.3 Penningmarknadsinstrument och finansiella derivat(2)

5.5 Övriga fordringar

(1) Möjligheten att rapportera om finansiella derivat inom en särskild post under Reservtillgångar diskuteras för närvarande på IMF-nivå och inom ECB:s statistikkommitté.

(2) Möjligheten att rapportera om finansiella derivat inom en särskild post under Reservtillgångar diskuteras för närvarande på IMF-nivå och inom ECB:s statistikkommitté.

BILAGA III

BEGREPP OCH DEFINITIONER SOM SKALL ANVÄNDAS I DEN BETALNINGSBALANSSTATISTIK OCH STATISTIK ÖVER UTLANDSSTÄLLNINGEN SOM SKALL RAPPORTERAS TILL EUROPEISKA CENTRALBANKEN

För att kunna sammanställa användbar aggregerad betalningsbalansstatistik för de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område har begrepp och definitioner utarbetats för betalningsbalansstatistiken (kapitalbalansen och den finansiella balansen) och utlandsställningen. Dessa krav är baserade på det så kallade Implementation Package (juli 1996) och andra dokument som godkändes av ECB:s råd i september 1998. Gängse internationella standarder, t.ex. IMF:s rekommendationer för betalningsbalansstatistik (Balance of Payments Manual - BPM5), har använts som referenser vid formuleringen av dessa begrepp och definitioner. De viktigaste förslagen till harmonisering följer nedan. Ytterligare vägledning finns i rapporterna till respektive förslag, vilkas referenskoder ges inom parentes. Dessa användbara referenser ingår inte i texten till rättsakten.

1. Begrepp och definitioner beträffande avkastning på investeringar och poster i den finansiella balansen

1.1 Avkastning på investeringar (ST/SC/BP/INC09801)

Definition

Avkastning på investeringar omfattar intäkter som hänför sig till en inhemsk enhets äganderätt till en utländsk finansiell tillgång och, på motsvarande sätt, avkastningen från en icke-inhemsk enhets äganderätt till en inhemsk finansiell tillgång.

Täckning

Avkastning på investeringar omfattar intäkter och utbetalningar från direkta investeringar och portföljinvesteringar och annan avkastning på investeringar samt intäkter från reservtillgångar. För månadsstatistiken över de viktigaste posterna kräver ECB endast uppgift om den summerade avkastningen (dvs. avkastning på investeringar och ersättning till anställda). Kraven på kvartals- och årsstatistik över betalningsbalansen är nästan identiska med IMF:s standardnomenklatur enligt BPM5. Den största skillnaden är att när det gäller avkastning på direkta investeringar som utgörs av aktier kräver inte ECB någon uppdelning i utdelade och icke utdelade vinstmedel.

Registreringstidpunkt

Ränteintäkter periodiseras (dock gäller inte detta för månadsstatistiken). Utdelningar registreras den dag när de förfaller till betalning.

1.2 Kapitalbalansen (STA/WGS/BOP/CAPITAL96)

Definition

Den nya definitionen av kapitaltransfereringar m.m. omfattar kapitaltransfereringar och förvärv/avyttring av icke-producerade icke-finansiella tillgångar. Löpande transfereringar skall redovisas i bytesbalansen.

Täckning

Standardkomponenterna för kapitaltransfereringar m.m. enligt den nya definitionen består av en sektorsvis uppdelning i posterna Offentlig sektor och Övriga sektorer, med ytterligare en uppdelning därefter. ECB sammanställer kapitaltransfereringar endast i form av en klumpsumma, och ingen uppdelning behövs inom detta. Det är viktigt att skilja på löpande transfereringar och kapitaltransfereringar, och i praktiken görs uppdelningen utifrån mottagarlandets användning av transfereringen.

1.3 Direkta investeringar (STA/WGS/BOP/DI95)

Definition

I enlighet med internationella standarder (IMF/OECD) innebär (direkt eller, i förekommande fall, indirekt) innehav av 10 % eller mer av ett företags aktier ett direktinvesteringsförhållande. Medlemsstater som tillämpar 20 % eller något annat kriterium skall tillämpa 10 % i fall av större betydelse.

Täckning

Enheter för särskilda ändamål (Special purpose entities-SPE) betraktas som reguljära direktinvesterare och/eller direktinvesteringsföretag. De NCB i deltagande medlemsstater som inte kan följa denna rekommendation skall lämna uppgifter om SPE separat.

För att undvika avvikelser skall direktinvesteringsförhållanden i enlighet med IMF:s riktlinjer och Eurostats/OECD:s riktlinjer redovisas enligt "riktningsprincipen". För att uppnå konsekvens vid sammanställning av återinvesterade vinstmedel har beräkningsmetoden och bokföringstidpunkten fastställts.

Finansiella transaktioner mellan företag, inklusive handelskrediter, betraktas som direktinvesteringskapital.

1.4 Portföljinvesteringar (STA/WGS/BOP/PORT95)

Definition

Följande kriterier används för att bedöma om ett finansiellt instrument skall betraktas som ett värdepapper (ett enda kriterium är inte alltid avgörande):

a) Riktlinjer enligt BPM5 och Nationalräkenskapssystemet (1993)

b) Angivande av en ISIN-kod

c) Redovisnings- och bankregler

d) Marknadspraxis (baserad på rapporter från International Securities Market Association - ISMA).

Täckning

Definitionen omfattar investeringar i aktier, obligationer och penningmarknadsinstrument, med undantag av transaktioner i dessa instrument som hör till kategorierna Direkta investeringar eller Reservtillgångar.

Bokföringstidpunkt

Transaktioner i finansiella poster skall registreras när såväl långivaren som låntagaren bokför fordran respektive skulden (i enlighet med BPM5). Rekommendationer har antagits om metoder för registrering av periodiserade betalningsbalanser (STA/WGS/BOP/ACC9711). När det gäller betalningsbalansen i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område krävs periodiserad redovisning av avkastning på investeringar endast i kvartals- och/eller årsstatistiken. Fullständig periodisering behövs inte för nyckelaggregaten i den månatliga betalningsbalansen.

1.5 Övriga investeringar (STA/WG/BOP/OTH95)

Definition

Med övriga investeringar avses en restkategori som inkluderar alla finansiella transaktioner som inte omfattas av kontona Direkta investeringar, Portföljinvesteringar eller Valutareserv.

Täckning

Övriga investeringar omfattar handelskrediter, mottagna/lämnade lån, kassa och inlåning och övriga tillgångar/skulder. Den sektorsvisa täckningen/uppdelningen omfattar monetära myndigheter, offentlig sektor, banker och övriga sektorer. Sektorn Monetära myndigheter definieras inkludera "institutionella enheter och verksamheter inom centralbanker som hänförs till centralbanker men ibland utförs av andra statliga institutioner, dvs. sedel- och myntutgivning och förvaltning av valutareserv" (IMF:s definition). Med detta undantag är "banker" jämställda med delsektorn Monetära finansiella institutioner (MFI).

Registreringstidpunkt

Principerna för "överlåtelse", "likviddag" och "betalningstillfälle" är alla i överensstämmelse med IMF:s rekommendationer.

För att uppnå konsekvent aggregerad statistik för de deltagande medlemsstaternas ekonomiska område görs ingen åtskillnad mellan lån och insättningar inom respektive sektor och ingen uppdelning görs efter löptider. En sektorsvis presentation av uppdelningen, som är förenlig med IMF:s standardnomenklatur, används för kvartals- och årsstatistiken. Medlemsstaterna får tillämpa en fördjupad detaljnivå i sin nationella statistik.

För månadsstatistiken krävs en uppdelning mellan kortfristiga och långfristiga flöden inom banksektorn.

Återköpsavtal och värdepapperslån (februari 1996)

Bankernas redovisningspraxis, och inte kriteriet "överlåtelse", är den vägledande principen för behandling av återköpsavtal, återköpstransaktioner och värdepapperslån i betalningsbalansen. Om en vedertagen internationell redovisningsstandard saknas, skall en gemensam praxis som tillgodoser de statistiska behoven antas efter överenskommelse med ECB.

I enlighet med denna rekommendation redovisas äkta återköpsavtal, återköpstransaktioner och värdepapperslån som pantsatta lån.

1.6 Finansiella derivat (april 1997, oktober 1997, april 1998: STA/WG/BOP/SG59802)

Definition

Finansiella derivat är finansiella instrument knutna till ett visst finansiellt instrument, ett visst index eller en viss vara, som utgör underlag för handel med specifika finansiella risker på finansiella marknader. Transaktioner i finansiella derivat behandlas som särskilda transaktioner och inte som integrerade delar av det värde på de underliggande transaktionerna som de kan vara knutna till.

Täckning

Transaktioner och positioner i optioner, terminer, swappar, valutaterminskontrakt, kreditderivat och underliggande derivat redovisas i betalningsbalansen och utlandsställningen.

Ställande av initialsäkerhet betraktas som förändringar i insättningar och bör redovisas, om de kan identifieras, på kontot Övriga investeringar. Behandlingen av tilläggssäkerheter beror på deras karaktär: optionsliknande tilläggssäkerheter betraktas i princip som förändringar i insättningar och bör redovisas, om de kan identifieras, på kontot Övriga investeringar. Terminsliknande tilläggssäkerheter betraktas i princip som derivattransaktioner och bör redovisas på kontot Finansiella derivat.

När det gäller optioner bör premien (dvs. optionernas köp-/säljkurs och beräknat kurtage) redovisas i sin helhet i den finansiella balansen.

De nettoavvecklingsflöden som är knutna till räntederivat bör redovisas som finansiella derivat.

Underliggande derivat bör redovisas tillsammans med det underliggande finansiella instrumentet och bör inte redovisas och värderas för sig i betalningsbalansstatistiken och utlandsställningen.

Klassifikationen för specifika kreditderivatinstrument bör bestämmas i varje enskilt fall.

Värderingen av finansiella derivat bör göras för varje marknad för sig.

Registreringstidpunkt

Transaktioner i finansiella poster registreras när såväl långivaren som låntagaren bokför fordran respektive skulden (i enlighet med BPM5). Till följd av de praktiska problem som är förknippade med att hålla isär tillgångs- och skuldflödena på ett meningsfullt sätt när det gäller vissa derivat redovisas samtliga transaktioner i finansiella derivat i betalningsbalansen på nettobasis tills vidare. Tillgångs- och skuldpositioner i finansiella derivat redovisas i utlandsställningen på bruttobasis.

1.7 Valutareserv

I enlighet med BPM5 består valutareserven av sådana externa tillgångar utställda av icke-hemmahörande i medlemsstaterna som är lättillgängliga och förvaltas av monetära myndigheter för direktfinansiering av betalningsobalanser, för indirekt reglering av storleken på sådana obalanser genom intervention på valutamarknaderna i syfte att påverka växelkursen och/eller för andra ändamål.

ECBS:s valutareserv består av ECB:s valutareserv och de valutareserver som finns hos NCB i de deltagande medlemsstaterna. NCB kommer att tillföra ECB valutareservtillgångar, förutom medlemsstaternas valutor. IMF-reservpositioner och särskilda dragningsrätter, upp till ett belopp motsvarande 50000 miljoner euro (nedräknat genom avdrag av andelarna i fördelningsnyckeln för ECB:s kapital för de EU-centralbanker som inte deltar i euro-området från början).

Det har sålunda överenskommits att valutareservtillgångarna för Ekonomiska och monetära unionen skall vara sammansatta av ECB:s och NCB:s finansiella fordringar denominerade i utländsk valuta gentemot icke-hemmahörande i de deltagande medlemsstaterna som ekonomiskt område, förutsatt att de uppfyller de kriterier för likviditet och omsättningsbarhet som fastställts i den ovannämnda BPM5-definitionen samt guld, särskilda dragningsrätter och de deltagande i NCB:s reservpositioner i IMF.

Sammanläggning av valutareservtillgångar kommer att genomföras genom direkta överlåtelser.

2. Metoder för att genomföra den geografiska fördelningen (STA/WGS/BOP/GEO96)

Svårigheterna när det gäller att sammanställa geografiskt uppdelad statistik över betalningsbalansen och utlandsställningen löses med tillämpning av en stegvis metod. Denna metod omfattar tre steg av successivt ökande statistikkrav.

2.1 Direkta investeringar

Steg 1

Sammanställningsmetod på EMU-nivån: komplettering med summerade nationella nettotransaktioner/positioner i direktinvesteringar.

(Genomfört 1998.)

Steg 2

Sammanställningsmetod på EMU-nivån: komplettering med summerade nationella nettotransaktioner/positioner i fordringar utställda av eller gentemot hemmahörande utanför de deltagande medlemsstaterna avseende direktinvesteringar utomlands. Komplettering med nettotransaktioner/positioner i summerade nationella nettodirektinvesteringar i det rapporterande landet och med transaktioner/positioner i värdepapper utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater för direktinvesteringar i det rapporterande landet. Ingen geografisk uppdelning behövs i transaktioner innanför och utanför EMU.

Statistikkrav på NCB-nivån: transaktioner/positioner i direktinvesteringar utomlands uppdelade i transaktioner/positioner i EMU-investeringar (värdepapper och andra finansiella instrument utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater) och investeringar utanför EMU. För att uppnå detta är det nödvändigt att identifiera den som har utställt ett värdepapper eller annat finansiellt instrument (låntagaren) för att fastställa om vederbörande hör hemma i en deltagande medlemsstat eller inte. En sifferuppgift om nettotransaktioner/positioner i direktinvesteringar i det rapporterande landet som har sitt ursprung i andra deltagande medlemsstater skall lämnas i form av en minnesanteckning.

Tidsfristen för genomförande: början av den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen, dvs. 1 januari 1999, för direktinvesteringsflöden. (Fastställs senare för direktinvesteringsstockar.)

Steg 3

Sammanställningsmetod på EMU-nivå och statistikkrav på nivån för NCB:s medlemsstater: som steg 2, men med en geografisk uppdelning inom transaktioner/positioner utanför EMU, dock endast för kvartals- och årsstatistik.

(Tidsfristen för genomförande skall fastställas senare.)

2.2 Portföljinvesteringar

Steg 1

Sammanställningsmetod på EMU-nivån: komplettering med summerade nationella nettotransaktioner/positioner i portföljinvesteringar. Ingen uppdelning behövs i tillgångar och skulder.

(Genomfört 1998.)

Steg 2

Sammanställningsmetod på EMU-nivån: komplettering med nettotransaktioner/positioner i värdepapper utställda av icke-hemmahörande i medlemsstaterna avseende tillgångar hänförliga till portföljinvesteringar. Komplettering med nettotransaktioner/positioner i summerade nationella nettoskulder samt transaktioner/positioner i värdepapper utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater avseende tillgångar hänförliga till portföljinvesteringar. Ingen geografisk uppdelning behövs för transaktioner utanför EMU.

Statistikkrav på NCB-nivån: transaktioner/positioner i tillgångar hänförliga till portföljinvesteringar uppdelade på transaktioner/positioner i EMU-värdepapper (utställda av hemmahörande i deltagande medlemsstater) och icke-EMU-värdepapper. För att uppnå detta är det nödvändigt att identifiera den som har utställt värdepapperet (låntagaren) för att fastställa om vederbörande hör hemma i en deltagande medlemsstat eller inte. För transaktioner/positioner i skulder hänförliga till portföljinvesteringar krävs endast summerade nationella nettosiffror.

Förutsättning: fullständig harmonisering av uppdelningar, täckning, definitioner, värdering och principer för tidsbestämning av portföljinvesteringsflöden (enligt vad som sägs ovan).

Tidsfristen för genomförande: början av den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen, dvs. 1 januari 1999, för portföljinvesteringsflöden. (Fastställs senare för stockar av portföljinvesteringar.)

Steg 3

Sammanställningsmetod på EMU-nivån och statistikkrav på nivån för NCB:s medlemsstater: som steg 2, men med en geografisk uppdelning inom transaktioner/positioner utanför EMU, dock endast för kvartals- och årsstatistik.

Förutsättning: fullständig harmonisering av uppdelningar, täckning, definitioner, värdering och principer för tidsbestämning av portföljinvesteringsflöden.

(Tidsfristen för genomförande skall fastställas senare.)

2.3 Övriga investeringar

Steg 1

Sammanställningsmetod på EMU-nivån: komplettering med summerade nationella nettotransaktioner/positioner i övriga investeringar.

(Genomfört 1998.)

Steg 2

Sammanställningsmetod på EMU-nivån: komplettering med nettotransaktioner/positioner i övriga investeringar med icke-hemmahörande i medlemsstaterna avseende övriga tillgångar och skulder hänförliga till övriga investeringar.

Statistikkrav på NCB-nivån: uppdelning mellan EMU-stater och icke-EMU-stater för att skilja på transaktioner mellan hemmahörande i deltagande medlemsstater och transaktioner med hemmahörande i andra länder (utanför EMU).

Tidsfristen för genomförande: början av den tredje etappen av Ekonomiska och monetära unionen, dvs. 1 januari 1999, för övriga investeringsflöden. (Fastställs senare för stockar av övriga investeringar.)

Steg 3

Sammanställningsmetod på EMU-nivån och statistikkrav på medlemsstatsnivån: som steg 2, men med en geografisk uppdelning inom transaktioner/positioner utanför EMU, dock endast för kvartals- och årsstatistik.

(Tidsfristen för genomförande skall fastställas senare.)

2.4 Finansiella derivat

Steg 1 och 2

Sammanställningsmetod på EMU-nivån: komplettering med summerade nationella nettotransaktioner/positioner i finansiella derivat.

(Genomfört 1998.)

Steg 3

En geografisk uppdelning görs inom transaktioner/positioner i finansiella derivat utanför EMU, dock endast för kvartals- och årsstatistik.

(Tidsfristen för genomförande skall fastställas senare.)

BILAGA IV

ÖVERFÖRING AV UPPGIFTER TILL EUROPEISKA CENTRALBANKEN

För överföring av de statistiska uppgifter som ECB behöver används faciliteten ESCB-Net. All överföring av data inom ESCB sker enligt en och samma begreppsmässiga datamodell.

NCB skall följa de rekommendationer som anges nedan för att säkerställa att dataöverföringen fungerar väl, särskilt vad beträffar följande:

- Fullständighet: nationella centralbanker skall rapportera alla koder för betalningsbalansserierna. Att inte rapportera några koder eller rapportera koder som inte finns i kodförteckningen betraktas som ofullständig rapportering. Om en uppgift saknas, skall den utelämnade uppgiften markeras med hjälp av motsvarande statusflagga. När dessutom endast en delmängd inom betalningsbalansstatistiken revideras, skall valideringsreglerna ändå tillämpas på betalningsbalansen som helhet.

- Teckenkonvention: nationella centralbanker bör använda den överenskomna teckenkonventionen för alla uppgifter som skall rapporteras till ECB. Som teckenkonvention har IMF:s standard antagits. Enligt denna konvention skall inflöden och utflöden rapporteras med samma tecken i bytesbalansen och kapitalbalansen samt i den finansiella balansen (inflöden markeras med plustecken och utflöden med ett minustecken).

- Den balanspost som uppgifterna hänför sig till: de fullständiga valideringsreglerna, som har skickats ut och som kan rekvireras på begäran, måste genomföras av de nationella centralbankerna innan uppgifterna överförs till ECB.

BILAGA V

ÖVERVAKNING AV METODERNA FÖR STATISTISKA SAMMANSTÄLLNINGAR

ECB kommer att övervaka de sammanställningsmetoder som används vid rapporteringen av betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen samt de begrepp och definitioner som regelbundet tillämpas av de medlemsstater som deltar i euro-området. Övervakningen kommer att ske i samband med att dokumentet "European Union Balance of Payments (Capital and Financial Account) Statistical Methods" (BOP Book) uppdateras och genom den granskning som genomförs var sjätte månad.

BOP Book innehåller information om betalningsbalansstrukturen för alla EU-länder. Där finns detaljerade beskrivningar av metoderna för sammanställning av uppgifter och av de begrepp och definitioner som används samt information om avvikelser från de överenskomna definitionerna för betalningsbalansen och utlandsställningen i medlemsstaterna.

BOP Book kommer att uppdateras årligen i nära samarbete med medlemsstaterna.

Halvårsgranskningen utgör en del i processen med att uppdatera BOP Book. Som underlag för granskningen tjänar de rapporter som skall godkännas av ECB:s råd om den statistiska behandlingen av kontot Avkastning på investeringar och den finansiella balansen i betalningsbalansstatistik och statistik över utlandsställningen. Granskningen utgör en utgångspunkt för ECB:s bedömning av kvalitén på de uppgifter som lämnas till ECB för sammanställning av betalningsbalansstatistiken.