1 Inledning

I början av januari 2020 inledde Europeiska centralbanken (ECB) en översyn av sin penningpolitiska strategi. Syftet med översynen är att säkerställa att ECB:s penningpolitik är lämplig mot bakgrund av globala trender och utveckling under de år som gått sedan strategin ursprungligen fastställdes. Med tanke på den roll som penningpolitiken spelar i världen idag är den centrala frågan för översynen hur ECB bäst kan fortsätta att genomföra sitt mandat för att säkerställa stabila priser för människor i hela euroområdet. Att förstå enskilda hushålls och företags förväntningar, övertygelser, konfidensnivå, osäkerhet, förhoppningar och farhågor är avgörande för en effektiv penningpolitik. Därför uppmanades allmänheten i euroområdet att dela med sig av sina åsikter om prisstabilitet, ekonomiska frågor, globala utmaningar till ECB och sina respektive nationella centralbanker (NCB). För att få med så många röster som möjligt inleddes översynen med en lyssnings- och reflektionsfas. Lyssningsövningen hade det dubbla syftet att informera och berika översynsanalysen med ett brett spektrum av perspektiv och en möjlighet att på ett strukturerat sätt samarbeta med allmänheten. Denna sammanfattande halvtidsrapport ställer via flera kanaler samman de synpunkter som den europeiska allmänheten har lämnat inom ramen för lyssningsfasen, bl.a. ett särskilt event för civila samhällsorganisationer på europeisk nivå som hölls i oktober 2020 (evenemanget ECB lyssnar på dig), en webbenkät för allmänheten som löpte från februari till oktober 2020 (portalen ECB lyssnar på dig) samt nationella event organiserade av centralbanker i euroområdet (NCB) mellan oktober och december 2020 (evenemanget NCB lyssnar på dig)^[1]. Det bör noteras att resultaten är av kvalitativ natur och inte nödvändigtvis representativa.

2 Viktiga slutsatser

2.1 Sammanhang

Lyssningsövningen samlade människors åsikter och väckte diskussioner kring fyra huvudteman: prisstabilitet, ekonomiska frågor, globala utmaningar och kommunikation. Under hela övningen svarade människor på frågor och de delade med sig av sina förväntningar på vad en centralbank ska leverera i ett bredare samhällspolitiskt sammanhang. Systemfrågor som påverkar en centralbanks arbete, såsom coronapandemins långsiktiga effekten på ekonomin, digitaliseringens effekter på sysselsättning, kostnaderna för klimatförändringar och eventuella framtida ekonomiska och finansiella kriser, var teman som ofta nämndes i alla delar av lyssningsövningen.

2.2 Människors syn på prisstabilitet, inflation och deflation

Många människor förknippade en förändring av den allmänna prisnivån som en negativ inverkan på deras dagliga liv, i typfallet exemplifierat genom minskad köpkraft och värdeförlust i sparande. Även om förvärrad inflation inte var den främsta oron fanns det en allmän uppfattning om att priserna har ökat oproportionerligt mycket. Detta stöddes av människors uppfattning om stigande kostnader, särskilt högre hyres- och bolånekostnader samt dyrare livsmedel. Lyssningsövningen visade vilken betydande effekt som bostadskostnaderna har på människors upplevda inflationsnivåer. Många tog tillfället i akt att uppmana ECB att öka bostadskostnadernas betydelse (inklusive de för bostadsägare) vid inflationsmätningen. Vissa varnade dock för att inkludera tillgångar, exempelvis fastigheter, i korgen med varor och tjänster.

I detta sammanhang ifrågasattes ECB:s mål att hålla inflationen ”under, men nära, 2 procent” på medellång sikt av några svaranden. Dessa personer undrade om inte ECB:s mål skulle ligga närmare 0 procent för att euron ska kunna behålla sin köpkraft i framtiden, eller så såg de ett varaktigt underskridande av inflationsmålet som bevis på otillräckliga penningpolitiska åtgärder. Vissa kritiserade också den förlängda perioden med låga räntor, som enligt deras uppfattning var orsaken till överdriven statlig upplåning och ohållbara skuldnivåer. I samband med denna kritik fanns en oro för den minskade avkastningen på människors sparande till följd av penningpolitiken.

Det fanns dock också röster till stöd för ECB:s definition av prisstabilitet och därmed sammanhängande penningpolitiska åtgärder. Dessa personer pekade på flera andra faktorer som har påverkat penningpolitikens effektivitet och efterlyste andra policyområden för att stödja penningpolitiken.

2.3 Den ekonomiska situationen och effekterna av globala trender

Det fanns en utbredd uppfattning om att den allmänna ekonomiska situationen har försämrats under det senaste decenniet. Människor nämnde instabiliteten i vår ekonomiska modell, ökande globala utmaningar och ökad osäkerhet som huvudorsaker. De var även bekymrade över framtiden, och deras syn på både sin egen och den samhälleliga ekonomiska välfärden är ganska dyster – en pessimism som delvis kan vara kopplad till det sammanhang i vilket lyssningsövningen genomfördes.

De långsiktiga ekonomiska effekterna av coronapandemin (covid-19) var faktiskt bland de vanligaste problemen. Bland dessa fanns rädsla för svagare ekonomisk tillväxt, högre statsskuld, minskad efterfrågan, stigande arbetslöshet och osäkerhet på arbetsmarknaden. De yngre var särskilt oroade över försämrade anställningsvillkor och minskade möjligheter att hitta ett lämpligt arbete, i kombination med en rädsla för hotande ekonomiska och finansiella kriser. I detta sammanhang var många nöjda med de stödåtgärder som ECB vidtagit för den europeiska ekonomin under pandemin och betonade deras betydelse och fortsatta behov under den ekonomiska återhämtningen.

Ännu en källa till ekonomisk stress gällde farhågorna för att löner och pensioner skulle försämras ytterligare i framtiden. Detta grundade sig på uppfattningen att löner och pensioner inte höll jämna steg med den allmänna prisökningen och följaktligen får minskad köpkraft. Människor uttryckte sin rädsla för att de skulle ha råd med mindre i framtiden. Andra uttryckte sin oro över att ECB:s köp av tillgångar skapade potentiella tillgångsbubblor.

Klimatförändringarnas inverkan på ekonomin var för många en annan orsak till ekonomisk oro. Många sade att de redan upplever konsekvenserna av klimatförändringar i sitt dagliga liv och att de förväntar sig stigande kostnader för att skydda miljön i framtiden. Alltså räknade man med att kostnader uppstår i takt med att klimatförändringarnas inverkan på ekonomin och finanssektorn ökar, bland annat genom övergången till grönare ekonomiska modeller och miljöskydd.

Vissa betonade de osäkra effekterna av digitalisering på ekonomin och undrade om EU är tillräckligt rustat för den digitala ekonomin. Viktiga frågor som togs upp var bland annat följande: reglering av artificiell intelligens, investeringar i teknologi, fördelning av de ekonomiska vinsterna från tekniska framsteg och effekterna av fintechs störningar på arbetsmarknaden.

2.4 ECB:s roll när det gäller att ta itu med akuta utmaningar

Det fördes en livlig debatt om huruvida räckvidden för ECB:s mandat bör breddas och dess politiska åtgärder utvidgas inom ramen för dess sekundära mål till stöd för Europeiska unionens allmänna ekonomiska politik^[2].

Icke-statliga organisationer, klimatförändringsorganisationer, konsumentskyddsgrupper, ungdomsföreträdare, tankesmedjor och allmänheten uppmanade ECB att bättre ta itu med bredare samhällsfrågor och ekonomiska frågor, såsom att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning och skydda miljön. Konkreta förslag skiljde sig åt beroende på vad människor såg som den lämpliga rollen för en centralbank. Vissa sade att de ville att ECB skulle främja en större ekonomisk sammanhållning mellan länderna i euroområdet. Andra tyckte att ECB skulle överge principen om marknadsneutralitet och åta sig att endast köpa gröna tillgångar och på så sätt främja den europeiska gröna given. Ytterligare några ansåg att ECB skulle överväga ett direkt sätt för hur dess politik kan påverka människor snarare än genom banker och finansinstitut.

Alla stödde dock inte en ytterligare utvidgning av ECB:s uppgifter och verktyg. De extraordinära penningpolitiska åtgärder som vidtagits sedan finanskrisen 2008 fick en hel del kritik och ansågs av vissa ha överskridit ECB:s mandat. I detta sammanhang varnade många för att ECB skulle ta på sig ytterligare ansvar.

Andra ifrågasatte generellt effektiviteten och lämpligheten i ECB:s policybeslut. De tolkade också centralbankens oberoende som en skyldighet att hålla sig till ett snävt mandat för prisstabilitet och att avstå från att engagera sig i frågor som uppfattas som andra beslutsfattares ansvar.

2.5 Centralbankers kommunikation

Lyssningsövningen visade återigen att centralbankerna måste förklara sin roll bättre, använda ett begripligt språk och ge exempel som går att relatera till för att hålla kontakten med den bredare allmänheten.

Medan många klart deklarerade att de inte visste vad en centralbank gjorde, hade andra en rad missuppfattningar och föreslog att ECB skulle vidta åtgärder utanför sitt behörighetsområde, till exempel att harmonisera beskattningen inom Europeiska unionen eller bekämpa nationell korruption. Dessutom uppfattades penningpolitiska begrepp som prisstabilitet, inflation, räntor och tillgångsköp som något som är långt ifrån människors vardag. Att förklara varför dessa begrepp är av relevans för människors välbefinnande bör stå i centrum för centralbankers kommunikation. Detta innefattar att ersätta komplexitet och jargong med ett enkelt och lättillgängligt språk.

Orsakerna till denna utbredda brist på förståelse varierade och innefattade självupplevda otillräckliga kunskaper för att förstå finansiell information. Förslag till förbättringar inkluderade att använda sociala medier för att bryta ner komplexiteten i penningpolitiska ämnen, samt att hålla regelbundna evenemang med olika intressenter. Några föreslog även att den penningpolitiska presskonferensen skulle följas upp med en förklarande video för att beskriva hur de beslut som fattades påverkar allmänheten i stort.

När det gäller ECB:s ramverk för ansvarsskyldighet och öppenhet hävdade vissa att en mer detaljerad rapportering av ECB-rådets möten skulle kunna vara till hjälp för att avmystifiera ECB:s beslutsprocess. Andra föreslog en förbättrad rapportering av direktionsmedlemmarnas dagböcker, till exempel genom att belysa den tid som ägnades åt att möta företrädare för finanssektorn jämfört med företrädare för andra sektorer.

Vissa var dock försiktiga med tillvägagångssättet ”mer är bättre” och pekade på den överbelastning av information som kommer från centralbankerna. De föreslog mindre kommunikation (t.ex. anföranden av direktionsledamöter) och att man i stället har några kärnfrågor som förmedlas konsekvent över alla kanaler. Andra betonade mediernas roll när det gäller att förmedla komplexa penningpolitiska begrepp och efterlyste ett närmare samarbete med journalister.

2.6 Feedback och vidare steg

Förutom att informera om strategiöversynen var lyssningsövningen också en möjlighet att samarbeta med allmänheten på bred front. Detta tillvägagångssätt uppskattades mycket. Människor välkomnade möjligheten att fritt få framföra sina åsikter, synpunkter och farhågor till ECB:s beslutsfattare på sitt eget språk. Att kunna utbyta åsikter om bredare samhällsfrågor, såsom kultur, utbildning, familj och sysselsättning, utanför traditionella expertdiskussioner, nämndes som något positivt och med uppmaning att fortsätta.

I detta sammanhang är det uppenbart att allmänheten förväntar sig att denna erfarenhet ska bli början på ett samtal och inte bara vara en engångsföreteelse. Samtidigt har allmänheten uttryckt ett stort intresse av att hållas informerad om hur de olika delarna av denna lyssningsövning har införlivats i samråden om strategiöversynen och resultaten av dessa.

3 Slutsats

Att lyssna på allmänheten gav en mängd insikter om ämnen som är relevanta för översynen av strategin. Bland de mest omdiskuterade ämnena fanns boendekostnader, osäkra anställningsförhållanden, ojämlikhet och effekter av klimatförändringarna. Dessutom hjälpte övningen Eurosystemet att ytterligare kommunicera med allmänheten, nå nya målgrupper och etablera nya relationer som kommer att utgöra grunden för framtida lyssnande och engagemang. Det finns tydliga förväntningar på att ECB ska fortsätta att lyssna till och engagera sig med allmänheten och det civila samhället i stort utöver strategiöversynen, och att agera utifrån kraven på en tydligare förklaring av penningpolitiska beslut med hjälp av klarspråk och exempel som går att relatera till.

Bilaga
Sammanfattningar av rapporterna från portalen ECB lyssnar på dig, evenemanget ECB lyssnar på dig och evenemanget NCB lyssnar på dig.

Sammanfattning – portalen ECB lyssnar på dig

ECB tog del av allmänhetens synpunkter och åsikter via ett frågeformulär online från februari till oktober 2020. Cirka 4 000 personer svarade på frågor om fyra ämnen som är relevanta för översynen av den penningpolitiska strategin: 1) prisstabilitet, 2) ekonomiska frågor, 3) globala utmaningar och 4) centralbankskommunikation.

1. En överväldigande majoritet uppgav att de förväntade sig att högre priser skulle inverka negativt på olika aspekter av deras liv. Tydligast var att människor associerade stigande priser med mindre köpkraft och en känsla av stagnation av löner och pensioner. Högre priser skulle tydligast märkas i människors utgifter, såsom att köpa eller hyra en bostad, eller att köpa mat. Detta var i linje med en allmän iakttagelse att högre priser ledde till ökade boendekostnader och minskade människors möjligheter att spara.
2. Det fanns en stark känsla bland de svarande att deras individuella ekonomiska förhållanden hade försämrats under det senaste decenniet. Man framförde stora farhågor inför framtiden vad gäller allmänna ekonomiska villkor, ojämlikhet och i synnerhet arbetslöshet och otrygga anställningsförhållanden. Klimatförändringarnas negativa inverkan på ekonomin nämndes ofta som ett stort problem.
3. Det fanns många olika åsikter om huruvida ECB bör ta hänsyn till andra aspekter i sina penningpolitiska beslut. Många ansåg att ECB bör spela en mer framträdande roll när det gäller att främja ekonomisk tillväxt och sysselsättning och att ta itu med ojämlikhet och klimatförändringar. En betydande minoritet ansåg dock att ECB bör hålla sig till ett snävt mandat för prisstabilitet och inte ingripa på områden som anses falla under andra beslutsfattares behörighet.
4. En ansenlig andel av de svarande kände sig välinformerade om ECB, men många kände sig otillräckligt informerade om ECB:s roll och policy. Komplexiteten i centralbanksspråket och den ofta förekommande användningen av ekonomisk jargong, liksom bristen på engagemang med den bredare allmänheten, var orsaker till att de ansåg sig vara dåligt informerade. Förbättringsförslagen inkluderade en tydligare förklaring av betydelsen av prisstabilitet och motiven för att fatta specifika penningpolitiska beslut med hjälp av klarspråk och exempel som går att relatera till. Andra svarande efterlyste en mer öppen kommunikation.

Den fullständiga rapporten finns här

Sammanfattning – evenemanget ECB lyssnar på dig

Evenemanget ECB lyssnar på dig, i samarbete med organisationer i det civila samhället på EU-nivå, ägde rum den 21 oktober 2020. De civila samhällsorganisationer som närvarade vid evenemanget representerade grupper som främjar miljö, hållbarhet, social välfärd, näringsliv, religion, kultur och öppenhet. Det två timmar långa evenemanget som genomfördes online delades upp i två sessioner, ett med inriktning på penningpolitik och kommunikation, det andra på globala utmaningar.

De 22 företrädarna för det civila samhället lyfte fram ett brett spektrum av perspektiv och erfarenheter av hur ECB:s beslut påverkar de olika samhällsgrupper de företräder. Diskussionen fokuserade på strukturella hinder i det socioekonomiska systemet, avsaknad av bostäder till överkomligt pris, den globala hälsopandemins återverkningar på sysselsättning och tillväxt samt hur ekonomin hotas av klimatförändringar. Åsikterna gick isär i ett antal frågor. Vissa uppmanade ECB att frångå sitt huvudmål, att överge principen om marknadsneutralitet och att anta EU:s taxonomi för hållbara investeringar medan andra varnade för sådana åtgärder genom att ange möjliga sidoeffekter såsom uppbyggande av en alltför hög statsskuld, ett äventyrande av centralbanksoberoende och att snedvrida bilden genom ”grönmålning”.

På det hela taget välkomnade deltagarna detta tillfälle att uttrycka sina åsikter och betonade vikten av att ECB fortsätter att lyssna på människorna i Europa.

Den fullständiga rapporten finns här

Sammanfattning – evenemanget NCB lyssnar på dig

Nationella centralbanker i hela euroområdet anordnar lyssningsevenemang för att samla in bidrag till strategiöversynen på nationell nivå. I princip anordnas evenemangen av chefen för respektive centralbank och riktar sig till lokala organisationer i det civila samhället, även om formaten kan variera beroende på nationella preferenser. I slutet av 2020 hade nationella lyssningsevenemang redan ägt rum i 12 länder, och dessa kommer att fortsätta till slutet av mars 2021.

Det mest framträdande ämnet hittills har varit definitionen och mätningen av prisstabilitet, särskilt sammansättningen av den korg av varor som används för att mäta inflationen. Vissa farhågor framfördes också över de effekter som genomgående låga räntor har på ekonomin. Bostadskostnadernas ökade betydelse i många länder har också tagits upp, liksom frågan om fluktuerande energipriser. En annan viktig fråga som berör det civila samhällets organisationer i hela Eurosystemet är följderna av klimatförändringar och hur ECB bör hantera detta i sin strategiöversyn. Utöver hänsyn till miljömässig hållbarhet har ECB också uppmanats att i möjligaste mån beakta ekonomisk och social hållbarhet inom ramen för sitt mandat. Sådana frågor har ofta kopplats till effekterna av pandemin och ECB:s köp av tillgångar.

För mer information om nationella evenemang, se översikten på ECB:s huvudsida för strategisk översyn.