content here is the anonymously transparent proxied version of ecb.europa.eu   X

INLEDNINGSANFÖRANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande,
Frankfurt am Main, 12 mars 2020

Ärade åhörare, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens. Vi kommer nu att redogöra för resultatet av dagens sammanträde i ECB-rådet, där kommissionens vice ordförande Valdis Dombrovskis också var närvarande.

Sedan vårt senaste sammanträde i ECB-rådet i slutet av januari har coronaviruset (COVID-19) blivit till en verklig chock för de ekonomiska tillväxtutsikterna både globalt och i euroområdet. Det har även lett till ökad marknadsvolatilitet. Även om det i slutändan skulle visa sig vara av temporär natur kommer det att få en stor inverkan på den ekonomiska aktiviteten. Framförallt kommer detta att leda till avtagande produktion p.g.a. störningar i leveranskedjor och minska såväl utländsk som inhemsk efterfrågan främst genom negativ inverkan förorsakad av nödvändiga begränsningsåtgärder. Dessutom får den ökade osäkerheten negativa effekter för utgiftsplaner och den planerade finansieringen av sådana utgifter.

Regeringar och samtliga andra politiska institutioner uppmanas att vidta snabba och riktade åtgärder för att ta itu med den stora utmaning för folkhälsan som det innebär att begränsa coronavirusets spridning samt mildra de ekonomiska effekterna. För att stödja utsatta företag och arbetstagare krävs framför allt en ambitiös och samordnad finanspolitisk reaktion. ECB-rådet stöder varmt de åtaganden som regeringar i euroområdet och europeiska institutioner har gjort för att vidta gemensamma och samordnade policyåtgärder som reaktion på återverkningarna av coronavirusets spridning. Vi välkomnar även de beslut som fattats av ECB:s tillsynsnämnd, vilka utförligen beskrivs i ett separat pressmeddelande publicerat tidigare idag.

I linje med vårt mandat står ECB-rådet fast beslutat att stödja hushåll och företag i detta läge av ekonomiska störningar och ökad osäkerhet. Därför beslutade vi om ett omfattande penningpolitiskt åtgärdspaket. Utöver de kraftiga penningpolitiska stimulansåtgärder som redan finns på plats kommer dessa åtgärder att stödja likviditets- och finansieringsvillkoren för hushåll, företag och banker samt bidra till att bibehålla ett smidigt tillhandahållande av krediter till den reala ekonomin.

För det första beslutade vi att temporärt genomföra ytterligare långfristiga refinansieringstransaktioner (LTRO) för att erbjuda omedelbart likviditetsstöd till det finansiella systemet i euroområdet. Även om vi inte ser några väsentliga tecken på påfrestning på penningmarknaderna eller bristande likviditet i banksystemet kommer dessa transaktioner att bidra till en effektiv säkerhetsmekanism vid behov. De kommer att genomföras i form av ett fastränteanbud med full tilldelning, med en räntesats som motsvarar den genomsnittliga räntesatsen på inlåningsfaciliteten. De långfristiga refinansieringstransaktionerna kommer att erbjuda likviditet till gynnsamma villkor för att överbrygga perioden fram till TLTRO-III-transaktionen i juni 2020.

För det andra beslutade ECB-rådet att i TLTRO-III-transaktionerna tillämpa väsentligt mer gynnsamma villkor under perioden från juni 2020 till juni 2021 på alla under den tiden utestående TLTRO-III- transaktioner. Dessa transaktioner kommer att stödja bankutlåning till de som påverkas mest av coronavirusets spridning, särskilt små och medelstora företag. Under denna period kommer räntorna på dessa TLTRO-III-transaktioner att vara 25 punkter under den genomsnittliga räntan på Eurosystemets huvudsakliga refinansieringstransaktioner. För motparter som upprätthåller sina kreditgivningsnivåer kan den ränta som tillämpas på dessa transaktioner vara lägre: den kan, under den period som slutar i juni 2021, bli så låg som 25 punkter under den genomsnittliga räntan på inlåningsfaciliteten. Vidare höjs det maximala beloppet som motparter hädanefter får rätt att låna i TLTRO-III-transaktioner till 50 procent av deras utestående godtagbara lån per den 28 februari 2019. För detta ändamål kommer ECB-rådet att ge i uppdrag åt Eurosystemets kommittéer att undersöka lättnadsåtgärder avseende säkerheter för att säkerställa att motparter kan fortsätta att dra full nytta av finansieringsstödet.

För det tredje beslutade vi om ett temporärt understöd i form av ytterligare nettotillgångsköp på 120 miljarder euro fram till slutet av året, vilket säkerställer ett starkt bidrag från programmen för köp inom den privata sektorn. Tillsammans med det befintliga programmet för köp av tillgångar (APP) kommer detta att stödja gynnsamma finansieringsvillkor för den reala ekonomin i tider som präglas av ökad osäkerhet. Vi fortsätter att räkna med att nettoköpen kommer att löpa så länge det är nödvändigt för att förstärka styrräntornas ackommoderande effekt, och upphöra strax innan ECB-rådet börjar höja styrräntorna.

Vidare beslutades att ECB-räntorna skulle hållas oförändrade. Vi förväntar oss att de ska ligga kvar på nuvarande eller lägre nivåer till dess att vi sett att inflationsutsikterna stadigt rör sig till en nivå som är tillräckligt nära, men under 2 procent, under vår bedömningsperiod och att en sådan konvergens på ett enhetligt sätt återspeglats i underliggande inflationsdynamik.

Vi avser även fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP under en förlängd tidsperiod efter det datum när vi inleder höjningen av ECB:s styrräntor, och i varje fall så länge det är nödvändigt för att bibehålla gynnsamma likviditetsvillkor och en väsentlig grad av ackommoderande penningpolitik.

Ytterligare information om de exakta villkoren för transaktionerna publiceras i särskilda pressmeddelanden kl. 15.30 centraleuropeisk tid idag.

Mot bakgrund av den aktuella utvecklingen fortsätter ECB-rådet att noga bevaka följderna av coronavirusets spridning för ekonomin, inflationen på medellång sikt samt för transmission av penningpolitiken till ekonomin. ECB-rådet står redo att på lämpligt vis justera sina samtliga instrument så att inflationen varaktigt rör sig mot målet, i linje med sitt åtagande för symmetri.

Låt mig nu redogöra för vår bedömning mer i detalj och jag inleder med den ekonomiska analysen. De senaste indikatorerna visar på en avsevärd försämring av tillväxtutsikterna på kort sikt. Störningar i leveranskedjor hindrar produktionsplanerna inom tillverkningssektorn, samtidigt som nödvändiga begränsningsåtgärder mot en ytterligare spridning av coronaviruset negativt påverkar den ekonomiska aktiviteten. Före coronavirusets utbrott mattades euroområdets reala BNP-tillväxt av något, till 0,1 procent på kvartalsbasis, under det fjärde kvartalet 2019 efter en ökningstakt på 0,3 procent under det tredje kvartalet. Detta återspeglade främst den fortsatt svaga tillverkningssektorn i euroområdet och den dämpade investeringstillväxten. Vid sidan av den störning som coronaviruset har orsakat förväntas euroområdets tillväxt ta fart igen på medellång sikt. Detta stöds av gynnsamma finansieringsvillkor, euroområdets finanspolitiska inriktning och den förväntade återupptagna globala aktiviteten.

Denna bedömning speglas endast till viss del i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2020, eftersom stoppdatum för inputdata infaller före den senaste tidens snabba spridning av coronaviruset till euroområdet. Framtidsbedömningarna utgår från en årlig real BNP-ökning med 0,8 procent 2020, 1,3 procent 2021 och 1,4 procent 2022. Framför allt utgår framtidsbedömningarna från en mycket dämpad tillväxt under det första halvåret 2020, följt av en förbättring under det andra halvåret. Jämfört med Eurosystemets experters makroekonomiska framtidsbedömningar i december 2019 har utsikterna för real BNP-tillväxt reviderats ned markant för 2020 och något för 2021, mot bakgrund av den möjliga ekonomiska effekten av coronavirusets utbrott.

Riskerna för euroområdets tillväxtutsikter ligger tydligt på nedåtsidan. Utöver tidigare identifierade risker som är relaterade till geopolitiska faktorer, ökat hot om protektionism och svagheter i tillväxtekonomier, utgör coronavirusets spridning en betydande källa till nedåtrisk för tillväxtutsikterna.

Enligt Eurostats snabbstatistik sjönk den årliga HIKP-inflationen i euroområdet till 1,2 procent i februari 2020 från 1,4 procent i januari. Baserat på den markanta nedgången i spot- och terminspriser på olja torde den totala inflationen sjunka betydligt under de kommande månaderna. Indikatorer på inflationsförväntningar har sjunkit och måtten på underliggande inflation förblir generellt dämpade. Medan trycket på arbetskostnaderna hittills har varit motståndskraftigt p.g.a. stramare arbetsmarknader har effekten för inflationen fördröjts av en svagare tillväxtutveckling. På medellång sikt kommer ökningen i inflation att stödjas såväl av våra penningpolitiska åtgärder som av återhämtningen i euroområdets tillväxtdynamik.

Denna bedömning speglas endast till viss del i ECB:s experters makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdet i mars 2020, vilka förutser en årlig HIKP-inflation på 1,1 procent 2020, 1,4 procent 2021 och 1,6 procent 2022. Jämfört med de makroekonomiska framtidsbedömningarna av Eurosystemets experter i december 2019 är utsikterna för HIKP-inflationen i stort sett oförändrade under bedömningsperioden. Det är högst osäkert vilka konsekvenser coronaviruset får på inflationen, med tanke på att nedåttryck i samband med en svagare efterfrågan kan uppvägas av uppåttryck kopplat till utbudsstörningar. Den senaste tidens kraftiga fall i oljepriser medför betydande nedåtrisker för inflationen på kort sikt.

Vad gäller den monetära analysen visar den att M3-tillväxten uppgick till 5,2 procent i januari 2020, efter att ha dämpats något från sin nuvarande toppnivå. Tillväxten i penningmängdsmåttet fortsätter att återspegla nya bankkrediter för den privata sektorn och låga alternativkostnader för innehav av M3 jämfört med andra finansiella instrument. Det smala penningmängdsmåttet M1 fortsätter att vara den främsta bidragande orsaken till tillväxten i det breda penningmängdsmåttet.

Utlåning till den privata sektorn fortsatte att öka. Den årliga tillväxttakten i utlåning till hushåll ökade något till 3,7 procent i januari 2020, från 3,6 procent i december 2019. Den årliga ökningstakten i utlåningen till icke-finansiella företag var oförändrat 3,2 procent i januari. Detta bekräftar den dämpning som har observerats sedan hösten 2019 och torde spegla den normalt sett fördröjda reaktionen på den senaste tidens försvagning i ekonomin. Överlag kommer vår ackommoderande penningpolitiska inriktning, inbegripet de åtgärder som vidtas idag, att bidra till att säkerställa gynnsamma förutsättningar för bankutlåning och ge fortsatt stöd för finansiering, även för dem är hårdast drabbade av coronaviruset och i synnerhet små och medelstora företag.

Sammanfattningsvis gav en avstämning av resultatet av den ekonomiska analysen mot signalerna från den monetära analysen en bekräftelse på att en väsentlig grad av penningpolitisk stimulans behövs för att säkerställa en robust konvergens mot inflationsnivåer som är under, men nära, 2 procent över medellång sikt.

Vad gäller finanspolitiken behövs nu en ambitiös och samordnad finanspolitisk inriktning både med tanke på de försvagade utsikterna och som skydd mot en ytterligare materialisering av nedåtriskerna. Vi välkomnar de åtgärder som flera regeringar redan har vidtagit för att säkerställa att det finns tillräckligt med sjukvårdsresurser samt att ge stöd åt drabbade företag och anställda. Framför allt behövs det nu åtgärder såsom lånegarantier för att komplettera och stärka de penningpolitiska åtgärder som vidtas idag. Vi välkomnar det engagemang vi ser från euroområdets regeringar och EU-institutionerna att agera nu, starkt och samfällt som respons på återverkningarna av coronavirusets fortsatta spridning.

Innan vi svarar på era frågor skulle vi vilja uttrycka vår djupa tacksamhet gentemot alla som ägnar tid och kraft åt att rädda liv och begränsa coronavirusets spridning.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

Kontakt för media