1 Översikt

Euroområdets ekonomi förblev motståndskraftig 2025 trots osäkerhet och handelspolitiska chocker. Tillväxtförväntningarna reviderades kontinuerligt upp under året, och ekonomin höll i stort sett farten uppe i inledningen av 2026. Kriget i Mellanöstern har dock ökat osäkerheten igen, och de ekonomiska utsikterna har grumlats. Hormuzsundet är en viktig sjötransportväg för den globala handeln med olja och flytande naturgas (LNG), och störningar i sjöfarten här tillsammans med attacker mot energiinfrastruktur har lett till betydande volatilitet på de globala energimarknaderna och till att olje- och gaspriserna har skjutit i höjden. Bedömningarna i grundscenariot gäller under förutsättning att terminspriserna på energiråvaror följer den utveckling som sågs vid stoppdatumet den 11 mars 2026^[1]. Enligt den utvecklingen förväntas kvartalsgenomsnittspriset på olja och gas som högst ligga på 90 US-dollar per fat respektive 50 euro per MWh andra kvartalet 2026, för att sedan gå ned under kvartalen efter. I enlighet med dessa antaganden förutses inflationen öka i grundscenariot, vilket kommer att dämpa köpkraften, den privata konsumtionen och därmed BNP-tillväxten, främst på kort sikt. Det är dock fortfarande högst osäkert hur konflikten utvecklar sig, vilken effekt den får på energipriserna, osäkerheten och tillförsikten och hur energiprischocken kommer att slå igenom på konsumentpriserna exklusive energi. Därför kompletteras grundscenariot med alternativa, hypotetiska scenarier med olika antaganden om hur allvarliga konsekvenserna av konflikten kan komma att bli för ekonomin i euroområdet.

I linje med decemberbedömningarna växte euroområdets ekonomi med 0,2 procent i slutet av förra året till följd av högre konsumtion och offentliga investeringar. Kortsiktiga indikatorer tydde på positiv tillväxtutveckling, och så fortsatte det under de två första månaderna 2026, men kriget i Mellanöstern har lett till en nedrevidering av tillväxtutsikterna på kort sikt, eftersom energiprischockerna och den ökade osäkerheten lär leda till mindre konsumtion och investeringar. Om energipriserna, såväl som osäkerheten, minskar igen relativt snabbt till den nivå som man har räknat med på terminsmarknaderna för energiråvaror, förväntas denna inbromsning i ekonomin vara tillfällig. På medellång sikt torde inhemsk efterfrågan förbli den främsta orsaken till tillväxt i euroområdet, förstärkt av en motståndskraftig arbetsmarknad och offentliga satsningar på infrastruktur och försvar, särskilt i Tyskland. Vad gäller externa faktorer förväntas exporten bli större till följd av ökad utländsk efterfrågan. Euroområdet lär dock fortsätta att tappa marknadsandelar globalt sett på grund av ihållande konkurrenskraftsproblem, varav vissa är av strukturellt slag, även om tullarna på export till USA är något lägre än de var i decemberprognoserna. I dessa framtidsbedömningar i grundscenariot förutspås en årlig real BNP-tillväxt på 0,9 procent 2026, 1,3 procent 2027 och 1,4 procent 2028. Jämfört med bedömningarna i december 2025 har BNP-tillväxten reviderats ned med 0,3 procentenheter för 2026 och med 0,1 procentenheter för 2027 på grund av det eskalerande kriget i Mellanöstern, medan bedömningarna för 2028 är desamma.

Inflationen mätt genom det harmoniserade konsumentprisindexet (HIKP), förväntas öka drastiskt till 3,1 procent andra kvartalet 2026 till följd av att Mellanösternkrisen leder till kraftigt ökad energiinflation. HIKP-inflationen förväntas sedan minska tredje kvartalet till 2,8 procent till följd av att priserna på energiråvaror minskar till nivån i terminspriserna. Enligt bedömningarna i grundscenariot torde energiinflationen bli negativ 2027, främst på grund av nedåtriktade baseffekter härrörande från energipriserna, för att sedan öka markant 2028 då EU:s nya system för utsläppshandel införs, eftersom det systemet förväntas leda till att den totala inflationen ökar med 0,2 procentenheter. Livsmedelsinflationen förväntas öka från och med slutet av 2026, när kostnaderna från de högre energipriserna får genomslag på livsmedelspriserna i konsumentledet. Sedan förväntas livsmedelsinflationen börja gå ned 2028. HIKP-inflationen exklusive energi och livsmedel (HIKPX) förväntas dämpas från 2,4 procent 2025 för att sedan lägga sig på 2,1 procent 2028. Även om HIKPX-inflationen också påverkas av kostnadstrycket från högre energipriser torde det dämpas till följd av vissa lättnader i arbetskraftskostnaderna, den tidigare förstärkningen av eurokursen och större importandelar från Kina. Överlag förväntas HIKP-inflationen i bedömningarna i grundscenariot öka från 2,1 procent 2025 till 2,6 procent 2026 för att sedan gå ned till 2,0 procent 2027 och därefter öka något till 2,1 procent 2028. Löneökningarna kommer att dämpas de kommande åren, dock inte lika fort som man hade förutsett i tidigare bedömningar på grund av att de till viss del kommer att anpassas efter den inflation som blir resultatet av de högre energipriserna. Jämfört med prognoserna från december 2025 har utsikterna för den totala HIKP-inflationen reviderats upp med 0,7 procentenheter för 2026, främst på grund av energikomponenten. Den har reviderats upp med 0,2 procentenheter för 2027 och med 0,1 procentenheter för 2028 när kostnadstrycket från högre energipriser får genomslag på HIKPX-inflationen och livsmedelskomponenterna, medan energikomponenten har nedreviderats något.

Utöver grundscenariot har ECB:s experter tagit fram alternativa, hypotetiska scenarier med andra antaganden om hur stor och lång energiprischocken kommer att vara, vilka effekter den kommer att få på omvärldsläget och osäkerheten och hur den kommer att påverka inflationen genom indirekta effekter eller genomandrahandseffekter. Dessa scenarier innehåller illustrativa exempel på alternativa utvecklingsbanor för priserna på energiråvaror och deras genomslag på ekonomin i euroområdet. Experterna anger inte hur sannolika de olika scenarierna är. De utgör snarare ett sätt att visa var de viktigaste osäkerheterna kring konfliktens konsekvenser finns. Så som brukligt i experternas bedömningar visar dessa scenarier hur euroområdets ekonomi skulle påverkas om inga penning- eller finanspolitiska åtgärder vidtas utöver de som ingår i grundscenariot. I det negativa scenariot räknar man med att de indirekta effekter och andrahandseffekterna blir större än i grundscenariot, och syftet är att ta hänsyn till den inledande energiprischockens möjliga icke-linjära effekter på andra priser i ekonomin. Här antas att energipriserna ökar ännu mer, liksom att osäkerheten blir större och att det blir negativa spridningseffekter i omvärlden (exempelvis lägre utländsk efterfrågan). Olje- och gaspriserna antas ligga som högst på 119 US-dollar per fat respektive 87 euro per MWh andra kvartalet 2026 innan de går tillbaka till de antagna priserna i grundscenariot tredje kvartalet 2027. I det negativa scenariot räknar man med att inflationen blir 0,9 respektive 0,1 procentenheter högre 2026 och 2027, jämfört med grundscenariot, men 0,5 procentenheter lägre 2028 eftersom inflationstrycket då minskar till följd av att energipriserna snabbt normaliseras det året. Tillväxten förväntas å andra sidan bli lägre 2026 och 2027 än i grundscenariot men högre 2028. I det allvarliga scenariot antar man att energiprischocken blir kraftigare och långvarigare, osäkerheten större och de indirekta effekterna och andrahandseffekterna ännu värre än i det negativa scenariot. Oljepriserna förväntas nå en topp på 145 US-dollar per fat och gaspriserna 106 euro per MWh andra kvartalet 2026 innan de börjar gå ned i en mycket långsammare takt. De förväntas dock fortsätta att ligga betydligt över prisantagandena i grundscenariot och det negativa scenariot resten av bedömningsperioden. Jämfört med grundscenariot uppskattas den totala inflationen bli betydligt högre under en betydligt längre del av bedömningsperioden (1,8 procentenheter högre 2026, 2,8 procentenheter högre 2027 och 0,7 procentenheter högre 2028). Den stora skillnaden i inflationen 2028 mellan det negativa scenariot (1,6 procent) och det allvarliga scenariot (2,8 procent), som kan ses i tabell 1, visar att bedömningen av hur inflationen kommer att påverkas på medellång sikt till stor del beror på hur konflikten utvecklar sig, på störningarna i energileveranserna och på hur stora spridningseffekterna blir. Tillväxten skulle vara 0,4–0,5 procentenheter lägre 2026–2027 och sedan öka till 0,5 procentenheter högre än i grundscenariot 2028. Att tillväxten ökar i slutet av bedömningsperioden beror på att man antar att inkomsterna och efterfrågan kommer att öka i och med att lönerna går upp för att kompensera för inflationsökningarna åren innan.

Till sist finns ett antal bedömningar som bygger på tekniska antaganden med stoppdatum den 4 mars (vilket inbegriper information från de första tre arbetsdagarna efter att kriget i Mellanöstern bröt ut). I dessa är utsikterna mer gynnsamma: OIje- och gaspriserna antas som högst ligga på 79 US-dollar per fat respektive 48 euro per MWh andra kvartalet 2026^[2]. I de bedömningarna antas inflationen bli 0,3 procentenheter lägre än i det slutliga grundscenariot 2026 och 0,1 procentenheter lägre 2027 och 2028, medan tillväxten skulle vara 0,1 procentenheter högre alla år i bedömningsperioden.

2 Makroekonomiska framtidsbedömningar för euroområdets ekonomi – grundscenario

2.1 Realekonomin

Den ekonomiska aktiviteten i euroområdet ökade med 0,2 procent fjärde kvartalet 2025 precis som man hade förutsett i decemberbedömningarna (diagram 1). Alla större ekonomier i euroområdet hade positiv tillväxt fjärde kvartalet 2025. En stor minskning i Irland, kopplad till multinationella företags verksamhet, försämrade dock den sammanlagda tillväxten i euroområdet i stort. Om man använder så kallad modifierad inhemsk efterfrågan i stället för BNP för Irland när man mäter euroområdets BNP ökade BNP med 0,4 procent sista kvartalet 2025, vilket är 0,1 procentenheter mer än vad man hade förutsett i decemberbedömningarna^[3]. Ökningen av bruttoförädlingsvärdet berodde på tjänster, som tjänster inom information och kommunikation, fastigheter och offentliga tjänster, medan det minskade inom tillverkningsindustrin. Den privata konsumtionen, de offentliga investeringarna och bostadsköpen ökade något mer än beräknat, medan handelsflödena var svagare.

Enligt enkätuppgifter fram till februari fortsatte tillväxten uppåt de första två månaderna 2026, alltså innan kriget i Mellanöstern bröt ut i mars. Inköpschefsindexet (PMI) steg till 51,9 i februari, till följd av ökad produktionsvolym, som gick upp 1,4 punkter till 51,9. Även inköpschefsindexet för tjänstesektorn steg till 51,9. Europeiska kommissionens indikator för ekonomisk optimism sjönk något i februari men låg kvar väl över nivån vid årsslutet 2025, vilket tyder på tillväxt och större optimism bland detaljhandelsföretag och konsumenter.

Kriget i Mellanöstern har dock lett till en nedrevidering av tillväxtutsikterna på kort sikt, eftersom de kraftigt höjda energipriserna och stigande osäkerhet sannolikt kommer att påverka hushållens köpkraft och konsumenternas och företagens framtidstro. I de tekniska antagandena som ligger till grund för framtidsbedömningarna förväntar man sig att konflikten i Mellanöstern ska bli relativt begränsad och att de negativa effekterna ska vara koncentrerade till den närmaste tiden. Dessa antaganden är förenade med väldigt stor osäkerhet och alternativa scenarier bör beaktas i hög grad (se avsnitt 3). I det aktuella grundscenariot gör man bedömningen att utvecklingen vad gäller konsumtion och investeringar kommer att vara mer dämpad andra och tredje kvartalet 2026 än man tidigare trodde. Tillväxten förväntas dock fortsätta att öka på grund av högre realinkomster till följd av motståndskraftiga arbetsmarknader och större finanspolitiska stimulansåtgärder. Tillväxten årets första kvartal förväntas förbli relativt opåverkad av kriget och ligga på 0,3 procent för att sedan sjunka till 0,1 procent andra kvartalet och 0,2 procent tredje kvartalet (diagram 1, panel a). Jämfört med experternas decemberbedömningar är det en nedrevidering med 0,3 procentenheter för andra kvartalet och 0,2 procentenheter tredje kvartalet.

Diagram 1

Euroområdets reala BNP

a) Real BNP-tillväxt	b) Real BNP-nivå
(procentuella förändringar på kvartalsbasis, säsongs- och kalenderjusterade kvartalsuppgifter)	(kedjeindexerade volymer i miljarder euro)

På medellång sikt förväntas BNP-tillväxten öka från 0,9 procent 2026 till 1,3 procent 2027 och 1,4 procent 2028 när den inhemska efterfrågan återhämtar sig, utifrån antagandena i terminspriserna på energi om att chocken blir kortvarig, och när nettoexportens negativa bidrag går över till att vara något positivt 2027 (diagram 2 och tabell 2). Att den årliga tillväxten 2026 sjunker till 0,9 procent från 1,5 procent 2025 beror både på händelser som inträffar under 2026 och på en mindre överhängseffekt. Ur ett utgiftsperspektiv förväntas privatkonsumtionen förbli den starkast bidragande faktorn till tillväxten, tillsammans med en stark utveckling vad gäller investeringar.

• Hushållens konsumtion förväntas vara dämpad på kort sikt på grund av kriget i Mellanöstern men bör återhämta sig på medellång sikt. Konflikten förväntas dämpa den privata konsumtionen främst på grund av försämrad köpkraft, större osäkerhet och något lägre sysselsättningsgrad. Den privata konsumtionen beräknas dock hållas uppe genom större reallöneökningar på medellång sikt, efter en mindre nedgång på grund av högre inflation 2026, samt tack vare motståndskraftiga arbetsmarknader. Hushållens sparande lär minska något trots att den högre osäkerheten har en viss uppåteffekt.
• Investeringarna bör öka mer än BNP hela bedömningsperioden, trots att de i början är dämpade på grund av kriget. Framför allt förväntas konflikten dämpa de privata investeringarna på grund av större osäkerhet och acceleratoreffekter från den lägre efterfrågan. Trots det förväntas företagsinvesteringarna till stor del väga upp de lägre offentliga investeringarna 2027–2028, vilka kommer att minska när Next Generation EU-programmet (NGEU) tar slut. Företagsinvesteringarna förväntas få hjälp av högre inhemsk och utländsk efterfrågan, högre försvars- och infrastrukturutgifter, minskande osäkerhet, fortfarande gynnsamma finansieringsvillkor och högre vinster. Bostadsinvesteringarna bör fortsätta att återhämta sig tack vare högre inkomster och motståndskraftiga arbetsmarknader men kommer antagligen att öka i långsammare takt eftersom högre bolåneräntor gör det dyrare att köpa bostad.
• Exporttillväxten förväntas förbli dämpad, vilket beror på att euroområdets ihållande problem med konkurrenskraften, de amerikanska tullarna och den tidigare eurokursförstärkningen fortsätter att hämma exportutvecklingen. Kriget i Mellanöstern förväntas ha en relativt blygsam effekt på exporttillväxten, som på kort sikt bör gynnas av att större handelspartner har fått något bättre ekonomi den senaste tiden, samt i viss utsträckning av lägre tullar (se ruta 1). Trots det förväntas euroområdet fortsätta att förlora marknadsandelar. Totalt sett lär nettoexporten ge ett något negativt bidrag till den reala BNP-tillväxten 2026 innan dess bidrag blir marginellt positivt 2027 och mer eller mindre neutralt 2028.

Den inhemska efterfrågan förväntas hållas uppe tack vare finanspolitiska stimulansåtgärder relaterade till försvars- och infrastruktursatsningar. De finanspolitiska satsningarna på försvar och infrastruktur, främst i Tyskland, förväntas ha störst påverkan på tillväxten 2026 och sammanlagt öka tillväxten med 0,5 procentenheter^[4]. Som brukligt tar man i bedömningarna endast hänsyn till finanspolitiska åtgärder som man redan har lagstiftat om eller som har tillkännagetts eller som man med stor sannolikhet kommer att lagstifta om. Man räknar inte med eventuella framtida åtgärder som länder kan komma att vidta för att begränsa krisens effekter på ekonomin, som de som gjordes när energipriserna senast steg kraftigt 2022.

Diagram 2

Real BNP-tillväxt i euroområdet – uppdelat

a) Tillväxt under året och överhängseffekter	b) Utgiftskomponenter
(årliga förändringar i procent och bidrag i procentenheter)	(årliga förändringar i procent och bidrag i procentenheter)

Jämfört med bedömningarna från december 2025 har den reala BNP-tillväxten nedreviderats med 0,3 procentenheter för 2026 och med 0,1 procentenhet för 2027 men är oförändrad för 2028 (diagram 3). Privat konsumtion och investeringar bidrog mer än väntat till tillväxten 2025 men vägdes i princip helt upp av mindre bidrag från nettohandeln och offentlig konsumtion, vilket innebär att BNP-tillväxten endast upprevideras något för 2025. Kriget i Mellanöstern har lett till att den genomsnittliga BNP-tillväxten har reviderats ned för 2026, delvis till följd av experternas egna bedömningar där man räknar med att den ökade osäkerheten och volatiliteten på finans- och råvarumarknaderna kommer att ha en negativ effekt på konsumenternas och företagens tillförsikt. Denna revidering ger en negativ överhängseffekt på tillväxten 2027 (diagram 3, panel a). De överlag negativa effekterna av de ändrade antagandena för 2026–2027 vägdes delvis upp av blygsamma uppåteffekter från finanspolitiska stimulansåtgärder främst förknippade med något mindre ambitiösa konsolideringsplaner i ett stort land men även något högre försvarsutgifter (se ruta 3). De mer tillväxtfrämjande finanspolitiska åtgärderna i vissa länder, lägre priser på energiråvaror och marginellt större utländsk efterfrågan bör leda till större tillväxt 2028, som helt och hållet bör väga upp för eventuella ihållande konsekvenser av den övergående störningen i den ekonomiska aktiviteten, vilket innebär att tillväxten 2028 inte har ändrats. När det gäller utgiftskomponenterna (diagram 3, panel b) beror nedrevideringarna för 2026–2027 på konsumtion och investeringar, liksom lagerförändringar, varav det sistnämnda beror på mindre import.

Diagram 3

Revideringar av real BNP-tillväxt jämfört med experternas bedömningar från december 2025

a) Uppdelat i effekter från händelser under året och överhängseffekter	b) Uppdelat i de främsta utgiftskomponenterna
(i procentenheter)	(i procentenheter)

Arbetsmarknaden tros i allmänhet förbli motståndskraftig, eftersom företagen förväntas hamstra arbetskraft till följd av den tillfälliga minskningen av ekonomisk aktivitet som kriget i Mellanöstern leder till. Under 2025 ökade sysselsättningen inte lika mycket som under åren innan. Redan innan kriget i Mellanöstern spåddes sysselsättningen minska 2026 och 2027 som en fortsättning på utjämningsfasen. Eftersom produktionsbortfallet som kriget i Mellanöstern ger upphov till förväntas vara övergående spås företagens reaktion i dagsläget vara att hålla fast vid den arbetskraft man har. Denna effekt kan dock bli mindre om vinsterna sätts under press på grund av högre kostnader för insatsvaror. I så fall lär hamstringen av arbetskraft inte bli lika stor. Överlag förväntas arbetslösheten inte öka lika mycket 2027 och 2028 som i decemberbedömningarna (diagram 4, panel a). Det har lett till att den kortsiktiga arbetsproduktivitetsökningen har reviderats ned något jämfört med decemberbedömningarna, vilket uppvägs av större arbetsproduktivitetsökning 2027 och 2028. På samma sätt förväntas arbetslösheten öka något 2026, för att sedan sjunka från och med 2027 och nå 6,1 procent vid utgången av 2028, vilket är en upprevidering sedan decemberbedömningarna (diagram 4, panel b).

Diagram 4

Arbetsmarknaden

a) Sysselsättning	b) Arbetslöshet
(årliga procentuella förändringar)	(i procent av arbetskraften)

Ruta 2
Tekniska antaganden och antaganden om tullar

Jämfört med bedömningarna från december 2025 inbegriper de tekniska antagandena betydligt högre energiråvarupriser 2026 till följd av konflikten i Mellanöstern men lägre koldioxidpriser och högre aktiekurser. Efter USA:s och Israels militära insats mot Iran den 28 februari och den iranska regimens därpå följande vedergällningsaktioner har priset på både olja och gas skjutit i höjden, och volatiliteten är stor. Därför har antagandena om olje- och gaspriserna 2026 reviderats upp nästan 30 respektive 57 procent jämfört med bedömningarna från december 2025 (diagram A). Terminskurvan för olje- och gaspriser viker dock skarpt av nedåt 2028, och priserna på olja och gas förväntas endast vara 10 respektive 4 procent högre än i decemberbedömningarna. Elpriserna förväntas vara nästan 17 procent högre 2026 än i decemberbedömningarna men i genomsnitt 1,5 procent lägre 2027 och 2028. Priserna i EU:s första utsläppshandelssystem har reviderats ned med i genomsnitt 13 procent för hela bedömningsperioden, medan prisantagandena för det andra utsläppshandelssystemet har lämnats oförändrade. Eurokursen är i stort sett oförändrad sedan decemberbedömningarna, både gentemot US-dollarn och i nominella effektiva termer, trots stor volatilitet. Marknadens förväntningar avseende de korta räntorna har reviderats upp med 0,3 procentenheter för 2026, med 0,5 procentenheter för 2027 och med 0,3 procentenheter för 2028, medan de långa räntorna har reviderats upp med 0,1 procentenheter för hela bedömningsperioden.

Diagram A

Energiråvarupriser

a) Oljepris	b) Priser på naturgas och grossistpriser på el
(US-dollar/fat)	(euro/MWh)

Efter ett avgörande i USA:s högsta domstol har de effektiva tullsatser som USA tar ut på import från bland annat euroområdet minskat jämfört med de tidigare bedömningarna. I och med att de tullar som den amerikanska administrationen tidigare införde genom lagen International Emergency Economic Powers Act bedömdes vara konstitutionsvidrig har en ”global” fast tullsats på 10 procent på import till USA införts med undantag som liknar de som gällde tidigare. Denna tullsats tillämpas oavsett om det finns ett tullavtal med USA eller inte och förväntas förbli oförändrad under bedömningsperioden. Den nya globala tullsatsen innebär att USA:s effektiva tullsats på import från euroområdet har minskat från 12,1 till 10,5 procent jämfört med decemberbedömningarna^[7]. Eftersom ändringarna innebär större sänkningar av tullarna för andra av USA:s handelspartner, i synnerhet Kina, Brasilien och Indien, blir effekten på USA:s samlade effektiva tullsats större (4,9 procentenheter lägre än i decemberbedömningarna), och tullsatsen förväntas nu ligga på 13,7 procent. Euroområdets exportföretag har därför, till viss del, förlorat konkurrenskraft på den amerikanska marknaden jämfört med exportföretag från tredjeländer som gynnas av att tullsatserna har minskats mer^[8].

Tabell A

Tekniska antaganden

	Mars 2026					Revideringar jämfört med december 2025
	2024	2025	2026	2027	2028	2025	2026	2027	2028
Råvaror:
Oljepris (US-dollar/fat)	81,2	69,1	81,3	72,1	70,2	-0,1	30,1	15,2	9,7
Naturgaspriser (euro/MWh)	34,4	36,2	46,4	36,6	26,1	-0,7	56,6	33,1	4,2
Grossistpriser på el (euro/MWh)	77,7	83,6	87,7	77,9	65,2	-0,4	16,8	5,7	-8,7
EU:s första utsläppshandelssystem (i euro/ton koldioxid)	65,2	73,9	72,9	73,4	75,5	0,2	-11,9	-13,8	-13,8
EU:s andra utsläppshandelssystem (i euro/ton koldioxid))	–	–	–	–	46,0	–	–	–	0,0
Priser på andra råvaror än energi i US-dollar (årlig procentuell förändring)	9,2	5,8	0,8	0,5	-0,6	0,1	0,7	0,0	-0,3
Valutakurser:
Växelkurs USD/EUR	1,08	1,13	1,16	1,16	1,16	0,1	0,4	0,2	0,2
Eurons nominella effektiva växelkurs (EER40) (kv 1 1999 = 100)	124,4	128,3	129,6	129,4	129,4	0,5	-0,1	-0,3	-0,3
Finansiella antaganden:
Tremånaders Euribor (i procent per år)	3,6	2,2	2,3	2,6	2,6	0,0	0,3	0,5	0,3
Ränta på tioåriga statsobligationer (i procent per år)	2,9	3,3	3,3	3,5	3,7	0,2	0,1	0,1	0,1

2.2 Priser och kostnader

Den totala inflationen antas öka från 2,1 procent 2025 till 2,6 procent 2026, på grund av de stora höjningarna av grossistpriserna på olja och gas (diagram 5 och diagram 6). Första halvåret 2026 bedöms den totala inflationen följa med energiinflationen upp. Det är i linje med terminspriserna men beror även på den senaste tidens högre raffinerings- och distributionsmarginaler för drivmedel^[9]. Den totala inflationen förväntas öka från 2,1 procent första kvartalet 2026 till 3,1 procent andra kvartalet för att sedan sakta in till 2,7 procent andra halvåret. Livsmedelsinflationen förväntas minska ytterligare på kort sikt och öka något först senare i år när de högre priserna på energi och andra insatsvaror slår igenom. HIKPX-inflationen antas stabilisera sig på runt 2,3 procent. De indirekta effekterna från energiinflationen förväntas vara begränsade.

Diagram 5

HIKP-inflation i euroområdet

(årliga procentuella förändringar)

Diagram 6

HIKP-inflation i euroområdet – uppdelning i huvudkomponenter

HIKP-inflationen förväntas minska till 2,0 procent 2027, främst på grund av lägre energiinflation, innan den ökar till 2,1 procent 2028 till största delen genom att energiinflationen stiger på grund av koldioxidpriserna (diagram 7, panel b). Nedgången i den totala inflationen 2027 beror främst på nedåtriktade baseffekter och fallande energipriser i linje med sjunkande grossistpriser på olja och gas i terminskontrakt (se ruta 2). Energiinflationen förväntas bli negativ igen andra kvartalet (diagram 7, panel a). HIKPX-inflationen antas dämpas något, medan livsmedelsinflationen ökar ytterligare. Ökningen av den totala inflationen till 2,1 procent 2028 beror främst på att energiinflationen går upp väsentligt till följd av klimatomställningsrelaterade finanspolitiska åtgärder och, i synnerhet, till följd av att det nya utsläppshandelssystemet införs, vilket antas innebära att den totala inflationen går upp med 0,2 procentenheter^[10].

Livsmedelsinflationen förväntas minska på kort sikt, innan den ökar när energipriserna slår igenom med fördröjd effekt, varpå den förväntas dämpas 2028 (diagram 7, panel b). Den förväntas sjunka från 2,5 procent första kvartalet 2026 till 2,1 procent tredje kvartalet, främst på grund av utvecklingen vad gäller oförädlade livsmedel. Minskningen beror även på att priserna på vissa livsmedelsråvaror, som socker, kakao och kaffe, har gått ned den senaste tiden. Livsmedelsinflationen förväntas således öka till runt 2,6 procent i slutet av 2026 och öka ytterligare till 2,9 procent 2027 när de högre energipriserna slår igenom med fördröjning. År 2028 förväntas livsmedelsinflationen sjunka till 2,3 procent till följd av fallande råvarupriser och minskat lönetryck.

Diagram 7

Inflationsutsikter för HIKP energi och livsmedel

a) HIKP energi

(årliga procentuella förändringar)

b) HIKP livsmedel

(årliga procentuella förändringar)

HIKPX-inflationen förväntas vara något mer ihållande men ändå gå ned med 0,1 procentenheter varje år under bedömningsperioden, vilket innebär en minskning från 2,4 procent 2025 till 2,1 procent 2028 (diagram 8). Även om HIKPX-inflationen också påverkas av kostnadstrycket från högre energipriser torde den dämpas till följd av lägre tryck från arbetskraftskostnader, den tidigare förstärkningen av eurokursen och större importandelar från Kina. HIKPX-inflationen förväntas ligga på 2,3 procent första kvartalet 2026 och endast gå ned i väldigt långsam takt till 2,1 procent i slutet av bedömningsperioden. Tjänsteinflationen förväntas stiga till följd av visst energirelaterat pristryck, som särskilt påverkar transporttjänster, även om det till viss del motverkas av gradvis sjunkande arbetskraftskostnader. Inflationen på industrivaror exklusive energi förväntas ligga kvar på ungefär samma nivåer på kort sikt, i och med att den hålls nere till följd av den tidigare förstärkningen av eurokursen och större importandelar från Kina, samtidigt som dessa faktorer motverkas i lika hög grad av de högre energipriserna.

Diagram 8

HIKP-inflation i euroområdet exklusive energi och livsmedel

(årliga procentuella förändringar)

Jämfört med bedömningarna från december 2025 har den totala HIKP-inflationen reviderats upp med 0,7 procentenheter för 2026 främst på grund av energiinflationen, med mycket mindre revideringar för 2027 och 2028 på grund av andra komponenter än energi (diagram 9). Upprevideringen av den totala inflationen 2026 beror främst på att energiinflationen har uppreviderats kraftigt i linje med antagandena. Energiinflationen har reviderats ned för resten av bedömningsperioden eftersom man antar att den kortvariga höga uppgången av oljepriserna och grossistpriserna på gas snabbt ska gå över (se ruta 2). Upprevideringen av den totala inflationen 2027 och 2028 beror på att kostnadstrycket från de högre energipriserna med fördröjning slår igenom på HIKPX och livsmedelskomponenterna. Upprevideringarna av livsmedels- och HIKPX-inflationen är till viss del en begränsad uppjustering som experterna har beslutat att göra för att få med kraftigare genomslagseffekter från de högre energipriserna eftersom de kan underskattas något i de vanliga modelleringsverktygen när det är stora förändringar av energipriserna.

Diagram 9

Revideringar av inflationsprognosen jämfört med prognoserna från december 2025

(i procentenheter)

De nominella löneökningarna förväntas lätta ytterligare 2026 för att sedan i stort sett fortsätta i samma takt under resten av bedömningsperioden, även om de förväntas vara högre än vad man trodde i decemberbedömningarna. Enligt uppgifter från Eurostat ökade ersättningen per anställd endast med 3,7 procent fjärde kvartalet 2025, alltså mindre än de 3,9 procent som man hade förutsett i decemberbedömningarna. Ökningen förväntas sakta ned från att i genomsnitt ha legat på 3,9 procent 2025 till 3,1 procent sista kvartalet 2026 för att sedan ligga kvar på runt samma nivå 2027–2028 (diagram 10, panel a). De reala löneökningarna förväntas bli mindre 2026 för att till slut lägga sig i linje med produktivitetstillväxten under senare halvan av bedömningsperioden (diagram 10, panel b). Jämfört med bedömningarna från december 2025 har ökningen av ersättningen per anställd reviderats upp för hela bedömningsperioden på grund av vissa inflationskompensationseffekter relaterade till energiprischocken.

Diagram 10

Utsikter för löneutvecklingen

a) Ersättning per anställd

(årliga procentuella förändringar)

b) Real ersättning per anställd och produktivitet

(årliga procentuella förändringar)

Ökningen av enhetsarbetskostnaderna förväntas endast dämpas något 2026 på grund av lägre löneökningar som delvis vägs upp av lägre produktivitetsökningar. Ökningen förväntas därefter bli ännu lägre 2028 när produktivitetsökningarna förväntas återhämta sig. I genomsnitt förväntas ökningen av enhetsarbetskostnaderna avta från 3,1 procent 2025 till 3,0 procent 2026 och 2,1 procent 2028. BNP-deflatorns tillväxttakt förväntas minska från i genomsnitt 2,5 procent 2025 till 2,2 procent 2028 till följd av att enhetsarbetskostnaderna ökar i lägre takt. Jämfört med prognoserna från december 2025 har BNP-deflatorns tillväxt reviderats upp något för hela bedömningsperioden.

De faktiska importpriserna har dämpats något av eurons starkare växelkurs och lågprisimporten från Kina. De förväntas dock öka kraftigt andra kvartalet 2026 till följd av energiråvarupriserna. Importdeflatorn väntas på årsbasis öka från -0,1 procent 2025 till 4,3 procent 2026. Därefter förväntas den snabbt gå ned eftersom energipriserna förväntas gå ned.

3 Alternativa scenarier för de ekonomiska konsekvenserna av kriget i Mellanöstern

3.1 Översikt över de alternativa scenarierna

Eftersom det rådet stor osäkerhet kring hur omfattande konsekvenserna av det pågående kriget i Mellanöstern kommer bli, hur det kommer att påverka energipriserna och osäkerheten, och hur det kommer att sprida sig i ekonomin, beskrivs i detta avsnitt illustrativa alternativa scenarier som kompletterar grundscenariot^[13]. I dessa scenarier har man använt lärdomarna från ECB:s utvärdering av den penningpolitiska strategin 2025, nämligen att icke-linjära effekter och andrahandseffekter på inflationen kan spela stor roll vid större chocker och att scenarier är ett viktigt sätt att kommunicera när osäkerheten och volatiliteten är hög. Dessa scenarier innehåller illustrativa, hypotetiska exempel på alternativa utvecklingsbanor för energiråvarupriserna och deras spridning till ekonomin i euroområdet. Experterna anger inte hur sannolika de olika scenarierna är. De utgör snarare ett sätt att illustrera var de viktigaste osäkerheterna kring konfliktens konsekvenser finns. I grundscenariot räknar man med de energiråvarupriser som ingår i de tekniska antagandena (se ruta 2) och den observerade osäkerhet på finansmarknaden medan de alternativa scenarierna innehåller två olika alternativ för hur energipriserna, osäkerheten kring dem och deras konsekvenser för ekonomin kan komma att utveckla sig. De skiljer sig åt främst i tre aspekter: hur djup de inledande störningarna i energileveranserna blir, hur länge störningarna håller i sig och hur stor osäkerheten blir (tabell 4).

• Det negativa scenariot: Här antar man att 40 procent av olje- och LNG-flödena inte kommer igenom Hormuzsundet andra kvartalet 2026, främst på grund av en blockad av sundet, utan några större skador på energiinfrastrukturen (utöver de som redan inträffat). Det leder till att råvarupriserna ökar kraftigt och till att osäkerheten på finansmarknaderna ökar tillfälligt. Störningarna förväntas kvarstå till tredje kvartalet 2026, varefter leveransvolymerna normaliseras. Eftersom störningarna antas bero på en blockad och inte på att infrastrukturen förstörs återhämtar sig transporterna relativt snabbt när hindren försvinner.
• Det allvarliga scenariot: Här antas att störningarna bli allvarligare och långvarigare än i det negativa scenariot. Störningarna i energileveranserna blir större: 60 procent av de olje- och LNG-transporter kommer inte igenom Hormuzsundet (andra kvartalet). En del av störningarna antas dessutom ha orsakats av militära insatser som skadar energiinfrastrukturen, vilket gör att det tar längre tid att få igång leveranserna igen. Det medför att leveransvolymerna endast börjar återgå till det normala första kvartalet 2027, och denna normalisering tar längre tid än i det negativa scenariot. Osäkerheten ökar markant och blir mer långvarig.

I båda scenarierna tas hänsyn till icke-linjära effekter, vilket innebär större indirekta effekter och andrahandseffekter på euroområdets inflation än i grundscenariot. Penning- och finanspolitiken förväntas dock vara densamma. Enligt vad som framkom i utvärderingen av den penningpolitiska strategin 2025 vill man genom att lämna utrymme för icke-linjär justering få med risken för att en större energiprischock sprider sig mer till fler delar av ekonomin än en mindre chock. Så som brukligt i scenarieanalyserna förutsätter experterna i sina framtidsbedömningar att penning- och finanspolitiken förblir densamma som i grundscenariot.

3.2 Huvudantaganden i de alternativa scenarierna

3.2.1 Energiråvarupriser

Olje- och gaspriserna skulle stiga betydligt om konflikten har långvarigare konsekvenser för energileveranserna. I de scenarier som beskrivs ovan utvecklar sig energipriserna på olika sätt (diagram 11 och tabell 5). I grundscenariot antas kvartalsgenomsnittspriset på olja och de europeiska gaspriserna som högst nå 90 US-dollar per fat respektive 50 euro per MWh andra kvartalet 2026, för att sedan gå ned relativt snabbt kvartalen därefter. I det negativa scenariot leder leveransavbrottet till att energipriserna snabbt stiger ännu mer. Oljepriset når nästan 120 US-dollar per fat och gaspriserna närmar sig 90 euro per MWh andra kvartalet 2026^[14]. Eftersom leveransvolymerna snabbt förväntas återgå till det normala börjar priserna gå ned från och med fjärde kvartalet 2026, för att ligga i nivå med antagandena i grundscenariot tredje kvartalet 2027. I det allvarliga scenariot blir leveranschocken inledningsvis mycket större och driver upp olje- och gaspriserna till nästan 150 US-dollar per fat respektive 110 euro per MWh andra kvartalet 2026. Eftersom leveransavbrotten blir långvarigare blir även konsekvensen för priserna mer ihållande, och de går ned mycket långsammare. Olje- och gaspriserna ligger därmed kvar betydligt över antagandena i både grundscenariot och det negativa scenariot hela bedömningsperioden. Trots att den inledande chocken är allvarlig ligger både olje- och gaspriserna kvar nedanför den 95:e percentilen i den optionsimplicita neutrala täthetsfunktionen största delen av bedömningsperioden (se även avsnitt 4.1).

Diagram 11

Antaganden om energiråvaruprisernas utveckling

a) Olja	b) Gas
(prisnivå, US-dollar/fat)	(prisnivå, euro/MWh)

3.2.2 Osäkerhet

I båda scenarierna antas att en upptrappning i kriget i Mellanöstern skulle öka osäkerheten i världen och leda till prisjusteringar på finansmarknaderna, men i olika grader, vilket skulle sätta hämsko på den privata konsumtionen, investeringar och handel. I det negativa scenariot ökar VIX-indexet, som används som ett mått på osäkerheten i världen, med runt 10 punkter till följd av kriget för att sedan gradvis fram till tredje kvartalet 2026 återgå till de nivåer som sågs i slutet av 2025 (diagram 12, panel a). Volatiliteten på finansmarknaderna väntas därför vara tillfällig i och med att finansieringsvillkoren stabiliserar sig när det geopolitiska läget inte försämras ytterligare och osäkerheten blir mindre. I det allvarliga scenariot ökar VIX-indexet med runt 14 punkter, vilket i princip är lika mycket som när Rysslands krig mot Ukraina inleddes och vid tidigare tillfällen med geopolitiska spänningar. Även om volatiliteten gradvis avtar därefter ligger den ändå på en hög nivå under en längre tid på grund av ihållande geopolitisk osäkerhet och bräckligt stämningsläge på marknaden^[15].

Diagram 12

Finansmarknadsvolatilitet och finansiella störningar

a) VIX-index	b) Finansiella störningar i euroområdet i det allvarliga scenariot
(index)	(avvikelser i baspunkter och procent från den obetingade prognosen i BVAR-modellen)

I båda scenarierna leder den högre osäkerheten även till högre finansieringskostnader för banker och företag genom finansiella variabler, obligationsspreadar och aktiekurser^[16]. Det höga VIX-indexet skulle även innebära väsentligt högre finansieringskostnader för banker och företag i euroområdet. I det allvarliga scenariot skulle obligationsspreadarna till exempel öka med ungefär 70 respektive 35 punkter som mest för banker och företag för att sedan gradvis bli mindre under bedömningsperioden. Dessutom skulle aktiekurserna gå ned med 10 procent för euroområdets banker och med runt 7 procent för euroområdets företag (diagram 12, panel b).

3.3 Effekterna på världsekonomin i de olika scenarierna

Effekten på den globala ekonomiska aktiviteten och den utländska efterfrågan på export från euroområdet skulle bli betydande. Även om man antar en kraftig nedgång i den inhemska ekonomiska aktiviteten i länderna i Mellanöstern skulle de direkta effekterna på global BNP och utländsk efterfrågan på export från euroområdet vara begränsade på grund av regionens små handelsvikter^[17]. Enligt simuleringar i ECB-Global-modellen skulle dock större dämpande effekter uppstå genom högre olje- och gaspriser. Oljepriserna avgörs på den globala marknaden, så störningar i Mellanöstern leder till högre oljepriser i alla länder. Gasmarknaderna är däremot mer regionala: Gas från Mellanöstern exporteras främst till Asien, som konkurrerar med euroområdet om gasleveranserna. Därmed förväntas högre gaspriser ha direkta effekter på länder i Asien, euroområdet och Storbritannien, medan gaspriserna ökar mindre i USA och resten av världen eftersom de inte påverkas lika direkt.

De makroekonomiska effekterna blir olika i de olika scenarierna eftersom energi- och osäkerhetschockerna är olika långvariga. I det negativa scenariot antas de höga energipriserna och den höga osäkerheten i världen vara av tillfälligt slag och relativt snabbt gå över. Det innebär att effekterna på den reala ekonomiska aktiviteten och inflationen i världen skulle vara kortvariga, och produktionsvolymerna skulle minska och inflationen öka 2026 innan ekonomin gradvis återhämtar sig. I det allvarliga scenariot antas däremot att störningarna blir större och långvarigare, vilket leder till sämre tillväxt i hela världen, även i USA, 2027 och högre inflation på kort sikt (diagram 13, panel a). Penningpolitiska åtgärder utanför euroområdet skulle dämpa prisutvecklingen men med fördröjning. I länder som påverkas mer av högre energikostnader, särskilt i Asien, skulle de ekonomiska förlusterna bli ännu större. Å andra sidan skulle högre olje- och gaspriser gynna energiexporterande länder, som Norge och Kanada.

Störningar i energiexporten från länderna i Mellanöstern skulle dämpa efterfrågan globalt och, med viss fördröjning, den utländska efterfrågan på export från euroområdet. I både det negativa och det allvarliga scenariot skulle energiexporten från länderna i Mellanöstern begränsas och den ekonomiska aktiviteten i dessa länder störas. Förutom energi har euroområdet begränsad handel med Iran och andra länder i Mellanöstern, och man antar att det inte ska bli några störningar i leveransen av andra varor än energi. De högre energipriserna dämpar den globala BNP:n, vilket även medför mindre efterfrågan på export från euroområdet, om än med viss fördröjning. Den större osäkerheten i världen dämpar även den globala ekonomiska aktiviteten och den utländska efterfrågan på export från euroområdet genom lägre aktiekurser och mindre privata investeringar i världen generellt (diagram 13, panel b).

Diagram 13

Effekter på USA och den globala ekonomin förutom euroområdet

a) USA	b) Den globala ekonomin förutom euroområdet
(procentuell avvikelse från tillväxttakten i grundscenariot)	(procentuell avvikelse från tillväxttakten i grundscenariot)

3.4 Effekterna på ekonomin i euroområdet i de olika scenarierna

I det negativa scenariot antas effekterna på ekonomin i euroområdet vara tillfälliga, och en del av inflationseffekterna avtar eftersom störningarna är övergående (diagram 14). Effekterna beror i första hand på lägre reala disponibla inkomster på grund av högre energikostnader, svagare utländsk efterfrågan och stramare finansieringsvillkor genom VIX-kanalen, vilket påverkar investeringsbeslut. Enligt simuleringar i ECB-BASE-modellen ligger den reala BNP-tillväxten cirka 0,3 procentenheter lägre än i grundscenariot 2026 och cirka 0,1 procentenheter lägre 2027. När energipriserna och osäkerheten normaliseras återhämtar BNP-tillväxten sig något från förlusterna för att ligga 0,2 procentenheter högre än i grundscenariot 2028. Energichocken är den främsta orsaken till inbromsningen i ekonomin och leder framför allt till lägre konsumtion. Globala spridningseffekter, som dämpar euroområdets export, liksom osäkerheten, som hämmar investeringar, påverkar också. Den totala HIKP-inflationen är 0,9 procentenheter högre 2026 på grund av högre energipriser. Eftersom energipriserna går ned relativt snabbt från de höga nivåerna blir HIKP-inflationen 0,1 procentenheter högre 2027 men 0,5 procentenheter lägre 2028 till följd av att inflationstrycket sjunker när energipriserna i detta scenario snabbt normaliseras efter 2026.

I det allvarliga scenariot antas energipriserna ha större och långvarigare effekter och leda till större osäkerhet. Den reala BNP-tillväxten är 0,5 respektive 0,4 procentenheter lägre 2026 och 2027 med negativ tillväxt per kvartal andra och tredje kvartalen 2026 (diagram 14, panel a). Energichocken är den främsta orsaken, men även osäkerheten påverkar och förstärker nedgången, tillsammans med globala spridningseffekter. HIKP-inflationen är 1,8 procentenheter högre 2026 och fortsätter att ligga högt: 2,8 procentenheter högre än i grundscenariot 2027 och 0,7 procentenheter högre 2028. Effekterna på HIKPX-inflationen är mer än 1 procentenhet större 2027–2028 än i det negativa scenariot.

Diagram 14

Effekter på euroområdet per kanal i det negativa och allvarliga scenariot

a) Real BNP	b) HIKP
(procentuell avvikelse från tillväxttakten i grundscenariot)	(procentuell avvikelse från tillväxttakten i grundscenariot)

I scenarierna räknar man med större indirekta effekter och andrahandseffekter på inflationen än de som fås fram genom elasticitet i standardmodeller. Det gör man för att man ska få med inflationschockens icke-linjära effekter på priser och löner, som man såg exempel på under energikrisen 2021–2022. De historiska mönstren i framskrivningsmodeller som ECB-BASE-modellen och de standardmodeller för framskrivning som de nationella centralbankerna i Eurosystemet använder ger vanligtvis resultat som visar att energiprischocker endast har begränsade effekter på andra konsumentpriser. Efter den höga inflationen 2021–2022 lärde man sig dock att ovanligt stora inflationschocker kan få väsentligt större effekter på olika priskomponenter. Varför effekterna som sågs då översteg historiska mönster kan bero på flera olika faktorer. Det kan ha berott på att energiprischocken var exceptionellt stor, på att prissättningsbeteendet eventuellt påverkas icke-linjärt när inflationen är hög, på att ekonomin hade börjat komma igång igen efter pandemin och på att det fanns utbudsbegränsningar i flera sektorer. Utifrån de stora energiprischockerna i det negativa och allvarliga scenariot har vissa nyckelparametrar i modellerna omkalibrerats för att transmissionsmekanismerna ska bli starkare jämfört med standardmodellkonfigurationen. På grundval av ovan nämnda beaktanden har modellparametrarna som styr energiprisernas effekter på andra priser och löner justerats så att de resulterande elasticiteterna ligger mellan modellkalibreringen för grundscenariot och de större elasticiteterna som observerades senast då inflationen steg kraftigt^[18].

Diagram 15

Utsikterna för nyckelvariabler för euroområdet i grundscenariot och de alternativa scenarierna

a) BNP	b) Arbetslöshet
(procentuella förändringar på kvartalsbasis, säsongs- och kalenderjusterade kvartalsuppgifter)	(procent av arbetskraften)
C) HIKP	d) HIKP exklusive energi och livsmedel
(årliga procentuella förändringar)	(årliga procentuella förändringar)
e) HIKP energi	f) Ersättning per anställd
(årliga procentuella förändringar)	(årliga procentuella förändringar)

Med starkare transmissionsmekanismer blir inte bara de inledande inflationseffekterna högre utan det blir även mer ihållande priseffekter under hela bedömningsperioden. Även om den direkta energiprischocken är den främsta orsaken till högre inflation på kort sikt bidrar även starkare effekter på livsmedelspriserna och andrahandseffekter till ett mer ihållande inflationstryck andra och tredje året i bedömningsperioden. Utan dessa förstärkningsmekanismer skulle inflationen inte bli lika stor varken inledningsvis, på grund av mindre genomslag, eller under senare år, eftersom baseffekter från sjunkande energipriser skulle leda till att inflationen går ned snabbare. Större förändringar av livsmedelspriserna och indirekta effekter och andrahandseffekter skulle däremot leda till högre HIKPX-inflation och en långvarigare ökning av den totala inflationen, även eftersom löneökningarna skulle bli större under längre tid^[19]. Vad gäller de reala effekterna leder starkare genomslag inledningsvis till att BNP-tillväxten blir lägre eftersom högre energi- och livsmedelspriser minskar hushållens reala inkomster och dämpar konsumtionen, till viss del genom högre arbetslöshet. Under senare år skulle dock större löneökningar till viss del förbättra hushållens inkomster och konsumtion, vilket mildrar de negativa effekterna på BNP-tillväxten. Dessutom skulle förväntningar om högre inflation leda till lägre realräntor, vilket också skulle leda till större investeringar de senare åren i bedömningsperioden.

3.5 Förbehåll i scenarioanalyserna

I scenarierna vidtas inga penning- eller finanspolitiska åtgärder för att mildra inflationseffekterna eller andra kanaler som kan förändra de makroekonomiska effekterna. Så som brukligt i scenarieanalyserna förutsätter experterna i sina framtidsbedömningar att penning- och finanspolitiken är densamma som i grundscenariot. Om inflationen ökar markant, särskilt som i det allvarliga scenariot, skulle det antagligen till viss del vägas upp av åtstramande penning- eller finanspolitiska stödåtgärder för att sänka konsumentpriserna på energi, så som skedde när inflationen var hög 2022–2023. Andra kanaler som hänsyn inte uttryckligen tas till i analyserna är störningar i handeln med andra varor än energi genom utbudsbegränsningar, priseffekter på andra råvaror än energi, som gödsel eller aluminium, eventuella positiva effekter på turismen i euroländerna, som kan gynnas av att turister åker till dem i stället för till länder i Mellanöstern, och effekter på grund av migrationstryck i samband med en eventuell flyktingkris.

4 Känslighetsanalyser

4.1 Alternativa energiprisbanor

Alternativa banor för energiråvarupriserna visar att det finns betydande risk för högre inflation i grundscenariobedömningarna, i synnerhet på kort sikt. Bedömningarna i grundscenariot baseras på de tekniska antaganden som beskrivs i ruta 2. Med tanke på den stora osäkerhet som rådet kring energipriserna på grund av det pågående kriget i Mellanöstern beaktas i denna känslighetsanalys, förutom den 25:e och 75:e percentilen som brukar användas, även alternativa uppåt- och nedåtbanor som härleds från den 5:e och 95:e percentilen i den optionsimplicita neutrala täthetsfunktionen för både olje- och gaspriserna^[20]. Den implicita täthetsfunktionen visar att riskerna för att oljepriserna går upp på kort sikt är betydligt större. Det beror på att investerare befarar att oljeflödena genom Hormuzsundet, som står för runt 20 procent av det globala utbudet och där det redan blivit stopp, ska förhindras under längre tid med begränsade möjligheter att styra om leveranser på kort sikt (diagram 16). I en sådan situation skulle själva oljeproduktionen kunna minskas eftersom det inte finns tillräckligt med lagringskapacitet. Utöver det är marknadsaktörerna även oroliga för att militära angrepp skulle kunna skada oljeproduktionskapaciteten i regionen med mer ihållande effekter. Uppfattningen om riskerna på längre sikt förefaller dock vara något mer balanserad, vilket tyder på att investerare förväntar sig att konflikten ska förbli begränsad. Den implicita täthetsfunktionen tyder även på att risken för högre gaspriser är förhöjd, med tanke på att cirka 20 procent av de globala LNG-flödena går genom Hormuzsundet. Sett i procentandelar jämfört med grundscenariot förefaller uppåtriskerna för gaspriserna vara mer framträdande än för oljepriserna, eftersom Europas gaslager ligger på historiskt låga nivåer. En känslighetsanalys med konstanta priser görs också för både olje- och gaspriser. I båda fallen beräknas ett syntetiskt energiprisindex (ett vägt genomsnitt av olje- och gasprisbanorna) och effekterna bedöms med hjälp av ECB:s och Eurosystemets makroekonomiska modeller. De genomsnittliga resultaten från dessa modeller visas i tabell 6. Dessa resultat kommer från modellkörningar i standardmodeller för framskrivning och innefattar inga avancerade elasticiteter förknippade med indirekta effekter och andrahandseffekter, som ingår i de Mellanösternscenarier som beskrivs i avsnitt 3.

Diagram 16

Alternativa banor för energiprisantaganden

a) Antagande om oljepriser

(US-dollar/fat)

b) Antagande om gaspriser

(euro/MWh)

4.2 Alternativ växelkursutveckling

De alternativa utvecklingsbanorna för växelkursen visar att det finns en möjlighet att euron stärks ytterligare, särskilt på medellång sikt, vilket även innebär nedåtrisker för tillväxt och inflation. De tekniska antagandena för växelkurserna i grundscenariebedömningarna hålls konstanta under bedömningsperioden. Alternativa uppåt- och nedåtrisker härleds från den 25:e och 75:e percentilen i den optionsimplicita neutrala täthetsfunktionen för växelkursen USD/EUR den 11 mars 2026, som visade övervikt mot en märkbar vidare eurokursförstärkning (diagram 17). Effekterna av dessa alternativa banor bedöms av ECB:s och Eurosystemets experter med hjälp av makroekonomiska modeller. I tabell 7 visas de genomsnittliga effekterna på produktionstillväxt och inflation från modellerna.

Diagram 17

Alternativa banor för växelkursen USD/EUR