Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Skuggbanksystemet och strategiöversynen

Vår penningpolitik når ut till människor och företag genom det finansiella systemet. Så det är viktigt att hålla ett öga på hur det finansiella systemet förändras över tid. En sådan förändring är att det vid sidan av traditionella banker nu finns många fler aktörer i det finansiella systemet vars verksamhet vi måste förstå.

Varför ingick skuggbanksverksamheten i vår strategiöversyn?

Få en bild av hur ekonomin fungerar

Vårt jobb är att hålla priserna stabila. För att lyckas med det måste vi förstå hur vår ekonomi fungerar. Vår ekonomi är som en motor och den består av olika delar. En viktig del är det finansiella systemet. Detta omfattar bland annat banker, försäkringsbolag och finansmarknader. Det finansiella systemet hjälper pengar att flöda genom ekonomin dit de behövs, vid rätt tidpunkt.

En föränderlig ekonomi, ett föränderligt finansiellt system

Ekonomin har förändrats mycket sedan vi senast genomförde en strategiöversyn 2003. En av dessa förändringar är hur företag finansierar sig. Tidigare vände de sig helt enkelt till bankerna för att få lån. Bankutlåning är fortfarande en mycket viktig finansieringskälla i euroområdet, men andra sätt blir nu allt vanligare. Exempelvis finansierar sig större företag i allt högre grad genom att emittera företagsobligationer. Och dessa företagsobligationer hanteras ofta av finansinstitut som kan agera som normala banker men som inte omfattas av så många regler. Det är därför de har kallats ”skuggbanker”.

Vår penningpolitik agerar genom det finansiella systemet

Det är viktigt att hålla jämna steg med denna utveckling eftersom vår penningpolitik når människor, företag och stater genom det finansiella systemet. Det var därför som ECB-rådet diskuterade skuggbanksverksamhet som del av strategiöversynen.

Hur påverkar skuggbanksverksamheten vår penningpolitik?

Det handlar inte längre bara om räntor utan även om andra penningpolitiska verktyg

Hur vi använder våra penningpolitiska verktyg beror delvis på hur det finansiella systemet lyckas kanalisera medel genom ekonomin. Ta t.ex. våra räntor. Genom att justera våra räntor påverkar vi hur dyrt det är för människor eller företag att låna pengar från banker. Detta påverkar i sin tur deras konsumtion och investeringar, och i sin tur hur priserna utvecklas.

Men om bankernas utlåning blir mindre viktig för dem som behöver lån, påverkar detta också hur förändringar i våra räntor får genomslag i den bredare ekonomiska aktiviteten. Detta är ett av skälen till varför vi använder andra penningpolitiska verktyg för att hålla priserna stabila. Se på våra köp av tillgångar. Genom att köpa tillgångar – som företagsobligationer – kan vi göra det billigare för företag att finansiera sig på detta sätt. Det kan hjälpa ekonomin och stödja prisstabilitet.

Skuggbanksverksamhet kan medföra risker för ekonomin

Det kan vara goda nyheter att företagen inte längre är lika beroende av utlåning från banker. Om banker har problem kan de minska sin utlåning. Det kan i sin tur skada de företag som är i behov av finansiering. I ett sådant läge kan andra finansieringskällor vara till stor nytta för företag.

Det finns dock risker. Skuggbanker är exempelvis inte lika reglerade som vanliga banker. Det betyder att de kan fatta mer riskfyllda beslut eftersom reglerna för dem inte är lika stränga. Om dessa beslut slår tillbaka kan de berörda instituten drabbas av stora förluster. Med alltför stora skuggbanker kan detta göra hela det finansiella systemet instabilt. Det kan skada ekonomin. Och eftersom vi fattar beslut med ekonomin i åtanke påverkas vår penningpolitik.

Hur ser ECB på skuggbanksverksamheten framöver?

ECB-rådet diskuterade skuggbanksverksamheten som en del av sin strategiöversyn eftersom det är viktigt att hålla fortsatt fokus på dessa förändringar i det finansiella systemet. Genom fortsatt förståelse av hur ekonomin fungerar kan vi säkerställa att rätt beslut fattas för att hålla priserna stabila.

LÄS MER
Finansiell förmedling av icke-banker i euroområdet: konsekvenser för den penningpolitiska transmissionen och viktiga sårbarheter
STRATEGIÖVERSYNEN
Vill du veta mer?