content here is the anonymously transparent proxied version of ecb.europa.eu   X
Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
  • ECB:S BLOGG

Vi firar 20 år med kontanter i euro!

Blogginlägg av Christine Lagarde, ECB:s ordförande

Frankfurt am Main den 31 December 2021

Den 1 januari har alltid varit en speciell dag för mig. Ett nytt år börjar förstås för alla men det är också min födelsedag. Det finns ytterligare ett skäl att fira! Den 1 januari 2002 var den dagen då euroområdet, som på den tiden bestod av 12 länder, införde eurosedlar och -mynt för sin valuta.

Den dagen var jag hemma med familj och vänner i Normandie och strax efter midnatt gick vi till närmaste uttagsautomat för att hämta ut våra första eurosedlar. Några av mina vänner sa att omställningen till den nya valutan skulle överbelasta maskinerna och att det inte skulle gå att få tag på några eurosedlar. Vi slog vad! Om maskinen gav oss franska franc istället för eurosedlar skulle de få behålla pengarna.

Efter midnatt gjorde vi ett försök i uttagsautomaten. Den spottade ut splitternya eurosedlar och vi skålade för Europas nya valuta.

Detta personliga ögonblick var bara en lite del i världens största valutaomställning och euroområdet har bara vuxit sedan dess. De tolv länderna har nu ökat till 19 och vi är idag mer än 340 miljoner människor som delar samma valuta oavsett språk, kultur eller nationella gränser. Detta har hjälpt oss som européer att komma varandra närmare. I den senaste Eurobarometer-undersökningarna svarade 41 procent av invånarna att euron var det de tänkte på när de tillfrågades om Europeiska unionen. Euron kom på andra plats efter fri rörlighet.

Europa och euron hänger helt klart ihop. För unga européer som inte känner till något annat än euron måste det vara nästan omöjligt att tänka sig ett Europa utan den. I själva verket var stödet för euron rekordhögt 2021. Och enligt den senaste Eurobarometer-undersökningen var 78 procent för euron.

När jag tänker på euron ser jag framför mig alla bolag och familjeföretag som lyckats tack vare fördelarna med euron och den gemensamma marknaden. Mellan 1990 och 2002 ökade handeln mellan länderna i det blivande euroområdet endast med 5 procent. Sedan euron infördes har handeln däremot ökat med nästan 200 procent. Människor har kunnat resa utan att bekymra sig om valutaväxling med allt vad det innebär och miljontals människor studerar eller arbetar utomlands utan att behöva tänka på olika valutor.

Det råder inget tvivel om att euron har gjort oss starkare. Sedan vi fick euron har vi varit bättre rustade att hantera kriser. Den senaste ekonomisk chocken skulle varit ännu allvarligare utan den stabilitet och integration som euron gett vår gemensamma marknad. I kritiska lägen, som under pandemin, har euron varit avgörande för samordnad respons i Europa.

Europeiska centralbanken är eurons väktare och vi arbetar oförtrutet för att skydda vår valuta. Det är vårt arbete att se till att dina sedlar är säkra precis som det är vår uppgift att undersöka olika betalningsformer, t.ex. en digital euro.

Vi kommer nu att ge sedlarna en ny utformning, samtidigt som de är säkra och nyskapande. Dessutom uppdaterar vi dem så att européer oavsett ålder och bakgrund kan relatera till dem. Vi kommer att inhämta synpunkter från invånare om hur de framtida sedlarna ska se ut och vilket tema de ska ha. Detta kommer att publiceras 2024 innan planeringsfasen tar vid.

Den där kalla natten i Normandie för tjugo år sedan kunde jag inte föreställa mig att det skulle bli min uppgift att på heltid hålla euron säker. Men det var vad jag gjorde när jag satte min namnteckning på de sedlar du har och använder nästan varje dag. Den namnteckningen representerar mitt åtagande att värna om en av de mest värdefulla symbolerna för europeisk enighet.

Så låt oss säga skål igen – för tjugo år med eurosedlar!

Detta blogginlägg publicerades som en debattartikel i Kleine Zeitung (Österrike), Le Soir (Belgien), 24 Chasa (Bulgarien), Večernji list (Kroatien), Politis (Cypern), ERR (Estland), Kaleva (Finland), La Provence (Frankrike), Frankfurter Rundschau (Tyskland), Efimerida ton Syntakton (Grekland), The Irish Independent (Irland), Corriere della Sera (Italien), Delfi.lv (Lettland), Verslo žinios (Litauen), Luxemburger Wort (Luxemburg), Times of Malta (Malta), Algemeen Dagblad (Nederländerna), Sábado (Portugal), Hospodarske noviny (Slovakien), Delo (Slovenien), El Correo, El Diario Vasco, El Diario Montañés, La Verdad, Ideal, Hoy, Sur, La Rioja, El Norte de Castilla, El Comercio, Las Provincias och La Voz de Cádiz (Spanien).