Kontanter och digitala euro: två sidor av samma mynt

Inledningsanförande av Piero Cipollone, ledamot i ECB:s direktion, i Europaparlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor

Bryssel den 10 november 2026

Det är trevligt att vara tillbaka här för första gången sedan parlamentet antog sin ståndpunkt om europaketet, och jag är verkligen glad över det breda stöd som den fick i plenum den 9 juli. Det innebär att det finns en stark demokratisk uppslutning bakom e-euron. Jag vill även tacka för det ansenliga arbete och den konstruktiva dialog som har gjort det här framsteget möjligt.

Om de pågående trepartsförhandlingarna kan avslutas inom rimlig tid kan det innebära att europaketet^[1] kan antas före årets slut, vilket även är planen enligt färdplanen One Europe, One Market Roadmap^[2]. Då skulle vi få den rättsliga säkerhet som vi behöver för att avsluta våra förberedelser för den digitala euron. Det skulle även ge marknaden säkerhet vad gäller tidpunkten för en eventuell första utgivning, som endast kan fastställas efter att förordningen har antagits. Om antagandet drar ut på tiden skulle det i stället innebära att införandet av den digitala euron måste skjutas på framtiden, vilket skulle innebära att Europa skulle bli ännu mer beroende av utländska leverantörer och att det blir svårare för europeiska företag att komma på nya lösningar och konkurrera.

Europa har uppnått mer inom betalningsinnovation än bara den digitala euron. I september togs Pontes i drift. Det är ett system som kopplar samman marknadsplattformar med teknik för distribuerade liggare (DLT) och Eurosystemets Targettjänster^[3]. Det togs väldigt väl emot av marknaden. Arton marknadsaktörer och DLT-operatörer på marknaden var med redan från dag ett, och flera andra förbereder sig för att gå med inom snar framtid. Genom Pontes kan tokeniserade transaktioner avvecklas i centralbankspengar, och det är en viktig milstolpe i utvecklingen av Europas digitala kapitalmarknader. Den 2 november avvecklades betalningen vid Europeiska stabilitetsmekanismens emission av den första helt digitalt utgivna referensobligationen på en miljard euro^[4], vilket innebar att tokeniserade finansiella tillgångar i Europa gick från experimenterande till faktisk användning.

Jag svarar gärna på frågor om Pontes, men i dag vill jag främst prata om den digitala euron och kontanter.

Förberedelser inför e-europiloten och den första utgivningen

Vi fortsätter med förberedelserna inför pilotprojektet med den digitala euron. I projektet kommer den digitala eurons tekniska funktionalitet, de operativa processerna och användarupplevelsen att testas med hjälp av en betaversion som inte har ställning som lagligt betalningsmedel.

Projektet inleds andra halvåret 2027, och de som deltar är medarbetare inom Eurosystemet, deltagande betaltjänstleverantörer och utvalda handlare som tillhandahåller vardagliga tjänster, i exempelvis personalmatsalar, på ECB och deltagande nationella centralbanker.

Marknadens intresse för piloten har varit stort, och i juli tillkännagav vi vilka 36 betaltjänstleverantörer vi hade valt ut bland de över 50 som hade ansökt om att få vara med^[5]. Det är både banker och andra betaltjänstleverantörer som skiljer sig från varandra när det gäller affärsmodeller, storlek och verksamhetsländer.

Vi har ett nära samarbete med de deltagande betaltjänstleverantörerna eftersom vi vill ta del av deras åsikter och erfarenheter^[6].

I september bjöd vi in webb- och mobilhandlare att ansöka om att få vara med i pilotprojektet för att testa distansbetalningar. Vilka handlare som har valts ut kommer att tillkännages tidigt nästa år^[7].

Det här samarbetet med marknadsaktörer är avgörande. Den digitala euron måste fungera på teknisk nivå men även i vardagen, det vill säga för konsumenter, handlare och betaltjänstleverantörer.

Därefter kommer vi att planera för att faktiskt införa den digitala euron.

På vår sida planerar vi att se till att den digitala euron fungerar tekniskt i alla olika typer av situationer^[8] från första början då den ges ut. Samtidigt har vi förstått från marknadsaktörerna^[9] att den första utgivningen skulle gå lättare och bli smidigare om e-euron införs gradvis så att marknadsaktörerna har tillräckligt med tid att anpassa sig. Vi är glada att medlagstiftarna planerar att ge rättslig klarhet kring hur genomförbart ett sådant stegvis införande i butiker skulle vara.

I förberedelserna inför den första utgivningen har vi även ett nära samarbete med marknaden på innovationsplattformen för den digitala euron.

I september bjöd vi in privata företag och organisationer att anmäla intresse för att vara med och utforska hur den digitala euron kan främja marknadsinnovation^[10]. Nästa fas i arbetet genomförs från januari till juni 2027, då man kommer att testa villkorsstyrda betalningar och utforska hur artificiell intelligens kan användas för betalningar^[11].

Nytt utseende på eurosedlarna

Innovation sker även när det gäller våra sedlar. I juli lät vi européer säga vad de tyckte om tio utvalda förslag till utformning av de nya eurosedlarna på temana Europeisk kultur och Floder och fåglar.

Nästan tio miljoner enkätsvar kom in, med stort deltagande i alla euroländer och i alla åldersgrupper^[12]. Det visar hur mycket européerna bryr sig om sina pengar.

Enkätsvaren kommer att ligga till grund för ECB-rådets beslut om vilken utformning som det kommer att bli till slut. ECB-rådet förväntas fatta sitt beslut senare i år. Då kommer vi även att offentliggöra enkätresultaten. De första valörerna i den nya sedelserien förväntas sättas i omlopp i början av 2030-talet^[13].

Men det måste fortfarande vara möjligt att i praktiken få tag på och betala med kontanter. Därför vill vi se kraftfulla lagbestämmelser om att kontanter ska tas emot och om att det ska vara möjligt att få tag på kontanter i hela euroområdet, liksom om att kontantinfrastrukturen ska vara motståndskraftig.

Sammanfattning

Här kommer en liten sammanfattning.

I dagens osäkra geopolitiska läge är det ytterst viktigt att vi i rask takt kommer vidare med den digitala euron för att stärka Europas oberoende när det gäller betalningar. Vi gör vår del genom att fortsätta med de tekniska förberedelserna. Men lagstiftningen måste antas för att arbetet med hur den digitala euron ska utformas och med regelboken^[14] ska kunna slutföras och den digitala euron slutligen ges ut.

Om två månader firar vi att det är 25 år sedan eurosedlar och euromynt först började ges ut. Kontanter används fortfarande i stor utsträckning i butiker, men fler och fler betalningar sker digitalt. Jag hoppas därför att vi fram tills dess har ett gediget regelverk på plats, som både ser till att det fortfarande går att betala med kontanter samtidigt som européerna får möjlighet att betala med en digital form av kontanter.

Tack.