Varför bedriver ECB forskning?

28 september 2016

Det finns två viktiga skäl till att ECB, liksom andra större centralbanker, bedriver forskning. För det första behövs det genomgripande analyser som grund för våra beslut inom alla politikområden, oavsett om det rör sig om penningpolitik, finansiell stabilitet, banktillsyn eller makrotillsyn.

Genom att publicera forskningsartiklar bygger dessutom våra forskare upp förbindelser med den akademiska världen. Detta leder till diskussioner och debatter i frågor som är av intresse för ECB. Resultaten av dessa återspeglas sedan i våra experters forskning och stärker ytterligare grunderna för ECB:s framtida beslut.

Detta har blivit desto viktigare då komplexa och nya frågor kräver sunda analyser. Effektiviteten i extraordinära åtgärder och penningpolitikens samverkan med andra politikområden (finanspolitik och strukturpolitik) är relativt nya frågor som visar att bra forskning blir allt viktigare.

Hur hänger forskning och politik ihop?

ECB:s penningpolitiska beslut skapar nyhetsrubriker. Forskningen ger både analyser och verktyg för att utforska alternativen bakom dessa beslut. Man måste dock vara försiktig så att man inte tolkar ett enstaka forskningsresultat som vägledning för en centralbanks framtida politik. Forskning kan i sig ibland leda till att man undersöker och föreslår okonventionella åtgärder som kan stimulera till debatt, men som aldrig återspeglas i faktiska beslut.

Våra forskare förser ECB-rådet med den information som behövs för ett effektivt beslutsfattande. Enkelt sagt, ju bättre forskningen är, desto bättre beslut kan fattas och desto bättre blir ECB:s förmåga att agera effektivt för att bevara prisstabiliteten. Det är därför mycket viktigt att forskningen håller hög kvalitet och att den vilar på en stark begreppsmässig och empirisk grund. Bara så kan den tillhandahålla de verktyg som ECB behöver för en gemensam penningpolitik för invånarna i euroländerna.

ECB har t.ex. varit ledande i utarbetandet av nya typer av ekonometriska modeller som gör det möjligt att göra ekonomiska prognoser och analysera konsekvenserna av olika scenarier. Modeller av det här slaget har sedan antagits av alla större centralbanker.

Sedan finanskrisen har det blivit ännu viktigare att forskningen bidrar till nya lösningar på nya utmaningar. Ett exempel är hur forskningen om låga räntor har format det penningpolitiska verktyg som brukar kallas ”framåtblickande vägledning” eller ”forward guidance”. Med hjälp av detta verktyg försöker centralbanken påverka hushållens och företagens beteenden genom att berätta vad de kan räkna med vad gäller räntor. Alla större centralbanker använder sig av framåtblickande vägledning.

Varför publiceras vår forskning med ansvarsfriskrivningar?

Det material som ECB producerar baseras på expertkunskapen hos de personer som arbetar här. Vi litar på att våra forskare undersöker nya och innovativa metoder, särskilt i det rådande ekonomiska klimatet, och att de tänker fritt. Det är därför den forskning som bedrivs vid ECB publiceras i författarens eget namn. Den representerar inte nödvändigtvis institutionen ECB:s eller ECB-rådets synsätt eller åsikter. Den återspeglar inte heller nödvändigtvis hela omfattningen av den forskning som ligger bakom beslut eftersom viss ekonomisk forskning förblir intern inom ECB och beslutsfattare naturligtvis också baserar sig på sina egna analyser och expertkunskaper.

Hur beslutar vi om forskningsteman?

Forskningen ligger till grund för ECB:s beslut, så dessa teman har en nära koppling till den aktuella ekonomiska utvecklingen. Med detta tillvägagångssätt levererar våra forskare resultat som hjälper ECB att analysera den ekonomiska utvecklingen och ta fram lämpliga lösningar. De undersöker till exempel varför och hur överföringen av vår penningpolitik hindrades av finanskrisen.

Utöver sådana aktuella frågor gör våra forskare även en tillbakablick och undersöker mer grundläggande frågeställningar. Vilka är kopplingarna mellan penningpolitik och makrotillsyn? Hur bildar finansmarknader, hushåll och företag sina förväntningar om kommande penningpolitiska åtgärder och om inflationen? Varför är tillväxten i den globala ekonomin låg och hur länge kommer det att pågå? Svar på sådana teoretiska frågor hjälper oss att bättre förstå orsaken till och effekterna av ekonomisk samverkan och att fatta rätt beslut för att fullgöra vårt uppdrag.

Initiativ till ny forskning kommer både från chefer som vill ha svar på frågor och från personalen själv.

Våra forskningsprodukter

Alla våra forskningsprodukter passerar en redaktionskommitté som säkerställer att forskningen håller hög kvalitet. Experter lämnar in sina artiklar och de som håller erforderlig standard blir publicerade.