Vanliga frågor om den nya utformningen av eurosedlar

Uppdaterat den 15 juli 2025

1. Varför behöver vi nya sedlar?

Alla centralbanker uppgraderar regelbundet sina sedlar eller utvecklar nya sedlar för att förhindra förfalskningar. Den första serien eurosedlar infördes för över 20 år sedan, och den andra serien började sättas i omlopp 2013. Vi håller nu på att utveckla framtidens eurosedlar. Det är en möjlighet att göra våra sedlar mer tilltalande, lättare att relatera till och mer inkluderande för alla européer, även synskadade.

Vi vill också att eurosedlarna ska vara så hållbara och miljövänliga som möjligt, så vi undersöker hur vi kan minska deras miljöpåverkan.

2. Varför behöver sedlarna få en ny utformning?

Eurosedlar är en synlig och påtaglig symbol för europeisk integration, och det är vårt ansvar att hålla dem uppdaterade. Det är nu över 20 år sedan de första eurosedlarna infördes, och nu ser vi över deras utformning som en del i den löpande utvecklingsprocessen. I linje med Eurosystemets kontantstrategi strävar vi efter att utveckla tilltalande eurosedlar som Europas invånare kan identifiera sig med.

3. Varför just nu? Är det rätt tillfälle att utveckla en ny sedelserie?

Det tar flera år att utveckla, tillverka och sätta nya sedlar i omlopp i hela euroområdet. Nya sedlar sätts normalt i omlopp vart tionde till femtonde år för att förbättra säkerheten och motståndskraften och ligga steget före förfalskarna. Det är viktigt att processen inleds så tidigt att man sedan är redo när beslut fattas om att införa en ny serie.

4. Hur går det till när utformningen av de nya sedlarna tas fram?

Arbetet med den nya utformningen av eurosedlar omfattar två på varandra följande faser:

1. Val av framtida teman och motiv för eurosedlarna
   1. Vi beställde en studie för att få in synpunkter på tänkbara framtida teman från Europas invånare i olika fokusgrupper. Resultaten därifrån utgjorde underlag för därpå följande steg.
   2. ECB-rådet tog fram en slutlista med sju teman. Sex av dessa förslag kom från den rådgivande gruppen för teman (en grupp med experter som nominerats av Eurosystemets nationella centralbanker och tillsatts av ECB).
   3. I en undersökning som genomfördes av ett externt forskningsföretag i alla länder i euroområdet samt i en webbenkät som genomfördes av ECB gavs Europas invånare möjlighet att tala om vilka av slutlistans sju teman de tyckte bäst om.
   4. Utifrån resultaten från undersökningarna valde ECB-rådet sedan två möjliga teman för framtida sedlar från slutlistan.
   5. Sedan valde ECB-rådet ut motiv som skulle illustrera de möjliga temana från förslag som hade tagits fram av beredningsgruppen för motiv (en expertgrupp som ECB hade satt samman).
2. Utveckling av ny utformning för eurosedlarna
   1. Efter att ECB-rådet hade valt möjliga nya teman och motiv utlystes en formgivningstävling.
   2. Europas invånare kommer att få möjlighet att tycka till om ett antal utformningar under 2026.
   3. ECB-rådet väntas fatta beslut om den nya utformningen i slutet av 2026.

Mer information finns på webbsidan om arbetet med den nya utformningen.

5. Varför valde ni ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar” som möjliga teman för framtida sedlar?

Vi lyssnade på de europeiska invånarnas åsikter medan vi arbetade med den nya omformningen. Temana valdes ut utifrån resultaten från undersökningar bland allmänheten (se fråga 11) och med hjälp av en oberoende rådgivande grupp.

Resultaten från våra senaste undersökningar visade starkt stöd för temana ”Europeisk kultur”, ”Floder: livets vatten i Europa” och ”Fåglar: fria, anpassningsbara, inspirerande”. För att så brett som möjligt återspegla allmänhetens preferenser beslutade ECB-rådet att kombinera de natur- och miljörelaterade temana till ett enda: ”Floder och fåglar”. Vi går därför vidare med två teman: ”Europeisk kultur” och ”Floder och fåglar”.

6. Hur beslutade ni om motiven för de framtida sedlarna?

År 2024 gav ECB en oberoende expertgrupp, beredningsgruppen för motiv (MAG), i uppdrag att föreslå motiv som bäst illustrerar de teman som hade valts ut. Gruppens medlemmar är experter inom olika ämnesområden med anknytning till de två temana. Utifrån gruppens råd och egna överväganden beslöt ECB-rådet i början av 2025 att båda de valda temana, och ett antal motiv för var och en av dem, skulle ingå i formgivningstävlingen.

7. När anordnas formgivningstävlingen?

Formgivningstävlingen inleddes den 15 juli 2025 och består av två faser:

1. I den första fasen kan grafiska formgivare som är bosatta i Europeiska unionen lämna in ansökningar. De ska vara inne senast klockan 12.00 den 18 augusti. Alla sökande får besked om resultaten från utvärderingen. Tanken är att högst 40 formgivare (20 per tema) ska väljas ut.
2. I den andra fasen har formgivarna runt fem månader på sig att skicka in sina formgivningsförslag som sedan bedöms av en jury. Tävlingen avslutas med att juryn väljer ut högst tio förslag (fem per tema).

ECB-rådet förväntas fatta sitt slutgiltiga beslut om utformningen i slutet av 2026 efter en undersökning bland allmänheten.

8. Vem kan delta i formgivningstävlingen och hur?

Tävlingen är öppen för grafiska formgivare som är bosatta i Europeiska unionen och uppfyller urvalskriterierna. Mer information om vilka som kan delta, och hur, finns i den officiella tävlingsdokumentationen.

9. Hur väljs de som får sitta med i de olika expertgrupperna?

Tre oberoende expertgrupper har upprättats för att hjälpa till i de olika faserna i tävlingen om en ny utformning: en för rådgivning angående temana och en för rådgivning angående motiven, samt en tävlingsjury. De här grupperna består av specialister från olika länder i Europa som har olika specialområden, som formgivning, historia, litteratur, vetenskap, konst och den akademiska världen, och täcker därmed in många olika expertområden och perspektiv. Experterna har nominerats av Eurosystemets nationella centralbanker och utsetts av Europeiska centralbanken.

10. När kommer vi att ha sedlar med ny utformning i våra fickor?

När utformningen på de framtida sedlarna har valts kommer ECB-rådet att fatta beslut om när de nya sedlarna ska börja tryckas och ges ut. Sedan tar det flera år innan de nya sedlarna kommer i omlopp och hamnar i våra fickor.

De olika valörerna på de nuvarande eurosedlarna infördes gradvis under ett antal års tid. Det har ännu inte fattats något beslut om när och hur de framtida eurosedlarna ska sättas i omlopp.

11. Hur får allmänheten delta i utformningsprocessen?

Alla invånare i euroområdet kan delta i våra offentliga enkäter. Det är mycket viktigt för oss att ta hänsyn till många olika européers åsikter när beslut fattas under hela processen.

Vi började med att genomföra en kvalitativ enkät för att förstå vad allmänheten hade för tankar kring temat på framtida eurosedlar. Sommaren 2023 bjöd vi sedan in allmänheten att delta i en webbenkät om möjliga teman. Samtidigt gav vi ett externt forskningsföretag i uppdrag att genomföra en liknande undersökning för att få bästa möjliga representativa urval av euroområdets invånare.

Efter valet av motiv och formgivningstävlingen kommer vi att fråga allmänheten om deras åsikter om slutlistan med olika utformningsalternativ. Det förväntas ske 2026.

12. Innebär den nya utformningen att de framtida sedlarna görs i annat material eller får ändrad storlek? Blir det nya valörer?

De nuvarande eurosedlarna är tryckta på papper av bomullsfiber, vilket ger dem deras speciella strävhet och slitstyrka. Vi undersöker ständigt hur vi kan få våra sedlar att hålla längre och minska deras miljöavtryck.

Vi planerar att behålla samma valörer som i nuvarande serie (5 €, 10 €, 20 €, 50 €, 100 € och 200 €). För att underlätta övergången och begränsa kostnaderna för att anpassa sedelhanteringsmaskinerna lär även storlekarna och färgerna i stor utsträckning förbli desamma.

13. Vem fattar det slutliga beslutet om temat och utformningen?

Det slutliga beslutet fattas av ECB-rådet utifrån synpunkterna som har kommit in från den europeiska allmänheten och råden från expertgrupperna. ECB-rådets beslut tillkännages på ECB:s webbplats.

14. Kommer det under utformningsprocessen att ske något samråd med utsatta grupper (t.ex. synskadade)?

ECB och Eurosystemets nationella centralbanker står regelbundet i kontakt med olika intressegrupper. När vi utformade de sedlar som används i dag hade vi exempelvis regelbundna samråd med European Blind Union. Sedan dess har vi fortsatt att ha sådana samråd, och det kommer vi att fortsätta med under utformningen av de nya sedlarna.