Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter

Nyckeltal

1 Förvaltningsberättelse

1.1 Syftet med ECB:s förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen[1] är en integrerad del av ECB:s årsbokslut och är utformad för att ge läsarna bakgrundsinformation om årsredovisningen.[2] ECB:s aktiviteter och transaktioner genomförs för att stödja policymålen. Följaktligen bör finansiella positioner och resultat beaktas i samband med dessa åtgärder.

Följaktligen presenterar förvaltningsberättelsen ECB:s viktigaste uppgifter och verksamhet och hur dessa påverkar årsredovisningen. I den analyseras vidare de viktigaste händelserna i balansräkningen och i resultaträkningen under året och den innehåller information om ECB:s finansiella resurser. Den ger slutligen en beskrivning av den riskmiljö i vilken ECB är verksam, information om vilka specifika risker ECB är exponerad för samt vilka policyer för riskhantering som används för att dämpa dessa risker.

1.2 Huvudsakliga uppgifter och verksamheter

ECB ingår i Eurosystemet, som utöver ECB består av de nationella centralbankerna i de EU-medlemsstater som har euron som valuta.[3] Eurosystemets främsta mål är att upprätthålla prisstabilitet. ECB utför sina uppgifter, vilka fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt[4] och i stadgan för Europeiska centralbanks­systemet och Europeiska centralbanken[5] (diagram 1). ECB bedriver sin verksamhet för att uppfylla sitt mandat och inte i vinstsyfte.

Diagram 1

ECB:s viktigaste uppgifter

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner redovisas i årsredovisningarna för ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, vilket återspeglar principen om decentralisering av penningpolitikens genomförande i Eurosystemet. Tabell 1 nedan ger en översikt över ECB:s viktigaste transaktioner och funktioner för att uppfylla sitt mandat och visar hur dessa påverkar ECB:s årsredovisning.

Tabell 1

ECB:s viktigaste verksamhet och hur den påverkar årsredovisningen

Genomföra penningpolitik

Genomföra valutatransaktioner och förvalta valutareserver

Främja väl fungerande betalningssystem

Bidra till ett säkert och sunt banksystem och till stabilitet i det finansiella systemet

Övrigt

1) Mer information om Eurosystemets penningpolitiska instrument, särskilt om öppna marknadstransaktioner, finns på ECB:s webbplats.
2) Mer information om värdepappersutlåning finns på ECB:s webbplats.
3) Mer information om valutaswappavtal finns på ECB:s webbplats.
4) Mer information om Eurosystemets likviditetstransaktioner i euro mot godtagbara säkerheter finns på ECB:s webbplats.
5) Mer information om Target2 finns på ECB:s webbplats.

1.3 Finansiell utveckling

1.3.1 Balansräkning

Under perioden 2018–2022 växte ECB:s balansräkning kraftigt, främst på grund av ECB:s direkta värdepappersköp i samband med Eurosystemets genomförande av penningpolitiken (diagram 1). Nettoköpen inom ramen för programmet för köp av tillgångar (APP)[6] upphörde i december 2018 och återupptogs igen i november 2019. Till följd av detta växte balansräkningen måttligt under 2019 och merparten av denna tillväxt berodde på ett ökat marknadsvärde på ECB:s valutareserver samt ett ökat värde på eurosedlar i omlopp. Den kraftiga tillväxten i balansräkningen under 2020 och 2021 berodde främst på nettoköpen av värdepapper inom ramen för APP och lanseringen av PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin)[7] i mars 2020. Nettoköpen av värdepapper inom PEPP och APP upphörde i slutet av mars 2022 respektive den 1 juli 2022, vilket ledde till en mer måttlig tillväxt i ECB:s balansräkning under 2022.

Diagram 1

Huvudkomponenter i ECB:s balansräkning

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Under 2022 ökade ECB:s balansräkning med 18,7 miljarder euro till 698,9 miljarder euro, främst beroende på ECB:s andel av värdepappersköpen inom PEPP-programmet och APP-programmet. Dessa köp resulterade i en ökning i värdepapper som innehas för penningpolitiska syften, medan kontantavvecklingen av dessa köp via Target2 ledde till en motsvarande ökning i skulder inom Eurosystemet. Denna ökning av skulder inom Eurosystemet uppvägdes mer än väl av kassainflöden till följd av högre inlåning till ECB från hemmahörande i euroområdet, vilket även ledde till en ökning av övriga skulder.

Ökningen i eurovärdet av ECB:s valutareserver och i värdet på eurosedlar i omlopp bidrog också till tillväxten i ECB:s balansräkning.

Värdepapper i euro som innehas för penningpolitiska syften utgjorde 65 procent av ECB:s totala tillgångar vid slutet av 2022. I denna balanspost ingår värdepapper som ECB köpt inom programmet för värdepappersmarknaderna (SMP), CBPP3, ABSPP, PSPP och PEPP. Alla återstående värdepapper som innehades i det första och det andra programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP1 och CBPP2) förföll under 2022.

I linje med ECB-rådets beslut fortsatte ECB med sina nettoköp av värdepapper inom PEPP fram till slutet av mars 2022. Nettoköpen inom ramen för APP upphörde däremot från och med den 1 juli 2022. I båda portföljerna fortsatte samtidigt de båda portföljernas förfall av värdepapper att återinvesteras fullt ut under året. Som resultat av dessa köp och återinvesteringar ökade ECB:s värdepappersportfölj för penning–politiska syften med 11,9 miljarder euro, till 457,3 miljarder euro (diagram 2). Innehaven i PEPP och PSPP ökade med 9,0 miljarder euro respektive 8,8 miljarder euro. Innehavsminskningen på 5,5 miljarder euro i ABSPP berodde på inlösen.

I december 2022 tillkännagav ECB-rådet[8] att APP-portföljen från och med början av mars 2023 skulle minskas i en måttlig och förutsägbar takt, eftersom Eurosystemet inte längre fullt ut återinvesterar förfallet av värdepapper. Minskningen kommer i genomsnitt att uppgå till 15 miljarder euro per månad fram till och med slutet av juni 2023 och takten därefter fastställas efterhand. ECB-rådet kommer att fortsätta att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper som förvärvats inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2024 och kommer att fortsätta att tillämpa flexibilitet över tid, tillgångsklasser och jurisdiktioner för dessa återinvesteringar i syfte att motverka de risker för den penningpolitiska transmissionsmekanismen som är relaterade till coronapandemin (covid-19).

Diagram 2

Värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

(miljarder euro)

Källa: ECB.

För de aktiva programmen för värdepapper som innehas för penningpolitiska syften, nämligen APP och PEPP, hade värdepapper i ECB:s innehav i slutet av 2022 diversifierad löptidsprofil[9] (diagram 3).

Diagram 3

Löptidsprofil för APP och PEPP

Källa: ECB.
Anm.: För värdepapper med bakomliggande värdepapper baseras löptidsprofilen på värdepapperens vägda genomsnittliga löptid snarare än på den lagliga förfallodagen.

Under 2022 ökade det totala värdet i euro på ECB:s valutareserver, som består av guld, särskilda dragningsrätter, US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi, med 4,1 miljarder euro till 84,5 miljarder euro.

Beräknat i euro ökade ECB:s innehav av guld och guldfordringar 2022 med 1,6 miljarder euro till 27,7 miljarder euro (diagram 4) beroende på en ökning i marknadspriset på guld i eurotermer medan storleken på innehav i uns var oförändrad. Denna ökning ledde också till en motsvarande ökning av ECB:s värderegleringskonton för guld (se avsnitt 1.3.2 ”Finansiella resurser”).

Diagram 4

Guldinnehav och guldpriser

(vänstra skalan: miljarder EUR; högra skalan: priset i euro per uns finguld)

Källa: ECB.
Anm.: ”Värderegleringskonton för guld” innefattar inte de bidrag som gjorts till ECB:s värderegleringskonton för guld av de nationella centralbanker i medlemsstater som gått med i euroområdet efter den 1 januari 1999, per dagen före deras inträde i Eurosystemet.

ECB:s valutainnehav[10] i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi ökade i eurotermer med 2,0 miljarder euro till 55,0 miljarder euro (diagram 5) främst som resultat av dollarns appreciering mot euron. US-dollarns appreciering återspeglas också i högre saldon i ECB:s värderegleringskonton (se avsnitt 1.3.2 ”Finansiella resurser”).

Diagram 5

Innehav av utländsk valuta

(miljarder euro)

Källa: ECB.

US-dollar är fortfarande den största komponenten i ECB:s valutareserv och uppgick till ca 78 procent av det totala innehavet i slutet av 2022.

ECB förvaltar investeringar i sina valutainnehav enligt en trestegsmetod. Efter förslag från avdelningen för ECB:s riskhantering utformas en strategisk referensportfölj som sedan godkänns av ECB-rådet. Sedan sammanställer ECB:s portföljförvaltare den taktiska referensportföljen, som godkänns av ECB-rådet. I ett tredje steg genomförs dagligen investeringstransaktioner decentraliserat av de nationella centralbankerna.

ECB:s valutainnehav är huvudsakligen investerat i värdepapper och penningmarknadsinlåning eller som löpande räkningar (diagram 6). Värdepapper i denna portfölj värderas till marknadspris vid årets slut.

Diagram 6

Sammansättning av investeringar i utländsk valuta

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Syftet med ECB:s valutainnehav är att finansiera potentiella interventioner på valutamarknaden. Av denna anledning förvaltas ECB:s valutainnehav i enlighet med tre målsättningar (i prioritetsordning): likviditet, säkerhet och avkastning. Följaktligen innehåller denna portfölj huvudsakligen värdepapper med kort löptid (diagram 7).

Diagram 7

Löptidsprofil för värdepapper i utländsk valuta

Källa: ECB.

Värdet på portföljen för egna medel var i stort sett oförändrat på 21,1 miljarder euro (diagram 8), eftersom de främsta påverkande faktorerna under 2022 i stort sett tog ut varandra. Portföljen för egna medel ökade till följd av investeringen av ett totalbelopp motsvarande dels det belopp som överförts till ECB:s avsättning för finansiella risker under 2021, dels det belopp som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet under 2022 avseende den andra delbetalningen av deras ökade tecknade andelar i ECB:s kapital efter Bank of Englands utträde ur ECBS (se avsnitt 1.3.2 ”Finansiella resurser”). Denna ökning uppvägdes dock helt av det minskade marknadsvärdet på portföljens värdepapper till följd av den kraftiga uppgången i euroområdets obligationsräntor (diagram 16).

Diagram 8

ECB:s portfölj för egna medel

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Portföljen består huvudsakligen av värdepapper i euro som värderas till marknadspris vid årets slut. Under 2022 bestod portföljen till 76 procent av statspapper.

Andelen gröna investeringar i portföljen för egna medel fortsatte att öka, från 7,6 procent i slutet av 2021 till 13,1 procent i slutet av 2022. ECB planerar att denna andel ska öka under de kommande åren.[11] Sedan 2021 kompletteras köpen av gröna obligationer på andrahandsmarknaderna med investeringar i den särskilda eurodenominerade investeringsfond för gröna obligationer som Bank for International Settlements lanserade för centralbanker i januari 2021.

ECB:s portfölj för egna medel består huvudsakligen av investeringar av ECB:s finansiella resurser, nämligen dess inbetalda kapital och belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningen för finansiella risker. Syftet med denna portfölj är att skapa intäkter som bidrar till finansieringen av de ECB-driftskostnader som inte hänger samman med tillsynsuppgifterna.[12] Den investeras i tillgångar i euro, inom de gränser som anges i dess ramverk för riskkontroll. Detta resulterar i en mer diversifierad löptidsstruktur (diagram 9) än i valutareservportföljen.

Diagram 9

Löptidsprofil för värdepapper i ECB:s portfölj för egna medel

Källa: ECB.

I slutet av 2022 ökade det totala värdet av eurosedlar i omlopp till 1 572,0 miljarder euro, en ökning med 1,8 procent jämfört med slutet av 2021. ECB har tilldelats en andel på 8 procent av det totala värdet utelöpande eurosedlar. Detta värde uppgick vid årets slut till 125,8 miljarder euro. Eftersom ECB inte självt ger ut sedlar, utgörs detta innehav av fordringar inom Eurosystemet gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet till ett värde som motsvarar värdet på sedlarna i omlopp.

ECB:s skulder inom Eurosystemet, som huvudsakligen innefattar det Target2-saldo netto som de nationella centralbankerna i euroområdet har gentemot ECB samt ECB:s skulder för de valutareserver som de nationella centralbankerna i euroområdet överfört till ECB när de anslöt sig till Eurosystemet, minskade med 19,7 miljarder euro till 355,5 miljarder euro under 2022.

Utvecklingen av skulder inom Eurosystemet under perioden 2018–2020 drevs främst av utvecklingen av nettoskulden i Target2. Detta är resultatet av att ECB:s nettoköp av värdepapper för penningpolitiska syften avvecklas via Target2-konton (diagram 10). Effekterna av penningpolitiska värdepappersköp på nettoskulden i Target2 utjämnades under 2021 och 2022 mer än väl av andra faktorer. Under 2022 utgjordes dessa faktorer främst av de större insättningarna från hemmahörande i euroområdet som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud[13] samt de högre saldona för underordnade system i euroområdet som är anslutna till Target2 genom Target2-ECB-komponenten.

Diagram 10

Target2-saldo netto inom Eurosystemet och värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

(miljarder euro)

Källa: ECB.

ECB:s övriga skulder består främst av insättningar som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud och saldon för underordnade system anslutna till Target2 genom Target2-ECB-komponenten. Under 2022 ökade ECB:s övriga skulder med 33,2 miljarder euro till 165,7 miljarder euro, främst på grund av större insättningar från hemmahörande i euroområdet som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud.

1.3.2 Finansiella resurser

ECB:s finansiella resurser består av dess kapital, eventuella belopp i avsättningen för finansiella risker och den allmänna reservfonden, värderegleringskonton och årets vinst. Dessa finansiella resurser i) investeras i tillgångar som genererar intäkter och/eller ii) används för att uppväga förluster. Per den 31 december 2022 uppgick ECB:s finansiella resurser totalt till 51,6 miljarder euro (diagram 11). Detta var 1,8 miljarder euro högre än 2021, på grund av i) ökningen på värderegleringskonton efter US-dollarns appreciering mot euron samt uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro under 2022 och ii) ökningen i inbetalt kapital. Dessa ökningar uppvägdes till viss del, främst på grund av den lägre avsättningen för finansiella risker eftersom den till viss del använts för att kompensera för förluster som uppstod 2022.

Diagram 11

ECB:s finansiella resurser

(miljarder euro)

Källa: ECB.
Anm.: ”Värderegleringskonton” inbegriper totala omvärderingsvinster på guld, utländsk valuta och värdepapper men undantar värderegleringskontot för förmåner efter avslutad tjänstgöring.

Orealiserade vinster på guld och utländsk valuta och orealiserade vinster på värdepapper som har omvärderats intäktsförs inte i resultaträkningen utan bokförs direkt på värderegleringskonton på skuldsidan av ECB:s balansräkning. Saldona i dessa konton kan användas för att absorbera effekten av framtida negativa växelkurs- och/eller prisrörelser och stärker således ECB:s skydd mot de underliggande riskerna. Under 2022 ökade värderegleringskontona för guld, utländsk valuta och värdepapper[14] med 3,0 miljarder euro till 36,1 miljarder euro. Skälet till detta var högre värderegleringssaldon för utländsk valuta och guld, vilket främst berodde på US-dollarns appreciering mot euron samt uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro (se diagram 12), vilket delvis uppvägdes av nedgången i värderegleringssaldon för värdepapper.

Diagram 12

Viktigaste växelkurser och guldpriser under perioden 2018–2022

(procentuella förändringar vis-à-vis 2018, uppgifter vid årets slut)

Källa: ECB.

Efter Bank of Englands utträde från ECBS 2020 ökade de återstående nationella centralbankernas andelar av ECB:s tecknade kapital. ECB-rådet beslutade att de återstående nationella centralbankerna skulle täcka enbart det kapital på 58 miljoner euro som hade betalats in av, och sedan återbetalats till, Bank of England under 2020 samt att de nationella centralbankerna i euroområdet skulle betala återstoden av sina ökade andelar genom två lika stora årliga delbetalningar 2021 och 2022. Efter den sista delbetalningen från de nationella centralbankerna i euroområdet ökade ECB:s inbetalade kapital med 0,6 miljarder euro till 8,9 miljarder euro 2022.[15]

Med tanke på dess stora exponering mot finansiella risker (se avsnitt 1.4.1 ”Finansiella risker”) håller ECB en avsättning för finansiella risker. Denna avsättningar, inklusive eventuella belopp i ECB:s allmänna reservfond, får inte överstiga värdet av det kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet. Varje år granskas storleken på denna avsättning med beaktande av ett antal faktorer, inbegripet innehavet av risktillgångar, beräknat resultat för det kommande året och en riskbedömning. Efter den årliga granskningen beslutade ECB-rådet att ta ut 1 627 miljoner euro från avsättningen för finansiella risker för att kompensera för förluster som uppstod 2022, och därmed var ECB:s ekonomiska resultat noll (se avsnitt 1.3.3 ”Resultaträkning”). Sedan dessa medel tagits ut minskade avsättningen för finansiella risker till 6,6 miljarder euro.

1.3.3 Resultaträkning

Efter flera år av vinstökning nådde ECB:s årliga resultat en topp 2019 för att sedan börja minska 2020. ECB:s vinströrelser berodde främst på förändringar i intäkterna från valutareserver samt från värdepapper som innehas för penningpolitiska syften. Under 2021 gjordes även en betydande överföring till avsättningen för finansiella risker, vilket minskade ECB:s vinst med motsvarande belopp.

Under 2022 togs 1 627 miljoner euro ut från avsättningen för finansiella risker för att kompensera för förluster som uppstod 2022, och därmed var ECB:s ekonomiska resultat noll (2021: 192 miljoner euro). Dessa förluster härrör främst från i) räntekostnaderna till följd av ECB:s nettoskuld för Target2 och ii) det negativa nettoresultatet av finansiella transaktioner och nedskrivningar (diagram 13).

Diagram 13

Huvudkomponenter i ECB:s resultaträkning

(miljoner euro)

Källa: ECB.
Anm. ”Övriga intäkter och kostnader” består av ”Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner”, ”Intäkter från aktier och andelar”, ”Övriga intäkter” och ”Övriga kostnader”.

ECB:s nettoränteintäkter minskade med 666 miljoner euro till 900 miljoner euro (diagram 14), främst beroende på räntekostnaderna till följd av ECB:s nettoskuld för Target2. Minskningen hänför sig även till förräntningen av de fordringar som de nationella centralbankerna i euroområdet har avseende valutareserver som överförts till ECB. Dessa kostnader uppvägdes delvis av högre ränteintäkter från i) ECB:s fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet, ii) valutareserver och iii) värdepapper som innehas för penningpolitiska syften.

Diagram 14

Nettoränteintäkter

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Nettoränteintäkter från värdepapper som innehas för penningpolitiska syften ökade med 528 miljoner euro till 1 534 miljoner euro 2022 (diagram 15), främst beroende på högre nettoränteintäkter från APP (från värdepapper i CBPP3, ABSPP och PSPP) och lägre negativa nettoränteintäkter på PEPP-portföljen. Nettoränteintäkterna från APP ökade med 424 miljoner euro till 1 571 miljoner euro 2022, medan PEPP:s negativa nettoränteintäkter sjönk till 103 miljoner euro från 252 miljoner euro. Detta berodde främst på den kraftiga uppgången i euroområdets obligationsräntor under 2022 (diagram 16), vilket gjorde att värdepapper i de båda programmen kunde köpas till en avkastning som var högre än den historiska avkastningen för de respektive portföljerna. Nettoränteintäkterna på SMP-, CBPP1- och CBPP2-portföljerna minskade med 45 miljoner euro till 66 miljoner euro. Detta föranleddes av att storleken på dessa portföljer minskade som resultat av förfall på värdepapper.

Diagram 15

Nettoränteintäkter/(-kostnader) på värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Diagram 16

Räntor på sjuåriga statsobligationer i euroområdet

(procent per år, data vid månadsslut)

Källa: ECB.

Nettoränteintäkterna från valutareserverna ökade med 602 miljoner euro till 798 miljoner euro, främst som resultat av de högre ränteintäkterna från värdepapper i US-dollar. Den genomsnittliga räntan på ECB:s US-dollarportfölj ökade under 2022 jämfört med året innan på grund av i) försäljning och inlösen av tidigare förvärvade obligationer med lägre ränta och ii) köp av värdepapper med högre avkastning p.g.a. den högre räntan på obligationer i US-dollar sedan slutet av 2021 (diagram 17).

Diagram 17

Räntor på tvååriga statsobligationer i USA, Japan och Kina

(procent per år, data vid månadsslut)

Källor: Bloomberg och ECB.

Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar till ECB och räntekostnader från förräntningen av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver uppgick till 736 miljoner euro respektive 201 miljoner euro 2022. Detta kan jämföras med noll året innan. Förändringarna beror på att räntan höjts på huvudsakliga refinansieringstransaktioner, vilket är den ränta som används för ränteberäkning av dessa saldon. Denna ränta hade legat på 0 procent sedan mars 2016, men höjdes gradvis från och med den 27 juli 2022 och låg på 2,5 procent i slutet av året.

Nettoräntekostnaderna för Target2-saldon till/från nationella centralbanker uppgick till 2 075 miljoner euro, vilket kan jämföras med en ränteintäkt på 22 miljoner euro 2021. Nettoräntekostnaderna 2022 beror på att förräntningen av ECB:s Target2-saldon inom Eurosystemet beräknas till samma ränta som de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och denna ränta började öka 2022. Ränteintäkterna på 22 miljoner euro 2021 var ett resultat av att Target2-saldon för nationella centralbanker utanför euroområdet förräntats till en negativ genomsnittsränta.

Övriga nettoränteintäkter minskade, främst på grund av förräntningen på inlåning som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud. Under 2021 fick ECB ränteintäkter från denna inlåning till följd av den tillämpade negativa genomsnittsräntan, men däremot en räntekostnad 2022 i takt med att de tillämpliga räntorna blev positiva och den genomsnittliga inlåningen blev högre i slutet av året. Detta kompenserades till viss del av högre ränteintäkter från portföljen för egna medel till följd av den stigande räntan i euroområdet (diagram 16).

Realiserade nettoförluster från finansiella transaktioner ökade 2022 med 104 miljoner euro till 110 miljoner euro (diagram 18). Detta berodde på realiserade prisförluster främst på försäljning av värdepapper denominerade i USD i och med att marknadsvärdet på dessa påverkades negativt av den ökade räntan på obligationer i US-dollar under året (diagram 17). Dessa förluster uppkom främst under de tre sista kvartalen 2022 (diagram 19). Realiserade prisförluster uppvägdes delvis av realiserade valutakursvinster, som till stor del uppstod till följd av nedskrivningar av värdepapper i US-dollar vid årets slut.

Diagram 18

Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Diagram 19

Kvartalsvisa realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner 2021 och 2022

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Orealiserade omvärderingsförluster kostnadsförs i form av nedskrivningar i ECB:s resultaträkning vid årets slut. Under 2022 uppgick dessa nedskrivningar till 1 840 miljoner euro, vilket kan jämföras med 133 miljoner euro 2021 (diagram 20). Skälet till detta var främst det lägre marknadsvärdet på värdepapper i portföljerna för egna medel och US-dollar till följd av den kraftiga räntehöjningen.

Diagram 20

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

(miljoner euro)

Källa: ECB.

Den 31 december 2022 beslutade ECB-rådet att ta ut 1 627 miljoner euro från ECB:s avsättning för finansiella risker för att kompensera för förluster som uppstått under 2022 (se avsnitt 1.3.2 ”Finansiella resurser”).

ECB:s totala driftskostnader, inbegripet depreciering och sedelproduktion, minskade med 14 miljoner euro till 1 224 miljoner euro (diagram 21). Minskningen jämfört med 2021 berodde främst på lägre personalkostnader till följd av aktuariella vinster i förhållande till andra långfristiga förmåner som en följd av den högre diskonteringsränta som användes för den aktuariella värderingen i slutet av 2022. De administrativa kostnaderna ökade något, främst till följd av en gradvis återgång till normala aktivitetsnivåer efter pandemin samt nya och förbättrade IT-tjänster inom banktillsynen.

Kostnader för banktillsyn täcks helt av årliga avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn. Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsyn uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2022 till 594 miljoner euro.[16]

Diagram 21

Driftskostnader och intäkter från banktillsyn

(miljoner euro)

Källa: ECB.

1.4 Riskhantering

Riskhantering är en viktig del av ECB:s verksamhet och bedrivs kontinuerligt genom en process som ska i) identifiera och bedöma risker, ii) granska riskstrategi och riskpolicy, iii) vidta åtgärder för att dämpa risker och iv) övervaka och rapportera risker. Samtliga av dessa delar understödjs av effektiva metoder, processer och system.

Bild 2

Riskhanteringscykel

Följande avsnitt fokuserar på risker, ursprung och tillämpliga ramar för riskkontroll.

1.4.1 Finansiella risker

Direktionen lägger fram förslag om policyer och förfaranden som säkerställer en lämplig grad av skydd mot de finansiella risker ECB är exponerad mot. Riskhanteringskommittén (RMC), som består av experter från Eurosystemets centralbanker, bidrar till övervakning, mätning och rapportering av finansiella risker som är relaterade till Eurosystemets balansräkning, och definierar och granskar därmed sammanhängande metoder och ramverk. På så vis hjälper RMC de beslutsfattande organen att säkerställa en lämplig skyddsnivå för Eurosystemet.

Finansiella risker uppstår på grund av ECB:s kärnaktiviteter och exponeringar i samband med dessa. De riskkontrollramar och gränser som ECB tillämpar för att hantera sin riskprofil varierar för olika typer av transaktioner och återspeglar policy eller investeringsmål för de olika portföljerna och de underliggande tillgångarnas riskegenskaper.

För att övervaka och bedöma riskerna använder ECB en egenutvecklad riskbedömningsteknik. Denna teknik bygger på ett system för samfälld simulering av marknads- och kreditrisker. De viktigaste koncepten, teknikerna och antagandena för riskmåtten bygger på branschstandarder och tillgängliga marknadsdata. Riskerna kvantifieras vanligtvis som förväntat underskott (Expected Shortfall (ES)),[17] uppskattat till 99 procents konfidensgrad, över en tidshorisont på ett år. Två tillvägagångssätt används för att beräkna risk: i) en bokföringsmetod, varvid ECB:s värderegleringskonton betraktas som en buffert i beräkningen av riskuppskattning, i linje med alla tillämpliga redovisningsregler och ii) ett finansiellt tillvägagångssätt, varvid värderegleringskontona inte betraktas som en buffert i riskberäkningen. ECB beräknar även andra riskmått på olika konfidensnivåer, gör analyser av känslighets- och stresscenarier och utvärderar mer långfristiga framtidsbedömningar av exponeringar och intäkter i syfte att få en heltäckande bild av riskerna.[18]

ECB:s totala risker ökade under året. I slutet av 2022 uppgick de totala finansiella riskerna för alla ECB:s portföljer tillsammans, uppmätt enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år enligt bokföringsmetoden, till 16,0 miljarder euro, vilket var 0,7 miljarder euro högre än riskbedömningen i slutet av 2021 (diagram 22). Ökningen av uppskattade risker utgjorde en fortsättning på en trend som inleddes 2020 och återspeglar tillväxten i ECB:s penningpolitiska portföljer till följd av tillgångsköpen inom PEPP och APP.

Diagram 22

Totala finansiella risker (ES 99 %, bokföringsmetoden)

(miljarder euro)

Källa: ECB.

Kreditrisker uppstår från ECB:s penningpolitiska portföljer, portföljinnehav avseende egna medel i euro och valutareserv. Även om värdepapper som innehas för penningpolitiska syften värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning, är de, då de inte avyttras, inte föremål för prisförändringar associerade med kreditmigrering. De är dock föremål för risk för kreditfallissemang. Portföljinnehav avseende egna medel i euro samt valutareserver värderas till marknadspriser och är således föremål för risk för kreditmigrering och risk för kreditfallissemang. Kreditrisken ökade jämfört med föregående år p.g.a. utvidgningen av ECB:s balansräkning genom köp av värdepapper inom PEPP och APP.

Kreditrisker dämpas främst genom användning av godtagbarhetskriterier, förfaranden för tillbörlig aktsamhet och limiter som skiljer sig åt mellan olika portföljer.

Valutarisker och råvarurisker uppstår från ECB:s valuta- och guldinnehav. Valutarisken var stabil jämfört med 2021.

Med hänsyn till vilken policyroll dessa tillgångar har, hedgar ECB inte berörda valuta- och råvarurisker. Dessa risker dämpas istället genom förekomsten av värderegleringskonton och diversifiering av innehav mellan olika valutor och guld.

ECB:s valutareserv och portföljinnehav av egna medel denominerade i euro är huvudsakligen investerade i räntebärande värdepapper med fast avkastning och föremål för marknadsränterisk, i och med att de värderas till marknadspris. ECB:s innehav av valutareserver är främst investerade i tillgångar med relativt korta löptider (diagram 7 i avsnitt 1.3.1 ”Balansräkning”), medan tillgångar i portföljen för egna medel generellt har längre löptider (diagram 9 i avsnitt 1.3.1 ”Balansräkning”). Portföljernas ränterisk som uppmätts enligt bokföringsmetoden ökade jämfört med 2021, vilket återspeglar utvecklingen i marknadsförhållandena.

ECB:s marknadsränterisk dämpas genom tillgångsfördelning och värderegleringskonton.

ECB är också exponerad mot risken för obalanser mellan den ränta som erhålls på tillgångar och den ränta som betalas på skulder, vilket påverkar nettoränteintäkterna. Denna risk är inte direkt kopplad till någon viss portfölj utan snarare till hur ECB:s hela balansräkning är uppbyggd, särskilt förekomsten av obalanser mellan tillgångar och skulder vad gäller löptid och avkastning. Denna risk övervakas genom bedömningar av ECB:s framtida lönsamhet som indikerar att ECB, före uttag av medel från eller överföringar till avsättningen för finansiella risker, kan drabbas av förluster på kort till medellång sikt, för att sedan återgå till vinst på längre sikt.

Denna typ av risk hanteras genom policyer för tillgångsallokering och dämpas ytterligare genom förekomsten av icke-räntebärande skulder i ECB:s balansräkning.

De risker som är kopplade till klimatförändringen kommer gradvis att införlivas i ECB:s ramverk för riskhantering under kommande år. Under 2022 genomförde Eurosystemet det första klimatstresstestet av Eurosystemets balansräkning[19] och därmed kunde man få en preliminär uppskattning av hur denna risk påverkar ECB:s balansräkning. Under de kommande åren kommer klimatstresstester att genomföras regelbundet.

1.4.2 Operativ risk

Direktionen har ansvaret för och godkänner policy och ramverk för ECB:s operativa riskhantering (ORM).[20] Kommittén för operativa risker (ORC) stöder direktionen i dess tillsynsarbete i hanteringen av översynen av operativa risker. ORM är en integrerad del av ECB:s ledningsstruktur och ledningsprocesser.[21]

Huvudsyftet med ECB:s ramverk för hantering av operativa risker (ORM) är att bidra till att säkerställa att ECB uppfyller sina uppdrag och mål samt skyddar sitt anseende och sina tillgångar mot förlust, missbruk och skada. Enligt ramverket för hantering av operativ risk ansvarar varje verksamhetsområde för att identifiera, bedöma, reagera på, rapportera och övervaka sina operativa risker, incidenter och kontroller. På detta område ger ECB:s policy för risktolerans vägledning för strategier för riskrespons och förfaranden för riskacceptans. Den är länkad till en ”five-by-five risk matrix” baserad på skalor för sannolikhet och påverkan och med användning av kvalitativa och kvantitativa kriterier.

Den miljö i vilken ECB arbetar innebär alltfler komplexa och sammanhängande hot och det finns en mängd operativa risker som sammanhänger med den dagliga verksamheten. De främsta oroskällorna för ECB omfattar ett spektrum av icke-finansiella risker beroende på människor, system, processer och externa händelser. Följaktligen har ECB inrättat förfaranden för att underlätta löpande och effektiv hantering av de operativa riskerna och för att integrera riskinformation i beslutsprocessen. ECB fokuserar på att stärka motståndskraften och tillämpar ett brett synsätt på risker och möjligheter utifrån helhetsperspektiv, där även hållbarhetsaspekter inkluderas. Vidare har responsstrukturer och beredskapsplaner upprättats för att säkerställa fortsatt drift av kritiska operativa funktioner i fall av störningar eller kriser.

1.4.3 Uppföranderisk

ECB har inrättat en särskild byrå för efterlevnad och organisationsstyrning, en viktig riskhanteringsfunktion för att stärka ECB:s förvaltningsramar i syfte att hantera uppföranderisker[22]. Den har till uppgift att stödja direktionen i att skydda ECB:s integritet och anseende, främja etiska uppförandenormer och stärka ECB:s ansvarsskyldighet och öppenhet. En oberoende etikkommitté ger råd och vägledning om integritet och uppförande till högre ECB-tjänstemän och stöder ECB-rådet när det gäller att på ett lämpligt och konsekvent sätt hantera risker på verkställande nivå. Vad gäller Eurosystemet och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) arbetar kommittén för etik- och regelefterlevnad för ett konsekvent genomförande av uppföranderamarna för nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter.

Under 2022 utökade ECB hanteringen av uppföranderisker till att även omfatta uppföranderisker kopplade till att externa uppdragstagare anlitas för ECB:s uppgifter.

2 ECB:s årsredovisning

2.1 Balansräkning per den 31 december 2022

Anm.: Totalsummorna i årsredovisningen och i de tabeller som presenteras i noterna kan avvika från delsummorna på grund av avrundning. Siffrorna 0 och (0) indikerar positiva respektive negativa belopp som avrundats till noll medan ett bindestreck (-) indikerar noll.

2.2 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 2022

Frankfurt am Main, 14 februari 2023
Europeiska centralbanken

Christine Lagarde
ordförande

2.3 Redovisningsprinciper

Uppställning och presentation av årsredovisningen

ECB:s årsredovisning har upprättats i enlighet med nedanstående redovisningsprinciper,[23] vilka enligt ECB-rådet ger en rättvis presentation av årsredovisningen och samtidigt återspeglar en centralbanks verksamhet.

Redovisningsprinciper

Följande redovisningsprinciper har tillämpats: ekonomisk realitet och öppenhet, försiktighetsprincipen, händelser efter balansräkningens upprättande, väsentlighetsprincipen, bokföringsmässiga grunder, fortlevnadsprincipen samt konsekvens och jämförbarhet.

Redovisning av tillgångar och skulder

En tillgång eller skuld tas endast upp i balansräkningen om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från ECB, om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till ECB och om det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma kostnaden för eller värdet på tillgången.

Redovisningsgrunder

Räkenskaperna har upprättats på grundval av historiska anskaffningsvärden, anpassade för att inbegripa marknadsvärdering av omsättbara värdepapper (utom värdepapper som hålls för penningpolitiska syften), guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i, och utanför, balansräkningen.

Transaktioner i finansiella tillgångar och skulder återspeglas i räkenskaperna den dag de avvecklades.

Med undantag för värdepapperstransaktioner avista bokförs transaktioner i finansiella instrument i utländsk valuta på konton utanför balansräkningen på affärsdagen. På avvecklingsdagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen. Köp och försäljning av valuta påverkar nettovalutapositionen på affärsdagen och realiserade resultat från försäljningar beräknas också på affärsdagen. Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, och valutapositionen påverkas också dagligen av dessa upplupna kostnader.

Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till euro till den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och utgifter räknas om till den valutakurs som gällde på bokföringsdagen. Omvärderingen av tillgångar och skulder i utländsk valuta, inbegripet instrument i, och utanför, balansräkningen, sker valuta för valuta.

Omvärdering till marknadspris för tillgångar och skulder i utländsk valuta behandlas skilt från valutakursomvärderingen.

Guld värderas till aktuellt marknadspris vid balansdagen. Ingen åtskillnad görs mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld. Istället redovisas en samlad guldomvärderingseffekt, baserad på priset i euro per uns finguld, vilket för räkenskapsåret 2021 beräknades utifrån valutakursen mellan euro och US-dollar den 30 december 2022.

Särskilda dragningsrätter (SDR) definieras i termer av en valutakorg och värdet på denna korg beräknas som en viktad summa av växelkurserna för fem stora valutor (US-dollar, euro, kinesiska renminbi, japanska yen och brittiska pund). ECB:s innehav av SDR omräknades till euro genom att använda växelkursen för euro per SDR per den 30 december 2022.

Värdepapper

Värdepapper som innehas för penningpolitiska syften
Aktuellt värdepappersinnehav för penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning.

Övriga värdepapper
Marknadsnoterade värdepapper (andra än sådana som hålls för penningpolitiska syften) och liknande tillgångar värderas var och en för sig antingen till de mittpriser som råder på marknaden eller på basis av den relevanta avkastningskurvan på balansdagen, värdepapper för värdepapper. Optioner inbäddade i värdepapper separeras inte i värderingssyfte. För räkenskapsåret 2022 användes marknadens mittpriser per den 30 december 2022.

Omsättbara investeringsfonder omvärderas på nettobasis utifrån nettotillgångsvärdet för respektive fond. Ingen nettning tillämpas mellan orealiserade vinster och förluster i olika investeringsfonder.

Illikvida värdepapper och andra aktieinstrument som innehas som fasta investeringar värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning.

Resultatavräkning

Intäkterna och kostnaderna redovisas under den period då de erhålls eller uppstår.[24] Realiserade vinster och förluster från försäljning av valuta, guld och värdepapper förs till resultaträkningen. Sådana vinster och förluster beräknas med hjälp av genomsnittskostnadsmetoden för varje enskild tillgång.

Orealiserade vinster betraktas inte som intäkter utan bokförs direkt på ett värderegleringskonto.

Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de vid årsslutet överstiger de tidigare omvärderingsvinster som ackumulerats på det motsvarande värderegleringskontot. Sådana orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guld nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld. I fall av eventuella orealiserade förluster på någon post som förts till resultaträkningen reduceras den genomsnittliga kostnaden för den posten till den valuta- eller marknadskurs som gäller vid slutet av året.

Värdeminskningsförluster förs till resultaträkningen och återförs inte under följande räkenskapsår såvida inte värdeminskningarna reducerats och minskningen kan hänföras till en konkret händelse som inträffade efter det att värdeminskningen först bokfördes.

Överkurser eller underkurser på värdepapper amorteras över värdepapperens återstående löptid.

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner är transaktioner varigenom ECB köper eller säljer tillgångar enligt ett repoavtal eller lånar ut medel mot säkerheter.

Genom ett repoavtal säljs värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal att återköpa dem från motparten till fastställt pris och datum. Repoavtal har i balansräkningen redovisats som inlåning mot säkerhet på skuldsidan. Värdepapper som säljs genom ett sådant avtal ligger kvar i ECB:s balansräkning.

Genom ett omvänt repoavtal köps värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal om att sälja tillbaka dem till motparten till ett fastställt pris och datum. Omvända repoavtal redovisas i balansräkningen som lån mot säkerhet på tillgångssidan i balansräkningen men inkluderas inte i ECB:s värdepappersinnehav.

Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med värdepapperslån), som genomförs inom ramen för ett program som tillhandahålls av en specialiserad institution, redovisas endast i balansräkningen när säkerheterna har ställts i form av kontanter som inte investeras.

Instrument utanför balansräkningen

Valutainstrument, dvs. valutaterminer, terminsledet för valutaswappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan, inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster.

Ränteinstrument omvärderas post för post. Dagliga förändringar i marginal­säker­heterna på öppna ränteterminskontrakt bokförs i resultaträkningen. Värdering av värdepappersterminer utförs av ECB baserat på allmänt accepterade värderings­metoder under användning av kända marknadspriser och -räntor såväl som diskonteringsfaktorer från avvecklingsdagen till värderingsdagen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar, inklusive immateriella tillgångar exkl. mark och konstverk, redovisas till anskaffningsvärde minus avskrivning. Mark och konstverk värderas till anskaffningsvärdet. ECB:s huvudbyggnad värderas till anskaffningsvärdet minus avskrivning med hänsyn tagen till värdeminskning. Vad gäller avskrivningen av ECB:s huvudbyggnad hänförs kostnader till lämpliga tillgångskomponenter som skrivs av i enlighet med uppskattningar av deras ekonomiska livslängd. Värdeminskning beräknas utifrån en linjär avskrivning under den period som tillgången förväntas vara i drift efter förvärvet, med början i det första kvartalet efter det att tillgången kan användas. De huvudsakliga tillgångsklassernas ekonomiska livslängd är:

Avskrivningstiden för kapitaliserade renoveringsarbeten för ECB:s nuvarande hyreslokaler har justerats för att ta hänsyn till händelser som påverkar den tid som den berörda tillgången förväntas vara i drift.

ECB utför ett årligt värdeminskningstest för sin huvudbyggnad och sina nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader (se ”Leasing” nedan). Om en nedskrivningsindikator identifieras, och bedömningen görs att tillgången kan ha minskat i värde, görs en uppskattning av det återvinningsbara beloppet. En nedskrivningsförlust bokförs i resultaträkningen om det återvinningsbara beloppet är lägre än det bokförda nettovärdet.

Anläggningstillgångar som kostat mindre än 10 000 euro skrivs av under inköpsåret.

Anläggningstillgångar som uppfyller kapitaliseringskraven, men fortfarande är under konstruktion eller utveckling, redovisas under posten ”Tillgångar under uppförande”. Relaterade kostnader förs över till de relevanta posterna för anläggningstillgångar när tillgångarna väl kan brukas för avsett ändamål.

Leasing

För all leasing som innefattar materiella tillgångar redovisas de relaterade nyttjanderätterna och leasingskulderna i balansräkningen vid påbörjandedatumet. De inkluderas under ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” respektive ”Diverse” (skulder). För leasing som uppfyller kapitaliseringskriterierna, men den berörda tillgången fortfarande håller på att byggas eller anpassas, bokförs de uppkomna kostnaderna före leasingens början under rubriken ”Tillgångar under uppförande”. Den relaterade tillgången till nyttjanderätt och leasingskuld redovisas under de relevanta rubrikerna för anläggningstillgångar när tillgången är tillgänglig för användning (leasingens påbörjandedatum).

Nyttjanderätter är redovisade till anskaffningsvärde minus värdeminskning. Nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader anges minus eventuell värdeminskning (vad gäller årliga värdeminskningstest, se ”Anläggningstillgångar”). Avskrivning beräknas linjärt från påbörjandedatumet till antingen slutet av nyttjandeperioden för nyttjanderätten eller slutet av leasingtiden, beroende på vad som inträffar först.

Leasingskulden värderas till att börja med genom det nuvarande värdet på framtida leasingbetalningar (omfattande endast leasingkomponenter), med rabatt genom ECB:s marginella låneränta. Därefter värderas leasingskulden till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Relaterade räntekostnader redovisas i resultaträkningen under ”Övriga räntekostnader”. När det uppstår en förändring i framtida leasingbetalningar på grund av en ändring av ett index eller annan omvärdering av det existerande kontraktet, omvärderas även leasingavgiften. En omvärdering resulterar i en motsvarande justering av det bokförda värdet för nyttjanderätter.

Kostnaderna för kortfristiga leasingavtal på 12 månader eller mindre och leasingavtal med tillgångar av lågt värde under 10 000 euro (i enlighet med tröskeln för godkännande av anläggningstillgångar) redovisas i resultaträkningen.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

ECB har förmånsbestämda pensionsplaner för personalen och direktionsledamöterna samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

Pensionsplanen finansieras genom tillgångar i en långsiktig pensionsfond för personalen. Det obligatoriska bidraget från ECB och personalen återspeglas i den angivna förmånspelaren i planen. Personalen kan göra ytterligare frivilliga inbetalningar i ett avgränsat pensionsbidragssystem för ytterligare förmåner.[25] Dessa ytterligare förmåner beror på beloppen på de frivilliga inbetalningarna och avkastningen därav.

Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner för direktionsledamöterna och de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB ligger i icke-fonderade avtal. För personalen finns arrangemang i form av icke-fonderade avtal för andra förmåner efter avslutad tjänstgöring än pensioner samt för andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring.

Förmånsbestämd nettoskuld
Skulden, som bokförs i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) och som avser de förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring, är nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet vid balansdagen minus det verkliga värdet på de tillgångar som används för att finansiera åtagandet enligt planen.

Det förmånsbestämda pensionsåtagandet beräknas årligen av oberoende aktuarier med hjälp av den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet beräknas genom att diskontera det uppskattade framtida kassaflödet med en faktor som fastställs med hänvisning till avkastningar per balansdagen på företagsobligationer av hög kvalitet, denominerade i euro och med liknande förfallotidsvillkor som det berörda åtagandet.

Aktuariella vinster och förluster kan uppstå genom erfarenhetsbaserade justeringar (där det verkliga resultatet avviker från de aktuariella antaganden som tidigare gjorts) och ändringar i aktuariella antaganden.

Förmånsbestämd nettokostnad
Den förmånsbestämda nettokostnaden delas upp i delar som redovisas i resultaträkningen och omvärderingar i förmåner till anställda efter avslutad tjänstgöring visas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”.

Det nettobelopp som debiteras resultaträkningen består av

  1. aktuella servicekostnader för årets pensionsförmåner,
  2. kostnader för tidigare servicekostnader avseende definierade förmåner till följd av en planändring,
  3. nettoränta som har beräknats till diskontoringsräntan på den förmånsbestämda nettoskulden,
  4. omvärderingar av andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring av långfristig natur, i förekommande fall, i sin helhet.

Nettobeloppet som visas i ”Värderegleringskonton” omfattar följande poster:

  1. aktuariella vinster och förluster på det förmånsbestämda pensionsåtagandet,
  2. den aktuella avkastningen på förvaltningstillgångar, exklusive belopp som ingår i räntenettot på den förmånsbestämda nettoskulden,
  3. varje förändring i effekten av tillgångstaket, exklusive belopp som ingår i nettoräntan på den förmånsbestämda nettoskulden.

Dessa belopp värderas årligen av oberoende aktuarier för att bestämma de lämpliga skuldbeloppen i årsredovisningen.

Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet

Positioner inom ECBS uppkommer huvudsakligen genom gränsöverskridande betalningar i EU som avvecklas i centralbankspengar i euro. Dessa transaktioner initieras för det mesta av privata enheter (dvs. kreditinstitut, företag och privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i Target2 (Transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid) och ger upphov till bilaterala balanser i EU-centralbankernas Target2-konton. Dessa bilaterala saldon nettas och överförs dagligen till ECB, vilket ger varje nationell centralbank en enda bilateral nettoposition gentemot ECB. Betalningar som görs av ECB och avvecklas i Target2 påverkar också den bilaterala nettopositionen. Denna position i ECB:s räkenskaper representerar varje nationell centralbanks nettofordran eller nettoskuld gentemot resten av ECBS. Eurosystemssaldon för nationella centralbanker inom euroområdet gentemot ECB som härrör från Target2, såväl som andra Eurosystemssaldon i euro (t.ex. ECB:s interimistiska vinstfördelning till nationella centralbanker), redovisas på ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller skulder antingen under ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”. ECBS-saldon för centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB som härrör från deras deltagande i Target2[26] redovisas under posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”.

Eurosystemssaldon avseende fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet redovisas netto som en tillgångspost under ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utelöpande sedlar” nedan).

Eurosystemssaldon avseende överföringar av valutareserver till ECB från nationella centralbanker som ansluter sig till Eurosystemet är denominerade i euro och redovisade under ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”.

Utelöpande sedlar

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, som tillsammans utgör Eurosystemet, ger ut eurosedlar.[27] Det totala värdet av de eurosedlar som är i omlopp allokeras till centralbankerna i Eurosystemet per den sista arbetsdagen varje månad i enlighet med fördelningsnyckeln för sedlar.[28]

ECB har tilldelats 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar. Detta redovisas i balansräkningen som en post på skuldsidan ”Utelöpande sedlar”. ECB:s andel av totalt utgivna eurosedlar redovisas genom motsvarande belopp som fordringar på de nationella centralbankerna. Dessa räntebärande fordringar[29] redovisas under posten ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” ovan). Ränteinkomster från dessa fordringar inkluderas i resultaträkningen under posten ”Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar i Eurosystemet”.

Interimistisk vinstfördelning

Ett belopp som motsvarar summan av ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp och intäkter från värdepapper som innehas för penningpolitiska syften anskaffade inom i) programmet för värdepappersmarknaden, ii) det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer, iii) programmet för köp av värdepapper med bakom­liggande tillgångar, iv) programmet för köp av offentliga värdepapper och v) stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) fördelas i januari följande år genom en interimistisk vinstfördelning, om inte ECB-rådet beslutar annat.[30] ECB-rådet ska fatta ett sådant beslut om rådet, på grund av en välgrundad skattning som gjorts av ECB:s direktion, räknar med att ECB kommer att utvisa en förlust under året eller kommer att göra en vinst under året som understiger denna intäkt. ECB-rådet kan också besluta att helt eller delvis överföra denna intäkt till en avsättning för finansiella risker. Utöver detta kan ECB-rådet besluta att minska det belopp från ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp som ska delas ut i januari med beloppet för de kostnader ECB haft i samband med utgivningen och hanteringen av eurosedlar.

Händelser efter balansräkningens upprättande

Tillgångar och skulder justeras så att de tar hänsyn till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och det datum då direktionen godkänner att ECB:s årsbokslut överlämnas till ECB-rådet för godkännande, om dessa händelser i väsentlig grad påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen.

Viktiga händelser efter balansräkningens upprättande som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen redogörs för i noterna.

Ändringar i redovisningsprinciperna

Under 2022 gjordes inga ändringar i de redovisningsprinciper som används av ECB.

Övriga frågor

I enlighet med artikel 27 i ECBS-stadgan och på rekommendation av ECB-rådet, godkände EU-rådet utnämningen av Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschafts­prüfungsgesellschaft, Düsseldorf (Tyskland) som externa revisorer att granska ECB för en period på fem år t.o.m. slutet av räkenskapsåret 2022. Denna femårsperiod kan förlängas med upp till två ytterligare räkenskapsår.

2.4 Noter till balansräkningen

Not 1 – Guld och guldfordringar

Den 31 december 2022 hade ECB ett innehav på 16 229 522 uns[31] finguld, till ett marknadsvärde på 27 689 miljoner euro (2021: 26 121 miljoner euro). Inga transaktioner i guld ägde rum 2022 och ECB:s innehav låg därför oförändrat kvar på samma nivå som den 31 december 2021. Ökningen i euro på detta innehav berodde på en uppgång i marknadspriset för guld mätt i euro (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” samt not 15 ”Värderegleringskonton”).

Not 2 – Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför och i euroområdet

Not 2.1 – Fordringar på IMF

Denna tillgång motsvarar ECB:s innehav av särskilda dragningsrätter (SDR) och uppgick till 1 759 miljoner euro per den 31 december 2022 (2021: 1 234 miljoner euro). Det är resultatet av ett frivilligt handelsavtal (tvåvägs) med Internationella valutafonden (IMF) om köp och försäljning av SDR, varigenom IMF har fullmakt att på ECB:s vägnar sälja och köpa SDR mot euro, inom en lägsta respektive högsta innehavsnivå. I redovisningssyften behandlas SDR som en utländsk valuta (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). ECB:s SDR-innehav ökade 2022, främst till följd av en transaktion som ägde rum inom ramen för ovannämnda frivilliga handelsavtal.

Not 2.2 – Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Dessa två poster består av banktillgodohavanden och lån i utländsk valuta samt investeringar i värdepapper denominerade i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi.

Det totala värdet på dessa poster ökade 2022, främst beroende på att US-dollarn stärktes mot euron.

ECB:s valutainnehav netto[32] var:

Inga valutainterventioner ägde rum under 2022.

Not 3 – Fordringar i euro på hemmahörande utanför euroområdet

Not 3.1 – Banktillgodohavanden, värdepapper och lån

Per den 31 december 2022 fanns det inga saldon under denna post, men i slutet av 2021 bestod den av en fordran på 3 070 miljoner euro avseende likviditetsfaciliteter mellan Eurosystemet och centralbanker utanför euroområdet.[33]

Not 4 – Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2022 bestod denna post av kontosaldon gentemot hemmahörande i euroområdet till ett belopp av 12 miljoner euro (2021: 38 miljoner euro).

Not 5 – Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Not 5.1 – Värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

Per den 31 december 2022 bestod denna post av värdepapper förvärvade av ECB inom ramen för programmet för värdepappersmarknaden (SMP), det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP).

Alla värdepapper som hölls i det första och det andra programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP1 och CBPP2) förföll under 2022. ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet hade därför inte några innehav av sådana värdepapper per den 31 december 2022.

1) Ytterligare godtagbarhetskriterier för de särskilda programmen finns i ECB-rådets beslut.
2) Endast offentliga skuldebrev emitterade av fem statskassor i euroområdet köptes inom ramen för SMP.
3) ECB köper inte värdepapper inom ramen för programmet för köp av värdepapper inom företagssektorn (CSPP).
4) Ett undantag från kraven på godtagbarhet beviljades för värdepapper som emitterats av den grekiska staten.

Under det första kvartalet 2022 fortsatte Eurosystemet med sina nettoköp av värdepapper inom APP[34] i en genomsnittlig månatlig takt på 20 miljarder euro. I mars 2022 beslutade ECB-rådet[35] att revidera nettoköpen till 40 miljarder euro i april, 30 miljarder euro i maj och 20 miljarder euro i juni och beslutade i juni 2022 att avsluta[36] nettotillgångsköpen inom APP från och med den 1 juli 2022. ECB-rådet avser[37] att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper fram till åtminstone slutet av februari 2023. Därefter kommer APP-portföljen att minskas i en måttlig och förutsägbar takt då Eurosystemet inte längre återinvesterar alla värdepapper som förfaller. Minskningen kommer i genomsnitt att uppgå till 15 miljarder euro per månad fram till och med slutet av juni 2023 och takten därefter fastställas efterhand. ECB-rådet kommer regelbundet att se över minskningstakten för APP-portföljen för att säkerställa att den är fortsatt förenlig med den övergripande penningpolitiska strategin och inriktningen för att bevara marknadsfunktionen och upprätthålla en fast kontroll av de kortfristiga penningmarknadsförhållandena.

Under första kvartalet 2022 fortsatte Eurosystemet dessutom med sina nettotillgångsköp inom PEPP[38], om än i långsammare takt än föregående kvartal, efter ECB-rådets beslut i december 2021[39]. På grundval av samma beslut upphörde nettoköpen inom PEPP i slutet av mars 2022. ECB-rådet avser att fullt ut återinvestera förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP fram till åtminstone slutet av 2024. ECB-rådet kommer att fortsätta tillämpa flexibilitet över tid, tillgångsklasser och jurisdiktioner för återinvesteringar i syfte att motverka de risker för den penningpolitiska transmissionsmekanismen som är relaterade till pandemin. Den framtida utfasningen av PEPP-portföljen kommer att hanteras så att den inte inverkar på den lämpliga penningpolitiska inriktningen.

Värdepapper som förvärvats inom ramen för dessa program värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning (se ”Värdepapper” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Upplupet anskaffningsvärde för de värdepapper som ECB innehar och marknadsvärdet på dessa[40] (redovisas inte i balansräkningen eller i resultaträkningen utan ges endast som jämförelse) var som följer:

Det upplupna anskaffningsvärdet för värdepapper som innehas av ECB förändrades under året på följande sätt:

1) ”Underkurs/(överkurs)” omfattar eventuella realiserade nettovinster/(-förluster).

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella riskerna som är knutna till värdepapperen i dessa program.

I detta sammanhang genomförs värdeminskningstester årligen, baserat på data vid årets slut, och godkänns av ECB-rådet. I dessa tester bedöms värdeminsknings­indikatorer separat för varje program. I fall då värdeminsknings­indikatorer observeras utförs ytterligare analys för att bekräfta att de bakomliggande värdepapperens kassaflöden inte har påverkats av en värdeminskningshändelse. Baserat på resultaten av årets värdeminskningstest har inga förluster bokförts av ECB för de värdepapper som innehafts i dess penningpolitiska portföljer 2022.

Det upplupna anskaffningsvärdet för värdepapper som innehas av Eurosystemet var som följer:

Anm.: Siffrorna för ”Nationella centralbanker i euroområdet” är preliminära och kan komma att ändras, vilket i så fall skulle resultera i motsvarande ändring i siffrorna ”Eurosystemet totalt”.

Not 6 – Fordringar inom Eurosystemet

Not 6.1 – Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ECB:s fordringar gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet avseende tilldelning av eurosedlar inom Eurosystemet (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”) och uppgick den 31 december 2022 till 125 763 miljoner euro (2021: 123 551 miljoner euro). Förräntningen av dessa fordringar beräknas dagligen till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se not 23.2 ”Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar i Eurosystemet”).

Not 7 – Övriga tillgångar

Not 7.1 – Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Dessa tillgångar omfattade följande kategorier:

För ECB:s huvudbyggnad och kontorsbyggnader med exklusiv nyttjanderätt gjordes vid slutet av förra året ett värdeminskningstest och ingen nedskrivningsförlust rapporterades.

Not 7.2 – Övriga finansiella tillgångar

Denna post består främst av ECB:s portfölj för egna medel, vilken huvudsakligen består av investeringar av ECB:s finansiella resurser, nämligen inbetalt kapital och belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningen för finansiella risker. Den omfattar även 3 211 andelar i Bank for International Settlements (BIS) med en anskaffningskostnad på 42 miljoner euro och andra löpande räkningar i euro.

Häri ingår följande poster:

Nettoökningen i denna post under 2022 berodde främst på den investering som gjorts i ECB:s portfölj för egna medel till ett totalt belopp som motsvarar det belopp som överförts till ECB:s avsättningar för finansiella risker under 2021 och det belopp som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet under 2022 avseende den andra delbetalningen av deras ökade tecknade andelar av ECB:s kapital (se not 16 ”Kapital och reserver”). Ökningen i denna post uppvägdes till stor del, främst på grund av att marknadsvärdet på värdepapper i ECB:s portfölj för egna medel hade minskat.

Not 7.3 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2022 (se not 20 ”Valutaswappar och valutaterminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 783 miljoner euro (2021: 620 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Not 7.4 – Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Denna post omfattade följande kategorier:

Den 31 december 2022 var den största komponenten i denna post upplupen ränta på finansiella instrument, som huvudsakligen omfattade kupongränta på värdepapper, inbegripet utestående ränta betald vid förvärv, (se not 2.2 ”Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, not 5 ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” och not 7.2 ”Övriga finansiella tillgångar”).

Här ingick även upplupen ränta på Target2-saldon från nationella centralbanker i euroområdet för december 2022 (se not 12.2 ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”) och upplupen ränta från de nationella centralbankerna i euroområdet för det sista kvartalet 2022 avseende ECB:s fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (se not 6.1 ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Dessa belopp avvecklades i januari 2023.

Upplupna intäkter för tillsynsuppgifter motsvarar de tillsynsavgifter som ska erhållas för avgiftsperioden 2022. Detta belopp ska betalas under 2023 (se not 26 ”Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner”).[41]

I denna post ingår dessutom i) andra förskottsbetalningar, ii) upplupna intäkter från gemensamma Eurosystemprojekt (se not 28 ”Övriga intäkter”) och iii) upplupen ränta på andra finansiella tillgångar och skulder.

Not 7.5 – Diverse

Den 31 december 2022 uppgick denna post till 438 miljoner euro (2021: 749 miljoner euro) och omfattade huvudsakligen saldon till ett värde av 349 miljoner euro (2021: 573 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående den 31 december 2022 (se not 20 ”Valutaswappar och valutaterminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Not 8 – Utelöpande sedlar

Denna post består av ECB:s andel (8 procent) av samtliga eurosedlar i omlopp (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”), som den 31 december 2022 uppgick till 125 763 miljoner euro (2021: 123 551 miljoner euro).

Not 9 – Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Centralbankerna i Eurosystemet har möjlighet att godta kontanter som säkerhet för värdepappersutlåningen inom ramen för PSPP och PEPP (offentliga värdepapper) utan att behöva återinvestera dem. För ECB:s del utförs dessa operationer via ett specialiserat institut.

Den 31 december 2022 var det utestående beloppet för sådana lånetransaktioner mot kontantsäkerhet med kreditinstitut i euroområdet 17 734 miljoner euro (2021: 9 473 miljoner euro). Kontanter erhållna som säkerhet överfördes till Target2-konton. Då kontanterna fortfarande inte hade investerats vid årets slut, bokfördes dessa transaktioner på balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).[42]

Not 10 – Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

10.1 Offentlig sektor

Per den 31 december 2022 uppgick denna post till 48 520 miljoner euro (2021: 3 200 miljoner euro) och inkluderade insättningar från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och Europeiska finansiella stabilitetsfaciliteten (EFSF). Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan får ECB fungera som fiskalt ombud för unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna.

Not 10.2 – Övriga skulder

Denna post består av saldon för underordnade system i euroområdet[43], som är anslutna till Target2 genom komponenten Target2-ECB och per den 31 december 2022 uppgick till 15 343 miljoner euro (2021: 4 404 miljoner euro).

Not 11 – Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Denna post omfattade följande kategorier:

Per den 31 december 2022 var den största komponenten i denna post Target2-saldon, bestående av Target2-saldon för nationella centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”) och av underordnade system utanför euroområdet som är anslutna till TARGET2 via komponenten Target2-ECB. Minskningen i dessa saldon under 2022 motsvarar lägre saldon för underordnade system utanför euroområdet.

Denna post omfattade även saldon för administration av EU:s upp- och utlåningstransaktioner, där ECB agerar som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen (se not 21 ”Administration av upplåning och utlåning”).

Den omfattade även saldon från utestående transaktioner med värdepapperslån inom ramen för PSPP och PEPP, vilka utförts med kreditinstitut utanför euroområdet varvid kontanter erhölls som säkerhet och överfördes till Target2-konton (se not 9 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet”).

Återstoden av denna post omfattar ett saldo från det fasta ömsesidiga sedelfondsarrangemanget med Federal Reserve System. Inom detta arrangemang tillhandahåller Federal Reserve Bank of New York ECB med US-dollar i form av swapptransaktioner i syfte att erbjuda Eurosystemets motparter kortfristig finansiering i US-dollar. Samtidigt inleder ECB omvända swappar, s.k. back-to-back-swapptransaktioner, med nationella centralbanker i euroområdet, vilka använder de resulterande medlen till att genomföra likviditetsgivande transaktioner i US-dollar med Eurosystemets motparter i form av reverserade transaktioner. Dessa back-to-back-swapptransaktioner gav upphov till fordringar och skulder inom Eurosystemet mellan ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. Vidare resulterade swapptransaktionerna som genomfördes med Federal Reserve Bank of New York och de nationella centralbankerna i euroområdet i terminsfordringar och -skulder som bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 20 ”Valutaswappar och valutaterminer”).

Not 12 – Skulder inom Eurosystemet

Not 12.1 – Skulder motsvarande överföringen av valutareserver

Dessa skulder utgörs av fordringar som nationella centralbanker i euroområdet har på ECB till följd av överföring av valutareserver när de blev medlemmar i Eurosystemet. I enlighet med artikel 30.2 i ECBS-stadgan är dessa bidrag fastställda i förhållande till de nationella centralbankernas andel i ECB:s tecknade kapital. Inga förändringar skedde under 2022.

Förräntningen av dessa skulder beräknas dagligen till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansierings­transaktionerna, justerad för att ingen ränta betalas på den komponent som utgörs av guldfordringar (se not 23.3 ”Förräntning av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver”).

Not 12.2 – Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Under 2022 bestod denna post huvudsakligen av euroområdets nationella centralbankers Target2-konton gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Minskningen av Target2-nettoskulden berodde främst på kassainflödena till följd av i) högre insättningar från ESM och EFSF (se not 10.1 ”Offentlig sektor”); och ii) högre saldon för underordnade system i euroområdet som är anslutna till Target2 genom Target2-ECB-komponenten (se not 10.2 ”Övriga skulder”). Effekterna av dessa faktorer motverkades delvis av kassautflöden till följd av i) lägre saldon för underordnade system utanför euroområdet som är anslutna till Target2 genom Target2-ECB-komponenten (se not 11 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”) och ii) nettoköp av värdepapper inom ramen för PEPP och APP, vilka avvecklades via Target2-konton (se not 5 ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”).

Förräntningen av Target2-positioner som de nationella centralbankerna i euroområdet har gentemot ECB, med undantag för saldon som uppstått som resultat av dessa back-to-back-swapptransaktioner i samband med likviditetsgivande transaktioner i US-dollar, beräknas dagligen till den senast tillgängliga ränta som Eurosystemet använder i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.

Under 2021 inkluderade denna post även skulden till de nationella centralbankerna i euroområdet avseende ECB:s interimistiska vinstfördelning. Vad gäller 2022 beslutade ECB-rådet, mot bakgrund av ECB:s ekonomiska resultat för året, att behålla hela intäktsbeloppet från utelöpande sedlar samt intäkterna från värdepapper som förvärvats inom SMP, APP och PEPP (se ”Interimistisk vinstfördelning” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). Inga belopp relaterade till detta skulle därför betalas i slutet av 2022.

Not 13 – Övriga skulder

Not 13.1 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består främst av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2022 (se not 20 ”Valutaswappar och valutaterminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 430 miljoner euro (2021: 568 miljoner euro) och är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Not 13.2 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Denna post omfattade följande kategorier:

Per den 31 december 2022 bestod denna post huvudsakligen av upplupen ränta på Target2-saldon till de nationella centralbankerna för december 2022 (se not 11 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” och not 12.2 ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”) och upplupen ränta till de nationella centralbankerna i euroområdet för 2022 på deras fordringar avseende valutareserver överförda till ECB (se not 12.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Dessa belopp avvecklades i januari 2023.

Not 13.3 – Diverse

Den 31 december 2022 låg denna post på 1 562 miljoner euro (2021: 2 277 miljoner euro). Däri ingick tillgodohavanden på 974 miljoner euro (2021: 535 miljoner euro) avseende swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2022 (se not 20 ”Valutaswappar och valutaterminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Denna post omfattar även en leasingskuld på 141 miljoner euro (2021: 175 miljoner euro) (se ”Leasing” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

I denna post ingår även ECB:s förmånsbestämda nettoskuld vad gäller förmåner efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner för direktionsledamöter och personal[44] samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB. Förmåner efter upphörande av tjänstgöring till ECB-personal ingår också.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring

Balansräkning
De belopp som togs upp i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) för förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner samt förmåner vid upphörande av tjänstgöring var:

Anm.: Kolumnerna ”Direktion/tillsynsnämnd” visar belopp som avser både direktionen och tillsynsnämnden.

För 2022 uppgick nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet gentemot personalen till 1 947 miljoner euro (2021: 3 165 miljoner euro) inklusive icke-fonderade åtaganden på 233 miljoner euro (2021: 373 miljoner euro) avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring andra än pensioner, andra långfristiga förmåner samt förmåner efter upphörande av tjänstgöring. Nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet gentemot ledamöter i direktionen och ledamöter i tillsyns­nämnden på 31 miljoner euro (2021: 43 miljoner euro) avser endast icke-fonderade förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner.

Omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring redovisas på balansräkningen under skuldposten ”Värderegleringskonton”. Omvärderingsvinster under skuldposten uppgick under 2022 till 369 miljoner euro, vilket kan jämföras med 2021 då ECB redovisade omvärderingsförluster på 799 miljoner euro (se not 15 ”Värderegleringskonton”).

Förändringar i det förmånsbestämda pensionsåtagandet, förvaltningstillgångar och omvärderingsresultat
Förändringarna i nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet var:

Anm.: Kolumnerna ”Direktion/tillsynsnämnd” visar belopp som avser både direktionen och tillsynsnämnden.
1) Nettotal innefattande obligatoriska bidrag till och överföringar från planerna. Det obligatoriska bidraget från personalen är 7,4 procent och från ECB 20,7 procent av grundlönen.

De totala omvärderingsvinsterna på 1 441 miljoner euro på värdet av det förmånsbestämda pensionsåtagandet 2022 steg främst beroende på en ökning i den diskonteringsränta som användes för den aktuariella värderingen, från 1,3 procent 2021 till 3,9 procent 2022.

Förändringar i verkligt värde av tillgångarna i den förmånsbestämda pensionsplanen för personal var:

Omvärderingsförlusterna på planens tillgångar 2022 återspeglade det faktum att aktuell avkastning på fondandelarna var lägre än planens förväntade ränteavkastning, vilken är baserad på antagandet om en diskonteringsränta på 1,3 procent.

Förändringar i värderegleringsresultat var:

Resultaträkning
De belopp som togs upp i resultaträkningen var:

Anm.: Kolumnerna ”Direktion/tillsynsnämnd” visar belopp som avser både direktionen och tillsynsnämnden.

Omvärderingsvinsterna på andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring ökade 2022 till 45 miljoner euro (2021: 9 miljoner euro), främst på grund av att en högre diskonteringsränta använts vid den aktuariella värderingen i slutet av 2022.

Huvudantaganden
Vid förberedelserna av de värderingar som det hänvisas till i denna not har de oberoende aktuarierna använt sig av antaganden som direktionen har godkänt för redovisning och rapportering. De huvudantaganden som tillämpats för att beräkna skulden för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner visas nedan:

1) Dessa antaganden användes för att beräkna ECB:s förmånsbestämda pensionsåtagande som finansieras genom tillgångar med underliggande kapitalgaranti.
2) Därutöver tas hänsyn till enskilda löneökningar på upp till 1,8 procent per år beroende på ålder för medlemmarna i pensionsplanen.
3) I enlighet med reglerna för ECB:s pensionsplan ska pensionerna höjas varje år. Om den allmänna justeringen av ECB-anställdas löner är lägre än prisinflationen ska pensionshöjningen vara i linje med den allmänna lönejusteringen. Om den allmänna lönejusteringen är högre än prisinflationen ska den allmänna lönejusteringen användas för att bestämma pensionshöjningen, förutsatt att ECB:s pensionsplans finansiella ställning tillåter en sådan höjning.

Not 14 – Avsättningar

Denna post består huvudsakligen av en avsättning för finansiella risker, vilken används för att täcka förluster som uppstår till följd av exponeringar mot finansiella risker, i den utsträckning ECB-rådet anser lämpligt. De fortsatta årliga kraven på dessa reserver, och deras storlek, ses över varje år baserat på ECB:s bedömning av nämnda risker och med beaktande av ett antal faktorer. Storleken, inklusive beloppet i den allmänna reservfonden, får inte överstiga värdet av ECB:s kapital som betalats in av de nationella centralbankerna i euroområdet.

Under året togs 1 627 miljoner euro ut från denna avsättning för att täcka förluster som uppkommit till följd av exponeringar mot finansiella risker, och ECB:s ekonomiska resultat för året blev därmed noll. Dessa förluster berodde främst på den höjning av räntan som Eurosystemet använder i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna och som ledde till en betydande räntekostnad för ECB:s Target2-nettoskuld (se not 23.4 ”Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader). Den ökade avkastningen i euro och US-dollar resulterade samtidigt i nedskrivningar av värdepapper i portföljerna för egna medel och US-dollar samt i förluster från försäljning av värdepapper i US-dollar (se ”Resultatavräkning” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”, not 25 ”Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner” och not 24 ”Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner”). I och med att medel tagits ut minskade avsättningen för finansiella risker till 6 566 miljoner euro per den 31 december 2022.

Denna post omfattade även ett belopp för administrativa avsättningar på 69 miljoner euro (2021: 74 miljoner euro).

Not 15 – Värderegleringskonton

Denna post består huvudsakligen av omvärderingsreserver som uppkommer från orealiserade vinster på tillgångar, skulder och instrument utanför balansräkningen (se ”Resultatavräkning”, ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta”, ”Värdepapper” och ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). Häri innefattas även omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring (se ”ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra långfristiga förmåner och förmåner vid upphörande av tjänstgöring” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 13.3 ”Diverse”).

Den ökade storleken på värderegleringskontona beror främst på US-dollarns appreciering mot euron samt uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro under 2022.

De valutakurser som användes för omvärdering vid årets slut var:

Not 16 – Kapital och reserver

Not 16.1 – Kapital

ECB:s tecknade kapital är 10 825 miljoner euro.

ECB behöll sitt tecknade kapital oförändrat efter Bank of Englands utträde ur ECBS den 31 januari 2020 och Bank of Englands andel i ECB:s tecknade kapital omfördelades mellan nationella centralbanker både i och utanför euroområdet. ECB-rådet beslutade dessutom att de nationella centralbankerna i euroområdet skulle betala återstoden av sina ökade andelar genom två årliga delbetalningar 2021 och 2022, på 610 miljoner euro vardera. Den 28 december 2022 gjorde de nationella centralbankerna i euroområdet sin andra delbetalning och ECB:s totala inbetalade kapital ökade därmed till 8 880 miljoner euro, se nedan:

De nationella centralbanker som inte ingår i euroområdet ska betala in 3,75 procent av sin del av det tecknade kapitalet som bidrag till ECB:s driftskostnader. Sedan den 1 februari 2020 uppgår detta bidrag till totalt 76 miljoner euro. De nationella centralbankerna utanför euroområdet är inte berättigade att erhålla någon del av ECB:s utdelningsbara vinstmedel och behöver inte heller bidra till att täcka ECB:s eventuella förluster.

2.5 Instrument utanför balansräkningen

Not 17 – Program för värdepapperslån

Som en del av förvaltningen av ECB:s egna medel har ECB slutit avtal om ett program för värdepapperslån där ett specialiserat institut genomför transaktioner med värdepapperslån för ECB:s räkning.

Vidare har ECB, i överensstämmelse med ECB-rådets beslut, dessutom ställt värdepappersinnehav förvärvade inom CBPP 1, 2, och 3, inom PSPP och PEPP till förfogande för utlåning samt även värdepappersinnehav förvärvade inom SMP, vilka också är giltiga för köp inom PSPP.[45]

Såvida dessa transaktioner med värdepappersutlåning inte görs med säkerheter i form av kontanter som inte är investerade vid årets slut bokförs dessa på konton utanför balansräkningen.[46] Sådana transaktioner med värdepappersutlåning, med ett värde på 11 569 miljoner euro (2021: 16 156 miljoner euro), var utestående per den 31 december 2022. Av detta belopp hänförde sig 6 637 miljoner euro (2021: 11 821 miljoner euro) till värdepapperslån för penningpolitiska syften.

Not 18 – Ränteterminskontrakt

Följande transaktioner var utestående, värderade till sista valutakurs för året:

Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 19 – Värdepappersterminer

Per den 31 december 2022 fanns det inga saldon under denna post, vilket kan jämföras med utgången av 2021 då det fanns utestående terminsförsäljning av värdepapper till ett belopp av 382 miljoner euro, värderad till sista valutakurs för året. Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 20 – Valutaswappar och valutaterminer

Förvaltningen av valutareserver
Valutaswappar och valutaterminer gjordes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver. Utestående fordringar och skulder från dessa transaktioner, som visas till sista valutakurs för året, var enligt följande:

Likviditetsgivande swappavtal
ECB ingår i ett centralbanksnätverk för swappavtal och har ömsesidiga swappavtal med Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan, Federal Reserve System, Swiss National Bank och People’s Bank of China. Dessa swapparrangemang gör det möjligt att tillhandahålla i) likviditet i någon av de ovannämnda centralbankernas valutor till banker i euroområdet eller ii) eurolikviditet till finansinstitut i de ovannämnda centralbankernas jurisdiktioner. Ytterligare swappavtal finns med Danmarks Nationalbank, Narodowy Bank Polski och Sveriges riksbank för att tillhandahålla likviditet i euro till finansinstitut i deras jurisdiktioner. Ovanstående arrangemang syftar till att hantera eventuella likviditetsbehov för att motverka potentiella marknadsstörningar och därigenom minimera risken för negativa spridningseffekter till euroområdets finansmarknader och ekonomier.[47]

Fordringar och skulder i US-dollar med förfallodatum under 2023 uppstod i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar till Eurosystemets motparter (se not 11 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Not 21 – Administration av upplåning och utlåning

ECB hade under 2022 fortsatt ansvar för administrationen av EU:s upp- och utlåningstransaktioner för systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd samt Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM), för låneavtalet med Grekland och för administrationen av betalningar av ett EFSF-lån.

Till följd av covid-19-pandemin fortsatte EU att under 2022 bevilja lån till medlemsstaterna inom ramen för sitt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE). Under 2022 fortsatte EU också att tillhandahålla finansiering i form av ett icke återbetalningspliktigt finansiellt stöd och lånestöd till medlemsstater inom ramen för programmet Nästa generations EU (NGEU), som inrättats för att stödja den ekonomiska återhämtningen i EU och samtidigt underlätta den gröna och digitala omställningen av unionens ekonomi. I likhet med förra året bistod ECB Europeiska kommissionen med administrationen av transaktioner för båda dessa ovannämnda instrument.

Under 2022 förmedlade ECB betalningar relaterade till dessa operationer.

Not 22 – Ansvarsförbindelser från pågående rättsförfaranden

Talan har väckts mot ECB när det gäller hur dess tillsynsfunktioner utövas över Banca Carige S.p.A. (Banca Carige). I ett av dessa rättsförfaranden begär Banca Cariges aktieägare ekonomisk ersättning från ECB för den skada som påstås ha uppkommit till följd av olika åtgärder som ECB har vidtagit inom ramen för sin tillsyn över Banca Carige, som består både av påstådd underlåtenhet att vidta åtgärder och skadebringande handlingar. Detta mål kommer att avgöras med beaktande av bland annat det slutliga utfallet av andra relaterade mål. I ett av dessa bedömde Europeiska unionens tribunal i sin dom av den 12 oktober 2022 att ECB:s beslut att ställa Banca Carige under tillfällig förvaltning saknade lämplig rättslig grund enligt italiensk lag. Tribunalen ogiltigförklarade därför ECB:s beslut att ställa Banca Carige under tillfällig förvaltning samt den första förlängningen av den tillfälliga förvaltningen 2019. ECB överklagade emellertid tribunalens dom till EU-domstolen, som fortfarande kan upphäva denna dom. Ytterligare två ECB-beslut om förlängning av den tillfälliga förvaltningen bestrids för närvarande genom en talan om ogiltigförklaring, som ännu inte har avgjorts.

2.6 Noter till resultaträkningen

Not 23 – Nettoränteintäkter

Not 23.1 – Ränteintäkter från valutareserver

Denna post består av ränteintäkter, efter avdrag för räntekostnader, på ECB:s tillgångar och skulder netto i utländsk valuta.

Nettoränteintäkter/-kostnader per instrumenttyp visas nedan:

Nettoränteintäkter/-kostnader per valuta visas nedan:

Not 23.2 – Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ränteintäkter på ECB:s andel på 8 procent av de utgivna eurosedlarna (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 6.1 ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Ränteintäkterna uppgick under 2022 till 736 miljoner euro (2021: 0 euro) och berodde på att räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner höjts till nivåer över 0 procent från och med den 27 juli 2022. Denna ränta hade legat på 0 procent under hela 2021.

Not 23.3 – Förräntning av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver

Under denna rubrik redovisas den ränta som betalas till de nationella centralbankerna i euroområdet på deras fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB (se not 12.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Räntekostnaderna uppgick under 2022 till 201 miljoner euro (2021: 0 euro) och berodde på att räntan på huvudsakliga refinansieringstransaktioner höjts till nivåer över 0 procent från och med den 27 juli 2022. Denna ränta hade legat på 0 procent under hela 2021.

Not 23.4 – Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader

Övriga ränteintäkter och övriga räntekostnader var:

1) ECB:s nettoränteintäkter på SMP-innehav av grekiska statsobligationer uppgick till 43 miljoner euro (2021: 46 miljoner euro)

Not 24 – Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner

Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner var:

Realiserade nettoförluster innefattar realiserade vinster och förluster på värdepapper och ränteterminer. De realiserade nettoprisförlusterna 2022 berodde främst på realiserade prisförluster på värdepapper i US-dollar efter den ökade räntan på obligationer i US-dollar. Realiserade nettoprisförluster uppvägdes delvis av realiserade valutakursvinster, som till stor del uppstod till följd av nedskrivningar av värdepapper i US-dollar vid årets slut.

Realiserade vinster och förluster på finansiella transaktioner per valuta och kvartal visas nedan:

Not 25 – Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner var:

Marknadspriser på flertalet värdepapper som innehas i kapitalbasmedel och i US-dollarportföljer minskade i samband med en ökning i motsvarande räntor under 2022. Detta resulterade i orealiserade prisförluster vid årets slut.

Not 26 – Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner

Intäkterna under denna rubrik bestod 2022 främst av tillsynsavgifter. Utgifterna utgjordes huvudsakligen av depåavgifter.

Intäkter och utgifter som hör samman med tillsynsuppgifterna
Intäkterna från banktillsyn omfattar främst intäkter från tillsynsavgifter. ECB tar ut årsavgifter från enheter som står under tillsyn för att täcka sådana kostnader som uppstår under utövandet av tillsynsarbetet. Baserat på ECB:s faktiska årliga utgifter för banktillsynsuppgifter uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2022 till 594 miljoner euro (2021: 578 miljoner euro).

För att fastställa vilka tillsynsavgifter som ska tas ut justeras de faktiska årliga utgifterna för belopp som återbetalats till/mottagits från enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och andra justeringar, inklusive ränta på sena betalningar.[48] Justerat för dröjsmålsränta samt nettoåterbetalningar till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder motsvarar de årliga tillsynsavgifter som tas ut av enheter under tillsyn för avgiftsperioden 2022 ett belopp som är nästan lika stort som de faktiska årliga kostnaderna på 594 miljoner euro[49] (se not 7.4 ”Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader”). De enskilda tillsynsavgifterna kommer att faktureras under andra kvartalet 2023.[50]

ECB får också besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte följer tillämplig EU-banklagstiftning om tillsynskrav (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Den relaterade intäkten beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, och inte heller återbetalningar av sanktioner om tidigare sanktionsbeslut ändras eller ogiltigförklaras. Istället bokförs de relaterade beloppen i ECB:s resultaträkning. För 2022 uppgick beloppet för de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn till 12 miljoner euro (2021: 1 miljon euro).

ECB:s relaterade intäkter för tillsynsuppgifter var:

Banktillsynsrelaterade utgifter härrör från den direkta tillsynen av betydande enheter, övervakningen av tillsynen av mindre betydande enheter och genomförandet av övergripande uppgifter och specialtjänster. De består av direkta utgifter för ECB:s tillsynsfunktion och de relevanta utgifter som härrör från de stödområden som behövs för att fullgöra ECB:s tillsynsansvar och återspeglar de tjänster som utförs med avseende på lokaler och faciliteter, personal, informationsteknik (IT), juridik, revision och administration, kommunikation och översättning samt annan verksamhet.

De faktiska utgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter, som täcks genom de årliga tillsynsavgifterna för 2022, uppgick till 594 miljoner euro (2021: 578 miljoner euro). Den samlade ökningen berodde på en fortsatt gradvis återgång till normala aktivitetsnivåer inom banktillsynen efter pandemin samt på pågående utveckling och förbättringar av IT-system för banktillsyn.

Not 27 – Intäkter från aktier och andelar

Avkastningen på ECB:s innehav av aktier i BIS (se not 7.2 ”Övriga finansiella tillgångar”) uppgick till 1 miljon euro 2022 (2021: 2 miljoner euro) och redovisas under denna post.

Not 28 – Övriga intäkter

Diverse övriga intäkter uppgick 2022 till 61 miljoner euro (2021: 56 miljoner euro) och kom främst från de samlade bidragen från de nationella centralbankerna i euroområdet till kostnader som ECB haft i samband med gemensamma Eurosystemprojekt.

Not 29 – Personalkostnader

Personalkostnaderna var:

1) Löner och allmänna förmåner är utformade efter, och jämförbara med, motsvarande löneplaner i EU:s institutioner.

Genomsnittligt antal anställda (motsvarande heltidsekvivalenter)[51] uppgick till 4 136 (2021: 4 038), varav 373 var i ledande ställning (2021: 362).

Löner och allmänna förmåner ökade till följd av att det genomsnittliga antalet anställda vid ECB var högre, men trots detta minskade de totala personalkostnaderna under 2022. Denna minskning berodde främst på aktuariella vinster i förhållande till andra långfristiga förmåner till följd av att en högre diskonteringsränta använts vid den aktuariella värderingen i slutet av 2022 (se not 13.3 ”Diverse”).

Ersättning till direktionen och tillsynsnämnden
Ledamöterna i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB erhåller en grundlön och ett bostadsbidrag. Ordföranden erbjuds en bostad i stället för ett separat bostadsbidrag. Ledamöterna i direktionen och tillsynsnämndens ordförande erhåller även ett representationstillägg. I enlighet med anställnings­villkoren för Europeiska centralbankens personal kan ledamöterna i direktionen och i tillsynsnämnden ha rätt till hushålls-, barn- och utbildningstillägg samt andra tillägg, beroende på deras individuella situation. Lönerna beskattas till förmån för EU och därutöver görs avdrag för pensions-, vård-, olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård. På bidragen utgår ingen skatt och de är inte pensionsgrundande.

För 2022 var grundlönerna för ledamöter i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB (dvs. exkl. representanter för de nationella tillsynsmyndigheterna) som följer:[52]

1) Frank Elderson tillträdde som direktionsledamot den 15 december 2020. Hans ersättning för återstoden av december 2020 kommer att inkluderas i kostnaderna för 2021, eftersom den betalades ut i januari 2021.
2) Totalsumman omfattar ersättningen till tillsynsnämndens ordförande och fyra företrädare för ECB. Frank Elderson erhåller inte någon ytterligare ersättning för sitt uppdrag som vice ordförande för tillsynsnämnden. Totalsummorna för 2022 är lägre eftersom det var ett tidsglapp från det att Pentti Hakkarainens förordnande löpte ut till dess att hans efterträdare Anneli Tuominen tillträdde.

Samtliga ersättningar till ledamöterna i direktionen och tillsynsnämnden och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för deras räkning uppgick till 1 110 618 euro (2021: 1 097 128 euro).

Övergångsbelopp kan betalas ut till tillsynsnämndens och direktionens f.d. ledamöter under en begränsad övergångsperiod efter att deras mandattid har löpt ut. Under 2022 uppgick dessa betalningar, förmåner och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för f.d. direktionsledamöter till 742 892 euro (2021: 977 547 euro). Minskningen berodde dels på att färre ledamöter var berättigade till betalningar under 2022, dels på att de som var berättigade erhöll mindre eftersom de närmar sig slutet av övergångsperioden.

Pensionsrelaterade betalningar, inklusive förmåner efter anställning och bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för tidigare ledamöter och deras anhöriga uppgick till 1 095 737 euro (2021: 4 047 008 euro).[53] I detta belopp ingick 2021 en klumpsummebetalning till en tidigare ledamot i stället för framtida pensionsutbetalningar.

Not 30 – Administrativa kostnader

Administrativa kostnader var:

De administrativa kostnaderna ökade totalt sett under 2022, vilket var ett resultat av flera motverkande faktorer. Den fortsatta gradvisa återgången till normala aktivitetsnivåer efter pandemin samt nya och förbättrade IT-tjänster inom banktillsynen ledde till högre kostnader under 2022. Dessa ökningar uppvägdes delvis av lägre kostnader för externa konsulttjänster, främst i samband med IT-projektverksamhet. Kostnaderna för hyra, fastighetsunderhåll och gas, vatten och el var dessutom lägre 2022 än 2021, då man hade en engångskostnad för att avhjälpa brister i huvudbyggnadens infrastruktur som uppstått under byggfasen. Därmed hade utgifterna i den relevanta kategorin ökat det året.

Not 31 – Kostnader för sedelproduktion

Under 2022 uppgick dessa kostnader till 9 miljoner euro (2021: 13 miljoner euro). Kostnadsökningen avser främst utgifter från gränsöverskridande sedeltransporter mellan sedeltryckerier och nationella centralbanker, för leverans av nya sedlar och mellan nationella centralbanker för att jämna ut under- och överskott. Dessa kostnader täcks centralt av ECB.

Not 32 – Övriga kostnader

Under 2021 omfattade denna post återbetalning av administrativa sanktioner på 5 miljoner euro som ECB 2018 hade ålagt tre enheter under tillsyn inom en och samma grupp, men där de relevanta besluten delvis hade upphävts av tribunalen (se not 26 ”Nettointäkter/-kostnader från avgifter och provisioner”). Inga utgifter har redovisats under denna post för 2022.

2.7 Händelser efter balansräkningens upprättande

Not 33 – Kroatiens anslutning till euroområdet

I enlighet med rådets beslut (EU) 2022/1211 av den 12 juli 2022, som fattades i enlighet med artikel 140.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, antog Kroatien den gemensamma valutan den 1 januari 2023. I enlighet med artikel 48.1 i ECBS-stadgan och de rättsakter som antogs av ECB-rådet den 30 december 2022 betalade Hrvatska narodna banka in ett belopp på 69 miljoner euro per den 1 januari 2023, vilket utgör återstoden av bidraget till teckningen av ECB:s kapital. I enlighet med artikel 48.1 jämte artikel 30.1 i ECBS-stadgan överförde Hrvatska narodna banka valutareservtillgångar till ett totalt värde av 640 miljoner euro till ECB per den 1 januari 2023. Dessa valutareserver består av US-dollar i kontanter (85 procent) och guld (15 procent).

Hrvatska narodna banka krediterades med en fordran motsvarande det inbetalda kapitalet och valutareserverna. Denna fordran ska behandlas på samma vis som existerande fordringar från de övriga nationella centralbankerna i euroområdet (se not 12.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”).

2.8 Årsredovisning 2018–2022

2.8.1 Balansräkning

Anm.: För att säkerställa jämförbarhet justerades beloppen under delposterna ”Offentlig sektor” och ”Övriga skulder” i posten ”Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet” för 2018 och 2019 i enlighet med den metod som tillämpats sedan 2020. Mer information om denna ändring finns under ”Omklassificeringar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” i ECB:s årsbokslut 2020.

2.8.2 Resultaträkning

3 Revisionsberättelse av den oberoende revisorn

Till Europeiska centralbankens ordförande och ECB-rådet
Frankfurt am Main

Revisorns rapport om ECB:s årsredovisning 2022

Uttalande

Vi har granskat Europeiska centralbankens (ECB) årsredovisning för det år som avslutades den 31 december 2022, innefattad i ECB:s årsbokslut, som omfattar balansräkningen, resultaträkningen och en sammanfattning av de viktigaste redovisningsprinciperna samt andra förklarande noter.

Enligt vår uppfattning ger årsredovisningen en rättvisande bild av ECB:s finansiella ställning per den 31 december 2022 och av verksamhetens resultat för det år som då avslutades i enlighet med ECB-rådets principer som fastställts i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse.

Grund för uttalandet

Revisionen har utförts i enlighet med internationellt accepterad revisionssed (International Standards on Auditing, ISA). Vårt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet ”Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen” i vår revisionsberättelse. Vi är oberoende i förhållande till ECB i enlighet med de tyska yrkesetiska krav som är relevanta för vår revision av årsredovisningen, vilka överensstämmer med IESBA:s etikkod (International Ethics Standards Board for Accountants’ Code of Ethics for Professional Accountants) och har i övrigt fullgjort vårt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Vi anser att de revisionsbevis som vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för vårt uttalande.

Övrig information

ECB:s direktion ansvarar för övrig information i ECB:s årsbokslut. Övrig information inbegriper all information i ECB:s årsbokslut förutom ECB:s årsredovisning och vår revisionsberättelse.

Vårt uttalande om årsredovisningen omfattar inte denna övriga information, och vi lämnar ingen form av bestyrkande av den.

Vårt ansvar i samband med revisionen av årsredovisningen är att läsa den övriga informationen och överväga om den avviker väsentligt från årsredovisningen eller den kunskap som vi inhämtat under revisionen eller på annat sätt förefaller innehålla väsentliga felaktigheter.

Direktionens och styrelsens ansvar för årsredovisningen

Direktionen har ansvaret för upprättandet av årsredovisningen och att den presenteras korrekt i enlighet med de principer som fastställts av ECB-rådet i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, baserat på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34), i dess ändrade lydelse, och för de interna kontroller som ECB:s direktion bedömer vara nödvändiga för att upprätta en årsredovisning som är fri från sakfel, oavsett om dessa beror på bedrägeri eller misstag.

Vid upprättandet av årsredovisningen har direktionen ansvaret för att bedöma ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten, upplysa om frågor som rör dess status när det gäller fortsatt drift och använda antagandet om fortsatt drift som grund för räkenskaperna.

De som ansvarar för styrningen har ansvaret för tillsynen av ECB:s process för finansiell rapportering.

Revisorns ansvar för revisionen av årsredovisningen

Målet med vår revision är att uppnå rimlig säkerhet om att årsredovisningen i sin helhet inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig de beror på oegentligheter eller på fel, och att utfärda en revisionsberättelse som innehåller vårt uttalande. Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet men innebär ingen garanti för att väsentliga felaktigheter alltid upptäcks vid en revision som utförs i enlighet med ISA. Felaktigheter kan ha sin grund i oegentligheter eller fel och betraktas som väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar baserat på årsredovisningen.

Som en del i vår revision i enlighet med ISA tillämpar vi professionellt omdöme och intar en professionellt skeptisk hållning under hela revisionen. Vi gör också följande:

  • Identifierar och bedömer riskerna för att det finns väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller fel, utformar och utför granskningsåtgärder för att hantera dessa risker och inhämtar tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis till stöd för vårt uttalande. Risken för att väsentliga felaktigheter som beror på oegentligheter inte upptäcks är större än om de beror på fel, eftersom det vid oegentligheter kan handla om maskopi, förfalskning eller uppsåtlig underlåtenhet eller att man har satt sig över den interna kontrollen.
  • Skaffar oss en förståelse av den interna kontroll som är relevant för revisionen i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i ECB:s interna kontroll.
  • Utvärderar ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i ledningens uppskattningar i redovisningen och därmed sammanhängande upplysningar.
  • Kommer, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, fram till en slutsats om huruvida ledningens användning av antagandet om fortsatt drift är riktigt och huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om ECB:s förmåga att fortsätta verksamheten. Om vi kommer fram till att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor är vi skyldiga att hänvisa till därmed sammanhängande upplysningar i årsredovisningen i vår revisionsberättelse eller, om upplysningarna inte är korrekta, modifiera vårt uttalande. Våra slutsatser baseras på de revisionsbevis som vi har inhämtat fram till datumet för revisionsberättelsen.
  • Utvärderar årsredovisningens och de tillhörande upplysningarnas övergripande presentation, struktur och innehåll, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som gör att en rättvisande bild erhålls.

Vi är skyldiga att informera styrelsen om revisionens planerade inriktning och omfattning samt tidpunkt för revisionen och viktiga granskningsresultat, inbegripet betydande brister i den interna kontrollen som vi har identifierat under vår revision.

Frankfurt am Main den 14 februari 2023

Baker Tilly GmbH & Co. KG
Wirtschaftsprüfungsgesellschaft
(Düsseldorf)

4 Not om vinst- eller förlustfördelning

Denna not ingår inte i ECB:s årsredovisningshandlingar för år 2022.

I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan ska ECB:s nettovinst fördelas på följande sätt:

  1. ett belopp som ECB-rådet bestämmer och som inte får överstiga 20 procent av nettovinsten ska avsättas till den allmänna reservfonden inom en gräns som motsvarar 100 procent av kapitalet och
  2. återstoden av nettovinsten ska fördelas mellan ECB:s andelsägare i förhållande till deras inbetalda andelar.[54]

Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot ECB:s allmänna reservfond och – om det behövs och efter beslut av ECB-rådet – mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret i förhållande till och upp till de belopp som fördelas på de nationella centralbankerna enligt artikel 32.5 i ECBS-stadgan.[55]

ECB:s finansiella resultat för 2022 var noll. Därför gjordes ingen vinstfördelning.

© Europeiska centralbanken, 2023

Postadress 60640 Frankfurt am Main, Tyskland
Telefon +49 69 1344 0
Webbplats www.ecb.europa.eu

Alla rättigheter förbehålls. Återgivning för undervisningsändamål och icke-kommersiella syften är tillåten, under förutsättning att källan anges.

För specifik terminologi hänvisas till ECB glossary (finns endast på engelska).

HTML ISBN , ISSN 2443-4825, doi:10.2866/507808 QB-BS-23-001-SV-Q


  1. I det här dokumentet kan delsummorna avvika från totalsummorna och procenttalen p.g.a. avrundning.

  2. ”Årsredovisningen” omfattar balansräkningen och resultaträkningen och de tillhörande noterna. ”Årsbokslutet” omfattar balansräkningen, förvaltningsberättelsen, revisionsberättelsen av den oberoende revisorn samt noten om vinst- eller förlustfördelning. Mer information om förberedelser och godkännandeförfarande finns på ECB:s webbplats.

  3. Under 2022 omfattade Eurosystemet 19 nationella centralbanker. Den 12 juli 2022 godkände Europeiska unionens råd formellt Kroatiens införande av euron den 1 januari 2023. Med Hrvatska narodna banka omfattar Eurosystemet därmed 20 nationella centralbanker.

  4. Konsoliderad version av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT C 202, 7.6.2016, s. 1) i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här.

  5. Protokoll (nr 4) om stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (EUT C 202, 7.6.2016, s. 230). Europeiska centralbankssystemet (ECBS) består av ECB och de nationella centralbankerna i alla 27 EU-medlemsstater.

  6. APP består av det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) och programmet för köp inom företagssektorn (CSPP). ECB köper inte värdepapper inom ramen för CSPP. Mer information om APP finns på ECB:s webbplats.

  7. Mer information om PEPP finns på ECB:s webbplats.

  8. Se pressmeddelandet från den 15 december 2022 om ECB-rådets beslut.

  9. Mer information om löptidsrestriktioner, för både APP och PEPP finns på ECB:s webbplats.

  10. Dessa innehav omfattar tillgångar i ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet – Banktillgodohavanden och värdepapper, lån och andra tillgångar, och ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”.

  11. I enlighet med rekommendationerna från arbetsgruppen för klimatrelaterad finansiell rapportering kommer ECB att publicera klimatrelaterad finansiell rapportering om sina egna medel och pensionsportföljer på ECB:s webbplats i mars 2023.

  12. ECB:s utgifter i samband med genomförandet av tillsynsuppgifter täcks genom de årsavgifter som tas ut av enheter under tillsyn. Mer information finns på webbplatsen för ECB:s banktillsyn.

  13. Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan får ECB fungera som fiskalt ombud för unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna.

  14. I balansräkningsposten ”Värderegleringskonton” ingår även omvärderingar avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring.

  15. Se pressmeddelandet från den 30 januari 2020 om ECB:s tecknade kapital efter Bank of Englands utträde ur ECBS.

  16. Intäkter från banktillsyn redovisas under ”Övriga intäkter och kostnader” (diagram 13).

  17. ES definieras som en sannolikhetsviktad genomsnittlig förlust som uppstår i värsta (1-p) % av scenarier där p anger konfidensnivån.

  18. Mer uppgifter om riskmodellen hittas i ”The financial risk management of the Eurosystem’s monetary policy operations”, ECB, juli 2015.

  19. Stresstestresultaten för innehav av företagsobligationer kommer att ingå i den klimatrelaterade rapporteringen om de företagsobligationer som nationella centralbanker i euroområdet innehar inom ramen för CSPP och PEPP. ECB börjar offentliggöra denna rapportering årligen från och med mars 2023. Dessutom ska de allmänna kvalitativa resultaten av detta stresstest enligt plan publiceras i Economic Bulletin i mars 2023.

  20. Operativ risk omfattar alla icke-finansiella risker och definieras som risken för negativ verksamhets-, anseende- eller finanspåverkan på ECB till följd av personer, bristfälligt genomförande eller brist vad gäller intern styrning och verksamhetsprocesser, funktionsfel i system som processer är beroende av eller externa händelser (naturkatastrofer eller externa attacker).

  21. Mer information om ECB:s ledningsstruktur finns på ECB:s webbplats.

  22. Riskhanteringen har fått ökad uppmärksamhet inom företag och offentlig sektor. Det kompletterar den finansiella och operativa riskhanteringen och kan för ECB definieras som risken för att drabbas av skadat anseende eller annan skada orsakad av ECB-tjänstemän på hög nivå eller personal som inte agerar i enlighet med bankens etiska och integritetsmässiga regler och/eller god förvaltningssed och god förvaltningssed.

  23. Närmare uppgifter om ECB:s redovisningsprinciper fastställs i ECB:s beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om ECB:s årsbokslut (ECB/2016/35), (EUT L 347, 20.12.2016, s. 1) i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här.
    I syfte att säkerställa harmoniserad redovisning och finansiell rapportering av Eurosystemets transaktioner baseras ovan nämnda beslut på ECB:s riktlinje (EU) 2016/2249 av den 3 november 2016 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2016/34) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 37), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här.
    Dessa principer, som återkommande granskas och uppdateras när så anses lämpligt, överensstämmer med bestämmelserna i artikel 26.4 i ECBS-stadgan, vilken föreskriver ett harmoniserat tillvägagångssätt för de regler som styr Eurosystemets bokföring och rapportering.

  24. Ett lägsta tröskelvärde på 100 000 euro tillämpas för administrativt upplupna räkningar och avsättningar.

  25. Betalningarna som ackumulerats av en anställd genom frivilliga inbetalningar kan användas vid pensionering för att införskaffa ytterligare pension. Denna pension ska ingå i det förmånsbestämda pensionsåtagandet från denna tidpunkt.

  26. Per den 31 december 2022 deltog följande nationella centralbanker utanför euroområdet i Target2: Българска народна банка (Bulgarian National Bank), Danmarks Nationalbank, Hrvatska narodna banka, Narodowy Bank Polski och Banca Naţională a României.

  27. ECB:s beslut av den 13 december 2010 om utgivning av eurosedlar (ECB/2010/29) (2011/67/EU) (EUT L 35, 9.2.2011, s. 26), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här.

  28. ”Fördelningsnyckeln för sedlar” är de procentsatser som erhålls när hänsyn tas till ECB:s andel av den totala utgivningen av eurosedlar och fördelningsnyckeln för tecknat kapital används på de nationella centralbankernas andel av den totala utgivningen.

  29. ECB:s beslut (EU) 2016/2248 av den 3 november 2016 om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som har euron som valuta (ECB/2016/36) (EUT L 347, 20.12.2016, s. 26), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här.

  30. ECB:s beslut (EU) 2015/298 av den 15 december 2014 om interimistisk fördelning av ECB:s inkomster (ECB/2014/57) (EUT L 53, 25.2.2015, s. 24), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här.

  31. Detta motsvarar 504,8 ton.

  32. Dessa innehav består av utländska nettotillgångar denominerade i respektive valuta som är föremål för valutaomvärdering. De ingår i ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför euroområdet”, ”Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, ”Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader”, ”Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen” (på skuldsidan), och ”Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter”, med beaktande av valutaterminer och swapptransaktioner under poster utanför balansräkningen. Vinster på finansiella instrument i utländsk valuta som orsakas av omvärderingar ingår inte.

  33. Mer information om Eurosystemets likviditetstransaktioner i euro mot godtagbara säkerheter finns på ECB:s webbplats.

  34. Mer information om APP finns på ECB:s webbplats.

  35. Se pressmeddelandet från den 10 mars 2022 om ECB-rådets beslut.

  36. Se pressmeddelandet från den 9 juni 2022 om ECB-rådets beslut.

  37. Se pressmeddelandet från den 15 december 2022 om ECB-rådets beslut.

  38. Mer information om PEPP finns på ECB:s webbplats.

  39. Se pressmeddelandet från den 16 december 2021 om ECB-rådets beslut.

  40. Marknadsvärdena är indikativa och beräknas på grundval av marknadsnoteringar. I de fall inga marknadsnoteringar finns tillgängliga beräknas marknadspriserna med hjälp av Eurosystemets interna modeller.

  41. Mer information finns på webbplatsen för ECB:s banktillsyn.

  42. Transaktioner med värdepapperslån som inte ger upphov till oinvesterade kontanter som säkerhet vid årets slut bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 17 ”Program för värdepapperslån”).

  43. Underordnade system är finansiella infrastrukturer som av ECB-rådet har beviljats tillträde till komponenten Target2-ECB under förutsättning att de uppfyller kraven i ECB:s beslut av den 24 juli 2007 om villkoren för Target2-ECB (ECB/2007/7) (2007/601/EG) (EUT L 237, 8.9.2007, s. 71), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här. Beroende på förvaltande enhet betraktas underordnade system antingen som hemmahörande i euroområdet (se not 10.2 ”Övriga skulder”) eller som hemmahörande utanför euroområdet (se not 11 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”). Mer information om underordnade system finns på ECB:s webbplats.

  44. Den angivna förmånspelaren i planen återspeglar endast det obligatoriska bidraget från ECB och personalen. Frivilliga inbetalningar av personalen till ett avgränsat pensionsbidragssystem uppgick 2022 till 189 miljoner euro (2021: 220 miljoner euro). Dessa bidrag investeras i fondtillgångarna och leder till ett motsvarande åtagande av samma värde.

  45. ECB köper inte värdepapper från företagssektorn inom ramen för CSPP och PEPP och har följaktligen inte några sådana innehav tillgängliga för utlåning. Under 2022 förföll ECB:s värdepapper i CBPP1 och CBPP2 och var därmed inte längre tillgängliga för utlåningstransaktioner vid årets slut. Mer information om värdepappersutlåning finns på ECB:s webbplats.

  46. Om det vid årets slut finns säkerheter i form av kontanter som ännu inte investerats, bokförs dessa transaktioner på konton utanför balansräkningen (se not 9 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och not 11 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

  47. Mer information om likviditetsgivande swappavtal finns på ECB:s webbplats.

  48. Se artikel 5.3 i Europeiska centralbankens förordning (EU) nr 1163/2014 av den 22 oktober 2014 om tillsynsavgifter (ECB/2014/41) (EUT L 311, 31.10.2014, s. 23), i dess ändrade lydelse. Den inofficiella konsoliderade texten med en förteckning över ändringar finns här.

  49. ECB:s beslut om det totala årliga tillsynsavgiftsbeloppet för 2022 kommer att antas och därefter publiceras i slutet av april 2023.

  50. Mer information finns på webbplatsen för ECB:s banktillsyn.

  51. En heltidsekvivalent är en enhet lika med en anställd som arbetar heltid under ett år. Personal med tillsvidare-, visstids- eller korttidsanställning och även deltagare i ECB:s Graduate Programme inkluderas i proportion med sina arbetade timmar. Föräldraledig och långtidssjukskriven personal ingår också, däremot inräknas inte tjänstledig personal.

  52. Beloppen är bruttobelopp, dvs. före skatteavdrag till förmån för EU.

  53. I och med dessa pensionsrelaterade betalningar reducerades det förmånsbestämda pensionsåtagande som redovisas i balansräkningen. För det nettobelopp som debiteras resultaträkningen för pensioner för nuvarande ledamöter i direktionen och nuvarande ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB, se not 13.3 ”Diverse”.

  54. De nationella centralbankerna utanför euroområdet är inte berättigade till någon del av ECB:s utdelningsbara vinst och är inte heller skyldiga att bidra till att täcka ECB:s eventuella förluster.

  55. Enligt artikel 32.5 i stadgan om ECBS ska summan av de nationella centralbankernas monetära inkomster fördelas på de nationella centralbankerna i förhållande till deras inbetalda andelar av ECB:s kapital.