PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 17 april 2025

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen.

Inflationsnedgången är på rätt spår. Inflationen har fortsatt att utvecklas som våra experter förväntat sig, och både den totala inflationen och kärninflation gick ner i mars. Inflationen på tjänster har också lättat markant under de senaste månaderna. De flesta mått på underliggande inflation tyder på att inflationen varaktigt kommer att landa på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Löneutvecklingen lättar och vinsterna dämpar delvis den fortsatt höga löneutvecklingens effekter på inflationen. Ekonomin i euroområdet har byggt upp en viss motståndskraft mot globala chocker men tillväxtutsikterna har försämrats beroende på ökande spänningar i handelsförbindelserna. Ökad osäkerhet lär leda till minskat förtroende hos hushåll och företag och marknadens negativa och volatila reaktion på handelsspänningarna kommer sannolikt att påverka finansieringsförhållanden. Dessa faktorer kan ytterligare tynga de ekonomiska utsikterna för euroområdet.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Särskilt under rådande förhållanden med exceptionell osäkerhet kommer vi att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer i synnerhet att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

De ekonomiska utsikterna är höljda i ett moln av exceptionell osäkerhet, Euroområdets exportörer står inför nya handelshinder, även om omfattningen är oklar. Företagsinvesteringarna dämpas av störningar i den internationella handeln, spänningar på finansmarknaderna och geopolitisk osäkerhet. När konsumenterna blir mer avvaktande om framtiden kan de även komma att hålla hårdare i pengarna.

Samtidigt har ekonomin i euroområdet byggt upp en viss motståndskraft mot globala chocker. Ekonomin torde ha växt under årets första kvartal och tillverkningsindustrin har visat tecken på stabilisering. Arbetslösheten tickade ner till 6,1 procent i februari, vilket är den lägsta nivån sedan euron infördes. En stark arbetsmarknad, högre realinkomster och effekten av vår penningpolitik bör ge stöd åt konsumtion. De viktiga policyinitiativ som lanserats på nationell och EU-nivå för att öka investeringar i försvar och infrastruktur kan väntas stärka tillverkningsindustrin, vilket också framgår av de senaste enkäterna.

I det aktuella geopolitiska läget är det ännu viktigare att finans- och strukturpolitiken gör euroområdets ekonomi mer produktiv, kompetitiv och motståndskraftig. EU-kommissionens konkurrenskraftskompass innehåller en konkret färdplan för åtgärder och dessa förslag, även avseende förenkling, bör snabbt antas. Det inbegriper att slutföra spar- och investeringsunionen och följa en tydlig och ambitiös tidsplan, vilket skulle hjälpa sparare att dra nytta av mer möjligheter att investera samt förbättra företagens tillgång till finansiering, särskilt riskkapital. Det är också viktigt att snabbt upprätta den rättsliga ramen för att förbereda för det potentiella införandet av en digital euro. Regeringar bör säkerställa hållbara offentliga finanser i linje med EU:s ram för ekonomisk styrning och prioritera viktiga tillväxtfrämjande strukturreformer och strategiska investeringar.

Inflation

Den årliga inflationen sjönk till 2,2 procent i mars. Energipriserna gick ner med 1,0 procent, efter en liten uppgång i februari, medan livsmedelsinflationen ökade till 2,9 procent i mars, från 2,7 procent i februari. Varuinflationen var stabil på 0,6 procent. Tjänsteinflationen föll åter i mars, till 3,5 procent, och ligger nu en halv procentenhet lägre än vad som uppmättes i slutet av förra året.

De flesta indikatorer på underliggande inflation pekar på en varaktig återgång av inflationen till vårt medelfristiga 2-procentsmål. Inhemsk inflation har minskat sedan slutet av 2024. Lönerna dämpas gradvis. Under det sista kvartalet 2024 låg den årliga tillväxten i ersättning per anställd på 4,1 procent, en nedgång från 4,5 procent kvartalet innan. Ökad produktivitet innebar också att enhetsarbetskraftskostnaderna ökade långsammare. ECB:s lönespårare och våra kontakter med företag pekar mot en minskad lönetillväxt 2025, vilket även indikerats i våra marsprognoser. Vinst per enhet minskade med 1,1 procent på årsbasis i slutet av förra året, vilket bidragit till lägre inhemsk inflation.

De flesta mått på långfristiga inflationsförväntningar ligger fortsatt runt 2 procent, vilket stöder en varaktig återgång av inflationen till vårt mål.

Riskbedömning

Nedåtriskerna för den ekonomiska tillväxten har ökat. De upptrappade globala handelsspänningar och därmed sammanhängande osäkerhet kommer sannolikt att innebära lägre tillväxt i euroområdet till följd av minskad export, och kan hålla tillbaka investeringar och konsumtion. Dystrare stämningsläge på marknaderna kan leda till stramare finansieringsvillkor, ökad riskaversion och göra företag och hushåll mindre benägna att investera och konsumera. Geopolitiska spänningar, som Rysslands orättfärdiga krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern, är fortsatt en stor källa till osäkerhet. Samtidigt skulle en ökning i utgifter för försvar och infrastruktur kunna öka tillväxten

Ökade globala handelsstörningar höjer osäkerheten om inflationsutvecklingen i euroområdet. Fallande globala energipriser och appreciering av euron kan leda till ytterligare nedåttryck på inflationen. Detta skulle kunna förstärkas av lägre efterfrågan på export från euroområdet till följd av högre tullar och omdirigering av export till euroområdet från länder med överkapacitet. Negativa reaktioner på finansmarknaden skulle kunna tynga inhemsk efterfrågan och även leda till lägre inflation. Däremot skulle en splittring av globala försörjningskedjor kunna leda till högre inflation genom att pressa upp importpriserna. Ökade försvars- och infrastrukturutgifter skulle också kunna driva upp inflationen på medellång sikt. Extrema väderhändelser och den pågående klimatkrisen kan driva upp livsmedelspriserna mer än väntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Riskfria räntor har gått ner som reaktion på de eskalerande handelsspänningarna. Aktiekurser har fallit i ett läge av hög volatilitet och spreaden på företagsobligationer har ökat i hela världen. Euron har stärkts de senaste veckorna i och med att investerarnas inställning till euroområdet visat sig mer motståndskraftig än gentemot andra ekonomier.

Den senaste officiella statistiken över företagsupplåning, som föregick dessa marknadsspänningar, fortsatte att indikera att våra räntesänkningar hade gjort det mindre dyrt för företag att låna. Den genomsnittliga räntan på nya lån till företag tickade ner till 4,1 procent i februari, från 4,3 procent i januari. Företagens kostnader för att emittera marknadsbaserade räntebärande värdepapper sjönk till 3,5 procent i februari, men det har varit ett visst uppåttryck på senare tid. Vidare ökade tillväxten i utlåning till företag i februari, till 2,2 procent medan företagens utgivning av räntebärande värdepapper ökade med en oförändrad tillväxttakt på 3,2 procent.

Samtidigt stramades kreditstandarderna för företagslån åt något under det första kvartalet 2025, vilket rapporterats i vår senaste banklåneenkät för euroområdet. Precis som tidigare kvartal berodde detta främst på att bankerna blir alltmer oroade över de risker som kunderna står inför. Efterfrågan på lån från företag minskade något under det första kvartal, efter en viss återhämtning under föregående kvartal.

Den genomsnittliga räntan på nya bolån, på 3,3 procent i februari, steg mot bakgrund av tidigare ökningar i långa marknadsräntor. Bolån fortsatte att öka i februari, om än med en fortsatt dämpad årstakt på 1,5 procent, i och med att bankerna lättade sina kreditstandarder och efterfrågan på lån till hushåll fortsatte att öka kraftigt.

Sammanfattning

ECB-rådet beslutade idag att sänka de tre styrräntorna med 25 punkter. Framför allt beslutet att sänka räntan på inlåningsfaciliteten – den ränta genom vilken den penningpolitiska inriktningen styrs – med 25 punkter– baseras på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen. Vi är fast beslutna att se till att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål. Särskilt under rådande förhållanden med exceptionell osäkerhet kommer vi att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa den lämpliga penningpolitiska inriktningen. Våra räntebeslut kommer i synnerhet att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen varaktigt stabiliseras på vårt medelfristiga 2-procentsmål och att bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.