Nyckeltal

1 Förvaltningsberättelse

1.1 Syftet med ECB:s förvaltningsberättelse

Förvaltningsberättelsen är en integrerad del av ECB:s årsbokslut och utformad för att ge läsarna bakgrundsinformation om årsredovisningen.^[1][2], Med tanke på att ECB:s aktiviteter och transaktioner genomförs till stöd för dess politiska mål bör ECB:s finansiella ställning och resultat beaktas i samband med dess åtgärder.

Följaktligen presenterar förvaltningsberättelsen ECB:s viktigaste uppgifter och verksamhet och hur dessa påverkar årsredovisningen. I den analyseras vidare de viktigaste händelserna i balansräkningen och i resultaträkningen under året och den innehåller information om ECB:s egna kapital. Och slutligen beskrivs riskmiljön i vilken ECB är verksam, information ges om vilka specifika risker ECB är exponerad för samt vilka policyer för riskhantering som används för att mildra dessa risker.

1.2 Huvudsakliga uppgifter och verksamheter

ECB ingår i Eurosystemet, som utöver ECB består av de nationella centralbankerna i de EU-medlemsstater som har euron som valuta.^[3] Eurosystemets främsta mål är att upprätthålla prisstabilitet. ECB utför sina uppgifter, vilka fastställs i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt^[4] och i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken^[5] (diagram 1). ECB:s verksamhet bedrivs för att uppfylla dess mandat och inte i vinstsyfte.

Bild 1

ECB:s viktigaste uppgifter

Eurosystemets penningpolitiska transaktioner redovisas i årsredovisningarna för ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, vilket återspeglar principen om decentralisering av penningpolitikens genomförande i Eurosystemet. Tabell 1 nedan ger en översikt över ECB:s viktigaste transaktioner och funktioner för att uppfylla mandatet och visar hur dessa påverkar ECB:s årsredovisning.

1.3 Finansiell utveckling

1.3.1 Balansräkning

Mellan 2020 och 2022 växte ECB:s balansräkning, främst beroende på ECB:s direkta värdepappersköp i samband med genomförande av Eurosystemets penningpolitik (diagram 1). De viktigaste drivkrafterna under 2020 och 2021 var nettoköp av värdepapper inom ramen för APP-programmet (program för köp av tillgångar) och lanseringen av PEPP-programmet (stödköpsprogram föranlett av pandemin) i mars 2020.^[12] Nettoköpen av värdepapper inom PEPP och APP upphörde i slutet av mars 2022 respektive den 1 juli 2022, vilket ledde till en mer måttlig tillväxt i ECB:s balansräkning under 2022. Under 2023 började ECB:s balansräkning att minska, främst beroende på den gradvisa minskningen i APP-programmet som resultat av den endast partiella återinvesteringen av kapitalbelopp på förfallande värdepapper mellan mars och juni 2023, och det fullständiga upphörandet av sådana återinvesteringar fr.o.m. juli 2023.

Under 2024 minskade ECB:s balansräkning ytterligare med 32,6 miljarder euro till 640,6 miljarder euro, främst beroende på inlösen av värdepapper inom APP- och PEPP-programmen. Denna inlösen resulterade i en minskning av värdepapper som innehas för penningpolitiska syften, medan kontantavvecklingen av dessa köp via Target ledde till en motsvarande minskning i skulder inom Eurosystemet. Denna nedgång uppvägdes delvis av ökningen i euro på det motsvarande värdet i euro på ECB:s valutareserv.

Diagram 1

Huvudkomponenter i ECB:s balansräkning

(miljarder euro)

Värdepapper i euro som innehas för penningpolitiska syften utgjorde 59 procent av ECB:s totala tillgångar i slutet av 2024. I denna balanspost innehar ECB värdepapper som förvärvats inom programmet för värdepappersmarknaden (SMP), det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP). Värdepapper förvärvade inom ramen för dessa program värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för värdeminskning.

Baserat på ECB-rådets beslut återinvesterar Eurosystemet sedan juli 2023 inte längre kapitalbelopp från förfall av värdepapper inom ramen för APP. Eurosystemet fortsatte att fullt ut återinvestera kapitalbelopp från förfall av värdepapper inom PEPP under första halvåret 2024 och delvis under det andra halvåret, vilket minskade PEPP-portföljen på Eurosystemnivå med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad under den perioden. I slutet av 2024 avslutades återinvesteringarna inom PEPP. Som resultat av dessa beslut minskade ECB:s värdepappersportfölj för penningpolitiska syften med 48,6 miljarder euro till 376,8 miljarder euro (diagram 2). APP minskade med 41,6 miljarder euro till 220,1 miljarder euro där innehav i PSPP, ABSPP och CBPP3 inom APP minskade med 32,2 miljarder euro, 6,3 miljarder euro respektive 3,1 miljarder euro. PEPP-portföljen minskade med 6,8 miljarder euro till 156,3 miljarder euro.

Diagram 2

Värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

(miljarder euro)

De värdepapper som ECB höll inom ramen för APP och PEPP hade i slutet av 2024 en diversifierad löptidsprofil (diagram 3).^[13]

Diagram 3

Löptidsprofil för APP och PEPP

2024 ökade det totala värdet i euro på ECB:s valutareservportfölj, som består av guld, särskilda dragningsrätter, US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi, med 15,4 miljarder euro till 103,1 miljarder euro.

Beräknat i euro ökade ECB:s innehav av guld 2024 med 10,5 miljarder euro till 40,9 miljarder euro (diagram 4) beroende på en uppgång i marknadspriset för guld i euro räknat. Denna ökning ledde också till en motsvarande ökning i ECB:s värderegleringskonton för guld (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”).

Diagram 4

Guldinnehav och guldpriser

(vänstra skalan: miljarder EUR; högra skalan: priset i euro per uns finguld)

ECB:s valutainnehav i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi ökade i euro räknat med 4,7 miljarder euro till 60,0 miljarder euro (diagram 5) främst på grund av US-dollarns appreciering mot euron och återinvesteringar av intäkter under året, främst från US-dollarportföljen.^[14] US-dollarns appreciering mot euron återspeglas också i högre saldon i ECB:s värderegleringskonton (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”).

Diagram 5

Innehav av utländsk valuta

(miljarder euro)

US-dollar är den största komponenten i ECB:s valutareserv och utgjorde 83 procent av det totala innehavet vid slutet av 2024.

ECB förvaltar investeringar i sina valutainnehav enligt en trestegsmetod. Efter förslag från avdelningen för ECB:s riskhantering utformas en strategisk referensportfölj som sedan godkänns av ECB-rådet. Sedan sammanställer ECB:s portföljförvaltare den taktiska referensportföljen, som godkänns av ECB:s direktion. I ett tredje steg genomförs dagligen investeringstransaktioner decentraliserat av de nationella centralbankerna.

ECB:s valutainnehav är huvudsakligen investerat i värdepapper och penningmarknadsinlåning eller som löpande räkningar (diagram 6). Värdepapper i denna portfölj värderas till marknadspris vid årets slut.

Diagram 6

Sammansättning av investeringar i utländsk valuta.

(miljarder euro)

Syftet med ECB:s valutainnehav är att finansiera potentiella interventioner på valutamarknaden. Av denna anledning förvaltas ECB:s valutainnehav i enlighet med tre målsättningar (i prioritetsordning): likviditet, säkerhet och avkastning. Följaktligen innehåller denna portfölj huvudsakligen värdepapper med kort löptid (diagram 7).

Diagram 7

Löptidsprofil för värdepapper i utländsk valuta

Värdet på portföljen för egna medel ökade med 0,6 miljarder euro till 22,7 miljarder euro (diagram 8), främst beroende på återinvesteringen av ränteintäkter från denna portfölj.

Portföljen består huvudsakligen av värdepapper i euro värderade till marknadspris vid årets slut. Under 2024 bestod skuldförbindelserna till 78 procent av statspapper.

Andelen gröna investeringar i portföljen för egna medel fortsatte att öka, från 20 procent i slutet av 2023 till 28 procent i slutet av 2024. ECB planerar att denna andel ska öka under de kommande åren.^[15] Under 2021 och 2022 kompletteras köpen av gröna obligationer på andrahandsmarknaderna med investeringar i den särskilda euro-denominerade investeringsfond för gröna obligationer som Bank for International Settlements lanserade för centralbanker i januari 2021. I oktober 2024 började ECB investera en liten andel av sina egna medel i börshandlade fonder (ETF) som följer referensvärden som är anpassade till Parisavtalet.^[16] Denna diversifiering ökar avkastningspotentialen i ECB:s portfölj för egna medel och anpassar ytterligare investeringarna till en bana för minskade koldioxidutsläpp som är förenlig med målen i Parisavtalet och den europeiska klimatlagen.^[17]

Diagram 8

ECB:s portfölj för egna medel

(miljarder euro)

ECB:s portfölj för egna medel består huvudsakligen av investeringar av inbetalt kapital och belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningar för finansiella risker. Syftet med denna portfölj är att skapa intäkter som bidrar till finansiering av de av ECB:s driftskostnader som inte hör samman med tillsynsuppgifterna.^[18] Den investeras i tillgångar i euro, inom de gränser som anges i dess ramverk för riskkontroll. Detta resulterar i en mer diversifierad löptidsstruktur (diagram 9) jämfört med valutareservportföljen.

Diagram 9

Löptidsprofil för värdepapper i ECB:s portfölj för egna medel

I slutet av 2024 var det totala värdet av eurosedlar i omlopp utgivna av Eurosystemet 1 588,3 miljarder euro, en ökning med 1,3 procent jämfört med slutet av 2023. ECB har tilldelats en andel på 8 procent av det totala värdet utelöpande eurosedlar. Detta värde uppgick vid årets slut till 127,1 miljarder euro. Rättsligt sett har både ECB och de nationella centralbankerna i de deltagande länderna rätt att ge ut eurosedlar. I praktiken är det emellertid bara de nationella centralbankerna som ger ut eurosedlar eller tar dem ur omlopp. Följaktligen innehar ECB fordringar inom Eurosystemet gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet motsvarande värdet på de utelöpande sedlar som tilldelats ECB.

ECB:s skulder inom Eurosystemet, som huvudsakligen innefattar de nationella centralbankernas netto TARGET-saldon gentemot ECB samt ECB:s skulder för de reservtillgångar som överförts till ECB av de nationella centralbankerna i euroområdet när dessa anslöt sig till Eurosystemet, minskade 2024 med 56,4 miljarder euro till 388,7 miljarder euro.

Utvecklingen av skulder inom Eurosystemet avgörs främst av hur nettoskulden i Target utvecklas. De främsta bidragande faktorerna till förändringarna i nettoskuld i Target under perioden 2020–2024 var köp och inlösen av penningpolitiska värdepapper, som avvecklas via Target-konton, och förändringar i skulder i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet (se diagram 10). Under 2024 minskade ECB:s nettoskuld i Target med 56,3 miljarder euro, främst beroende på kassainflöden från inlösen av penningpolitiska värdepapper och ökningen av skulder till icke-hemmahörande i euroområdet i euro.

Diagram 10

TARGET-saldon netto inom Eurosystemet, skulder i euro till hemmahörande i och utanför euroområdet och värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

(miljarder euro)

Under 2024 ökade ECB:s övriga skulder med 16,5 miljarder euro till 74,5 miljarder euro, främst på grund av en ökning av skulderna till hemmahörande utanför euroområdet i euro till följd av högre insättningar som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud.^[19]

1.3.2 Nettokapital

ECB:s egna kapital består av dess inbetalda kapital, eventuella belopp i avsättningen för finansiella risker och den allmänna reservfonden, värderegleringskonton, eventuella ackumulerade förluster från tidigare år och årets vinst/förlust.^[20],[21]

I slutet av 2024 uppgick ECB:s egna kapital totalt till 50,0 miljarder euro (diagram 11 och tabell 2). Detta var 5,4 miljarder euro högre än i slutet av 2023 på grund av ökningen i värderegleringskontona, främst beroende på högre marknadspriset för guld i euro räknat 2024 och US-dollarns appreciering mot euron. Ökningen av ECB:s egna kapital uppvägdes delvis av i) förlusten 2024 och ii) minskningen av det inbetalade kapitalet efter den femåriga justeringen av ECB:s fördelningsnyckel som trädde i kraft den 1 januari 2024 och resulterade i en minskning i viktningen för de nationella centralbankerna i euroområdet (som har fullt inbetalda andelar).

Diagram 11

ECB:s egna kapital

(miljarder euro)

Orealiserade vinster på guld, utländsk valuta och värdepapper samt andra instrument som har omvärderats intäktsförs inte i resultaträkningen utan bokförs direkt på värderegleringskonton på skuldsidan av ECB:s balansräkning. Saldona i dessa konton kan användas för att absorbera effekten av framtida negativa växelkurs- och/eller prisrörelser och stärker således ECB:s skydd mot de underliggande riskerna. Under 2024 ökade värderegleringskontona för guld, utländsk valuta och värdepapper med 13,4 miljarder euro till 50,2 miljarder euro, främst beroende på högre värderegleringssaldon för guld till följd av uppgången i marknadspriset för guld i euro räknat. Värderegleringssaldona för utländska valutor ökade dessutom, främst som resultat av US-dollarns appreciering mot euron, vilket mer än uppvägde minskningen av värderegleringssaldona för japanska yen till följd av dess depreciering mot euron (diagram 12).

Diagram 12

Viktigaste växelkurser och guldpriser under perioden 2020–2024

(procentuella förändringar vis-à-vis 2020, uppgifter vid årets slut)

Med tanke på dess exponering mot finansiella risker (se avsnitt 1.4.1, ”Finansiella risker”) kan ECB göra en avsättning för finansiella risker i den utsträckning som ECB-rådet anser det nödvändigt för att täcka förluster som uppstår till följd av denna exponering. Avsättningen var noll den 31 december 2024 eftersom den användes fullt ut 2023 för att täcka en del av det årets förluster. Inom ramen för den årliga granskningen av storleken på denna reserv kan ECB-rådet besluta att fylla på denna så snart ECB åter går med vinst och kvitta de ackumulerade förluster som överförts från tidigare år.

ECB:s förlust för året var 7,9 miljarder euro (se avsnitt 1.3.3 ”Resultaträkning”). Liksom föregående år beslutade ECB-rådet att redovisa den framtida förlusten på ECB:s balansräkning för att kvittas mot framtida vinster.

1.3.3 Resultaträkning

ECB:s resultat har minskat årligen sedan 2020 (diagram 13). Minskning 2021 berodde främst på lägre intäkter från valutareserver och värdepapper som innehas i penningpolitiska syften. Under 2022 och 2023 berodde minskningen i ECB:s resultat främst på realiserande av ränterisk, eftersom ränteuppgången i euroområdet ledde till en omedelbar ökning av de räntekostnader som ECB betalade på sin Target-nettoskuld, vilken förräntades till räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna.^[22] Samtidigt ökade inte intäkterna från ECB:s tillgångar i samma utsträckning eller i samma takt (se avsnitt 1.4.1 ”Finansiella risker”). Denna situation fortsatte under 2024 och trots styrräntesänkningarna med början juni det året var räntekostnaderna för Targets nettoskuld i genomsnitt fortfarande högre än ränteintäkterna på tillgångar.

ECB:s förluster för 2023 och 2024, efter en lång period med stora vinster, återspeglar den roll och de nödvändiga politiska åtgärder som Eurosystemet fått vidta för att uppfylla sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet och påverkar inte dess förmåga att bedriva en effektiv penningpolitik. Under 2022 ökade ECB:s balansräkning kraftigt, främst på grund av köp av värdepapper inom ramen för programmen för köp av tillgångar. På tillgångssidan har de flesta penningpolitiska värdepapper för närvarande långa löptider och fasta kuponger och köptes under en period då räntorna var mycket låga eller noll. Dessa tillgångar fortsätter att generera relativt låga ränteintäkter och påverkas inte omedelbart av förändringar i ECB:s styrräntor. Samtidigt ledde kontantavvecklingen av dessa köp via Target till en ökning i ECB:s nettoskuld för Target, som är mycket känslig för förändringar i ECB:s styrräntor.

Innan ECB åter går med vinst kan förluster fortfarande uppstå under de kommande åren till följd av att ränterisken har realiserats. Även om förlusternas förekomst och omfattning är osäkra och till stor del beror på den framtida utvecklingen av ECB:s styrräntor och storleken på och sammansättningen av ECB:s balansräkning, förväntas de om de förverkligas, bli lägre än 2023 och 2024. ECB:s kapital och substantiella värderegleringskonton, som tillsammans uppgick till 59,2 miljarder euro i slutet av 2024 (se avsnitt 1.3.2 ”Nettokapital”), understryker dock finansiell styrka, och under alla omständigheter kan ECB fungera effektivt och uppfylla sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet oavsett eventuella förluster.

Diagram 13

Huvudkomponenter i ECB:s resultaträkning

(miljoner euro)

År 2024 uppgick ECB:s förlust för året till 7 944 miljoner euro, vilket är jämförbart med förlusten för 2023, som uppgick till 7 886 miljoner euro före överföringen från riskavsättningar 2023. Det året frigjordes avsättningen för finansiella risker fullt ut för att delvis täcka de uppkomna förlusterna, vilket gjorde att förlusten för 2023 uppgick till 1 266 miljoner euro, medan avsättningen 2024 var noll. Den främsta orsaken till förlust var fortsatt de betydande räntekostnaderna netto (diagram 14).

Diagram 14

Orsaker till ECB:s vinst/förlust 2023 och 2024

(miljoner euro)

ECB:s räntekostnader netto uppgick 2024 till 6 983 miljoner euro, jämfört med 7 193 miljoner euro 2023 (diagram 15). Den viktigaste komponenten var de betydande räntekostnaderna som härrör från ECB:s nettoskuld i Target, vilket mer än uppvägde ränteintäkterna från i) ECB:s fordran avseende fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet, ii) penningpolitiska värdepapper och iii) valutareserver.

Diagram 15

Nettoränteintäkter/(-kostnader)

(miljoner euro)

Nettoränteintäkter på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften ökade med 383 miljoner euro till 3 850 miljoner euro 2024 (diagram 16), främst beroende på högre ränteintäkter från innehav inom PEPP, som ökade med 606 miljoner euro till 1 206 miljoner euro. Denna ökning kan främst hänföras till lägre avskrivning av överkurs för värdepapper från den offentliga sektorn. Nettoränteintäkterna från värdepapper som innehas inom ramen för APP (CBPP3, ABSPP och PSPP) minskade med 199 miljoner euro till 2 619 miljoner euro. Denna minskning berodde främst på lägre ränteintäkter från innehav inom ABSPP, som föll med 223 miljoner euro till 419 miljoner euro som resultat av betydligt lägre innehav till följd av återbetalningar av värdepapper. Ränteintäkterna på värdepapper som innehades inom ramen för PSPP uppgick till 2 022 miljoner euro 2024, vilket var nästan detsamma som 2023 eftersom värdepapperna i denna portfölj till största delen förvärvades till låg avkastning och förfall av dem hade därför endast en liten inverkan på ränteintäkterna. Nettoränteintäkterna från programmet för värdepappersmarknaden (SMP) minskade med 49 miljoner euro till 24 miljoner euro beroende på att storleken på denna portfölj minskade som resultat av förfall av värdepapper.

Diagram 16

Nettoränteintäkter/(-kostnader) på värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

(miljoner euro)

Nettoränteintäkter från valutareserver ökade med 155 miljoner euro till 2 537 miljoner euro, främst som resultat av de högre ränteintäkterna från värdepapper i US-dollar.

Ränteintäkter från fördelning av eurosedlar till ECB och räntekostnader från förräntningen av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver ökade med 415 miljoner euro till 5 232 miljoner euro respektive med 114 miljoner euro till 1 448 miljoner euro 2024. Dessa ökningar berodde på den högre genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 4,1 procent 2024 (2023: 3,8 procent) i och med att räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna användes för avkastningen på dessa saldon. ECB-rådet började sänka ECB:s styrräntor i juni 2024 och sänkte räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna till 3,15 procent i slutet av 2024, jämfört med 4,5 procent i början av året.

Räntenettot på TARGET-konton till/från nationella centralbanker ökade med 1 439 miljoner euro till 15 674 miljoner euro 2024. Ökningen berodde främst på den högre genomsnittliga räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna 2024, eftersom denna ränta också används för förräntningen av ECB:s Target-saldon inom Eurosystemet.

Övriga räntekostnader netto minskade med 809 miljoner euro till 1 479 miljoner euro 2024. Detta berodde främst på de lägre räntekostnaderna för inlåning som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud och på kontanter som erhållits som säkerhet i transaktioner med värdepapperslån på grund av det lägre genomsnittliga saldot av dessa två poster 2024 och de högre ränteintäkterna på portföljen för egna medel som resultat av högre avkastning i euroområdet sedan 2022 (diagram 17). Dessa förändringar uppvägdes delvis av de högre räntekostnaderna för saldona för underordnade system i euroområdet till följd av en ytterligare ökning av den genomsnittliga saldon och en högre genomsnittlig avkastning 2024.

Diagram 17

Räntor på sjuåriga statsobligationer i euroområdet

(procent per år, data vid månadsslut)

Realiserade nettoförluster från finansiella transaktioner minskade 2024 med 89 miljoner euro till 17 miljoner euro (diagram 18). Dessa förluster berodde främst på utestående överkurser på värdepapper som innehades i ABSPP som återbetalades före förfallodagen. De realiserade prisförlusterna i euro uppvägdes delvis av realiserade valutakursvinster, främst som resultat av prisnedskrivningar vid årets slut av ett antal värdepapper i US-dollar.

Realiserade prisvinster och förluster på finansiella transaktioner i utländsk valuta, särskilt vid försäljning av värdepapper i US-dollar och på ränteterminer, drevs av fluktuationer i avkastningen på obligationer i US-dollar och uppvägde till stor del varandra under 2024 (diagram 19 och 20).

Diagram 18

Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner

(miljoner euro)

Diagram 19

Kvartalsvisa realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner 2023 och 2024

(miljoner euro)

Diagram 20

Tvååriga statsobligationsräntor i USA, Japan och Kina

(procent per år, data vid månadsslut)

Orealiserade omvärderingsförluster kostnadsförs i form av nedskrivningar i ECB:s resultaträkning vid årets slut. Under 2024 uppgick nedskrivningarna till 269 miljoner euro (diagram 21). Orealiserade prisförluster på 187 miljoner euro kom främst från en minskning i marknadsvärdet på en rad värdepapper i US-dollarportföljen. Det förekom även orealiserade valutakursförluster på 81 miljoner på ECB:s innehav av japanska yen under 2024 som resultat av att denna valuta deprecierade mot euron till en växelkurs som var lägre än anskaffningskostnaden för innehavet.

Diagram 21

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

(miljoner euro)

ECB:s totala driftskostnader, inbegripet depreciering och sedelproduktion, ökade med 198 miljoner euro till 1 470 miljoner euro (diagram 22). Detta berodde till stor del på högre personalkostnader, vilket återspeglade högre kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring på grund av en ändring av reglerna för ECB:s pensionsplaner 2024. De administrativa kostnaderna ökade också, främst på grund av högre IT-utgifter i samband med den digitala omställningen, men även på grund av inflationens effekter.

Kostnader för banktillsyn täcks helt av årliga avgifter som tas ut av de enheter som står under tillsyn. Baserat på ECB:s faktiska utgifter för banktillsyn uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2024 till 681 miljoner euro.^[23]

Diagram 22

Driftskostnader och intäkter från banktillsyn

(miljoner euro)

1.4 Riskhantering

Riskhantering är en viktig del av ECB:s verksamhet och bedrivs kontinuerligt genom en process som ska 1) identifiera och bedöma risker, 2) granska riskstrategin och riskpolicy, 3) vidta åtgärder för att mildra risker och 4) övervaka och rapportera risker. Samtliga av dessa delar understödjs av effektiva metoder, processer och system.

Bild 2

Riskhanteringscykel

Följande avsnitt fokuserar på risker, ursprung och tillämpliga ramar för riskkontroll.

1.4.1 Finansiella risker

Direktionen lägger fram förslag om policyer och förfaranden som säkerställer en lämplig grad av skydd mot de finansiella risker ECB är exponerad mot. Riskhanteringskommittén (RMC), som består av experter från Eurosystemets centralbanker, bidrar till övervakning, mätning och rapportering av finansiella risker som är relaterade till Eurosystemets balansräkning, och definierar och granskar därmed sammanhängande metoder och ramverk. På så vis hjälper RMC de beslutsfattande organen att säkerställa en lämplig skyddsnivå för Eurosystemet.

Finansiella risker uppstår på grund av ECB:s verksamhet och exponeringar i samband med dessa. De riskkontrollramar och gränser som ECB tillämpar för att hantera sin riskprofil varierar för olika typer av transaktioner och återspeglar policy eller investeringsmål för de olika portföljerna och de underliggande tillgångarnas riskegenskaper.

För att övervaka och bedöma riskerna använder ECB en egenutvecklad riskbedömningsteknik. Dessa tekniker bygger på ett system för en samfälld simulering av marknads- och kreditrisker. De viktigaste koncepten, tekniker och antaganden för riskmått bygger på branschstandarder och tillgängliga marknadsdata. Riskerna kvantifieras vanligtvis som förväntat underskott (Expected Shortfall (ES)), uppskattat till 99 procents konfidensgrad, över en tidshorisont på ett år.^[24] Två tillvägagångssätt används för att beräkna risk: i) en bokföringsmetod, varvid ECB:s värderegleringskonton betraktas som en buffert i beräkningen av riskuppskattning, i linje med tillämpliga redovisningsregler och ii) ett finansiellt tillvägagångssätt, varvid värderegleringskontona inte betraktas som en buffert i riskberäkningen. ECB beräknar även andra riskmått på olika konfidensnivåer, gör analyser av känslighets- och stresscenarier och utvärderar mer långfristiga framtidsbedömningar av exponeringar och intäkter i syfte att få en heltäckande bild av riskerna.^[25]

ECB:s totala risker minskade under året I slutet av 2024 uppgick de totala finansiella riskerna i ECB:s balansräkning, uppmätt enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år enligt bokföringsmetoden, till 15,3 miljarder euro, vilket var 1,5 miljarder euro lägre än riskbedömningen i slutet av 2023 (diagram 23). Den minskade risken beror främst på minskningen av ECB:s innehav av värdepapper från den offentliga sektorn inom ramen för APP och PEPP, eftersom ECB inte längre återinvesterade kapitalbelopp från förfall av värdepapper som förvärvats inom ramen för APP och, från och med juli 2024, endast delvis återinvesterade dem från förfall av värdepapper förvärvade inom PEPP. Minskningen av innehav av värdepapper inom ramen för APP och PEPP åtföljdes av en motsvarande minskning av ECB:s skulder, vilket ytterligare bidrog till minskningen av risker i takt med att obalanser i räntekänsligheten började minska i balansräkningen.

Diagram 23

Totala finansiella risker (ES 99 %, bokföringsmetod)

(miljarder euro)

Kreditrisker uppstår från ECB:s penningpolitiska portföljer, portföljinnehav avseende egna medel i euro och valutareserven. Även om skuldförbindelser som innehas i penningpolitiska syften värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning, är de, i avsaknad av försäljning, inte föremål för prisförändringar associerade med kreditmigrering. De är dock föremål för risk för kreditfallissemang. Portföljinnehav avseende egna medel i euro samt valutareserver värderas till marknadspriser och är således föremål för risk för kreditmigrering och risk för kreditfallissemang. Kreditrisken minskade jämfört med 2023 till följd av minskningen av värdepapper som innehas för penningpolitiska syften.

Kreditrisker mildras främst genom användning av godtagbarhetskriterier, förfaranden för tillbörlig aktsamhet och limiter som skiljer sig åt mellan olika portföljer.

Valutarisker och råvarurisker uppstår från ECB:s valuta- och guldinnehav. Valuta- och råvarurisker ökade jämfört med 2023.

Med hänsyn till vilken policyroll dessa tillgångar har, hedgar ECB inte de berörda valuta- och råvarurisker. Dessa risker dämpas istället genom förekomsten av värderegleringskonton och diversifiering av innehav mellan olika valutor och guld.

ECB:s valutareserv och portföljinnehav av egna medel denominerade i euro är huvudsakligen investerade i räntebärande värdepapper med fast avkastning och föremål för marknadsränterisk, i och med att de värderas till marknadspris. ECB:s innehav av valutareserver är främst investerade i tillgångar med relativt korta löptider (se diagram 7 avsnitt 1.3.1, ”Balansräkning”) medan tillgångar i portföljen för egna medel generellt har längre löptider (diagram 9 avsnitt 1.3.1, ”Balansräkning”). Portföljernas ränterisk som uppmätts enligt bokföringsmetoden ökade jämfört med 2023, vilket återspeglar utvecklingen i marknadsförhållandena.

ECB:s marknadsränterisk dämpas genom tillgångsfördelning och värderegleringskonton.

ECB är också exponerad mot risken för obalanser mellan den ränta som erhålls på tillgångar och den ränta som betalas på skulder, vilket påverkar nettoränteintäkterna. Denna risk är inte direkt kopplad till någon viss portfölj utan snarare till hur ECB:s hela balansräkning är uppbyggd, särskilt förekomsten av obalanser mellan tillgångar och skulder vad gäller löptid och avkastning. Ränterisken minskade 2024, vilket återspeglar minskningen i ECB:s skulder till följd av minskningen av innehav av värdepapper inom APP och PEPP. Utöver mätning enligt ES på 99 procents konfidensnivå, över en tidshorisont på ett år, granskas denna risk även med hjälp av prognoser om ECB:s lönsamhet på medellång till lång sikt.

Denna typ av risk hanteras genom tillgångsallokering och mildras ytterligare genom förekomsten av icke-räntebärande skulder i ECB:s balansräkning.

Trots detta ledde den fortsatta realiseringen av ränterisken till ytterligare förluster 2024. Dessa förluster berodde främst på att kostnaderna för ECB:s skulder överstiger den intjänade räntan på tillgångar. En stor del av ECB:s medel- till långfristiga värdepapper med kuponger med fast ränta förvärvades när räntorna var mycket låga eller till och med noll. Dessa fortsatte att finansieras främst av kortfristiga skulder som fram till slutet av 2024 hade förräntats till räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna. Även om ECB räknar med att åter gå med vinst kan det inte uteslutas att ytterligare förluster kan uppstå under de kommande åren. Om så skulle bli fallet förväntas sådana förluster bli mindre än 2023 och 2024.

De risker som är kopplade till klimatförändringen införlivas gradvis i ECB:s ramverk för riskhantering. Under 2022 genomförde Eurosystemet det första klimatstresstestet av Eurosystemets balansräkning och därmed kunde man få en preliminär uppskattning av hur denna risk påverkar ECB:s balansräkning.^[26] Ytterligare ett klimatstresstest genomfördes 2024 och klimatstresstest kommer att fortsätta att genomföras löpande under de kommande åren.^[27]

1.4.2 Operativ risk

Direktionen har ansvaret för och godkänner policy och ramverk för ECB:s operativa riskhantering (ORM).^[28] Kommittén för operativa risker stöder direktionen i dess tillsynsarbete i hanteringen av operativa risker vid ECB. ORM är en integrerad del av ECB:s ledningsstruktur och ledningsprocesser.^[29]

Huvudsyftet med ECB:s ramverk för hantering av operativa risker (ORM) är att bidra till att säkerställa att ECB uppfyller sina uppdrag och mål samt skyddar sitt anseende och tillgångar mot förlust, missbruk och skada. Enligt ramverket för hantering av operativ risk ansvarar varje verksamhetsområde för att identifiera, bedöma, reagera på, rapportera och övervaka sina operativa risker, incidenter och kontroller. ECB:s policy för risktolerans ger vägledning om strategier för riskrespons och förfaranden för riskacceptans. Den är länkad till en ”five-by-five risk matrix” baserad på skalor för sannolikhet och påverkan och med användning av kvalitativa och kvantitativa kriterier.

Den miljö i vilken ECB arbetar innebär alltfler komplexa och sammanhängande hot och det finns en mängd operativa risker som sammanhänger med den dagliga verksamheten. De främsta oroskällorna för ECB omfattar ett spektrum av icke-finansiella risker beroende på människor, system, processer och externa händelser. Följaktligen har ECB inrättat förfaranden för att underlätta löpande och effektiv hantering av de operativa riskerna och för att integrera riskinformation i beslutsprocessen. ECB fortsätter att fokusera på att stärka motståndskraften och tillämpar ett brett synsätt på risker och möjligheter utifrån helhetsperspektiv, där även hållbarhetsaspekter inkluderas. Vidare har responsstrukturer och beredskapsplaner upprättats för att säkerställa fortsatt drift av kritiska operativa funktioner i fall av störningar eller kriser.

1.4.3 Uppföranderisk

ECB har inrättat en särskild byrå för efterlevnad och organisationsstyrning, en viktig riskhanteringsfunktion för att stärka ECB:s förvaltningsramar i syfte att hantera uppföranderisker.^[30] Den har till uppgift att stödja direktionen och skydda ECB:s integritet och anseende, främja etiska uppförandenormer och stärka ECB:s ansvarsskyldighet och öppenhet. En oberoende etikkommitté ger råd och vägledning om integritet och uppförande till högre ECB-tjänstemän och stöder ECB-rådet när det gäller att på ett lämpligt och konsekvent sätt hantera risker på den verkställande nivån. Vad gäller Eurosystemet och den gemensamma tillsynsmekanismen (SSM) arbetar kommittén för etik- och regelefterlevnad (ECC) för ett konsekvent genomförande av uppföranderamarna för nationella centralbanker och nationella behöriga myndigheter.

Under 2024 enades ECB och sju andra EU-institutioner om att inrätta ett ”interinstitutionellt organ för etiska normer” för att stärka etik, integritet och tillhörande standarder för transparens och ansvarsskyldighet i det europeiska beslutsfattandet.^[31] Avtalet undertecknades den 15 maj 2024 och trädde i kraft den 6 juni 2024.^[32] EU:s nya organ för etiska frågor har som huvuduppgift att utarbeta gemensamma minimistandarder för uppförandet av högre tjänstemän. På ECB omfattas ledamöterna av direktionen, ECB-rådet och tillsynsnämnden. Man räknar med att genomförandet av framtida gemensamma standarder kommer att ha en gynnsam inverkan på det etiska uppförandet, inbegripet tillhörande risker.

2 ECB:s årsredovisning

2.1 Balansräkning per den 31 december 2024

2.2 Resultaträkning för det år som avslutades den 31 december 2024

Frankfurt am Main, 11 februari 2024
Europeiska centralbanken

Christine Lagarde
ordförande

2.3 Redovisningsprinciper

Uppställning och presentation av årsredovisningen

ECB:s årsredovisning har upprättats i enlighet med nedanstående redovisningsprinciper,^[33] vilka enligt ECB-rådet ger en rättvis presentation av årsredovisningen och samtidigt återspeglar en centralbanks verksamhet.

Redovisningsprinciper

Följande redovisningsprinciper har tillämpats: ekonomisk realitet och öppenhet, försiktighetsprincipen, händelser efter balansräkningens upprättande, väsentlighetsprincipen, bokföringsmässiga grunder, fortlevnadsprincipen samt konsekvens och jämförbarhet.

Redovisning av tillgångar och skulder

En tillgång eller skuld tas endast upp i balansräkningen om det är sannolikt att ett eventuellt framtida ekonomiskt resultat med anknytning till tillgången eller skulden kommer att utgöra ett flöde till eller från ECB, om i princip alla risker och rättigheter med anknytning till tillgången eller skulden har överlåtits till ECB och om det är möjligt att på ett tillförlitligt sätt bedöma kostnaden för eller värdet på tillgången.

Redovisningsgrunder

Räkenskaperna har upprättats på grundval av historiska anskaffningsvärden, anpassade för att inbegripa marknadsvärdering av omsättbara värdepapper (utom skuldförbindelser som hålls för penningpolitiska syften), guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i och utanför balansräkningen.

Transaktioner i finansiella tillgångar och skulder återspeglas i räkenskaperna den dag de avvecklades.

Med undantag för värdepapperstransaktioner avista bokförs transaktioner i finansiella instrument i utländsk valuta på konton utanför balansräkningen på affärsdagen. På avvecklingsdagen återförs beloppen bokförda utanför balansräkningen och bokföring sker i balansräkningen. Köp och försäljning av valuta påverkar nettovalutapositionen på affärsdagen och realiserade resultat från försäljningar beräknas också på affärsdagen. Upplupen ränta, överkurser och underkurser som hör till finansiella instrument i utländsk valuta beräknas och bokförs dagligen, och valutapositionen påverkas också dagligen av dessa upplupna kostnader.

Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta

Tillgångar och skulder i utländsk valuta omräknas till euro med den valutakurs som gäller på balansdagen. Intäkter och utgifter omräknas till den valutakurs som gällde på bokföringsdagen. Omvärderingen av tillgångar och skulder i utländsk valuta, inbegripet instrument i och utanför balansräkningen, sker valuta för valuta.

Omvärdering till marknadspris för tillgångar och skulder i utländsk valuta behandlas skilt från valutakursomvärderingen.

Guld värderas till aktuellt marknadspris vid balansdagen. Ingen åtskillnad görs mellan pris- och valutakursrelaterade omvärderingseffekter för guld. Istället redovisas en samlad guldomvärderingseffekt, baserad på priset i euro per uns finguld, vilket för det räkenskapsår som slutade den 31 december 2024 beräknades utifrån valutakursen mellan euro och US-dollar den 31 december 2024.

Särskilda dragningsrätter (SDR) definieras i termer av en valutakorg och värdet på denna korg beräknas som en viktad summa av växelkurserna för fem stora valutor (US-dollar, euro, kinesiska renminbi, japanska yen och brittiska pund). ECB:s innehav av SDR omräknades till euro med växelkursen för euro per SDR per den 31 december 2024.

Värdepapper

Värdepapper som innehas för penningpolitiska syften
Aktuellt innehav av skuldförbindelser som innehas för penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning.

Övriga värdepapper
Marknadsnoterade värdepapper (andra än skuldförbindelser som hålls för penningpolitiska syften) och liknande tillgångar värderas antingen till de mittpriser som råder på marknaden eller på basis av de relevanta avkastningskurvorna på balansdagen, per värdepapper. Optioner inbäddade i värdepapper separeras inte i värderingssyfte. För det räkenskapsår som avslutades den 31 december 2024 användes marknadens mittpriser per den 30 december 2024.

Omsättbara investeringsfonder omvärderas på nettobasis utifrån nettotillgångsvärdet för respektive fond. Ingen nettning tillämpas mellan orealiserade vinster och förluster i olika investeringsfonder.

Illikvida värdepapper och andra aktieinstrument som innehas som fasta investeringar värderas till anskaffningsvärdet med hänsyn tagen till värdeminskning.

Resultatavräkning

Intäkterna och kostnaderna redovisas under den period då de erhålls eller uppstår.^[34] Realiserade vinster och förluster från försäljning av valuta, guld och värdepapper förs till resultaträkningen. Sådana vinster och förluster beräknas med hjälp av genomsnittskostnadsmetoden för varje enskild tillgång.

Orealiserade vinster betraktas inte som intäkter utan bokförs direkt på ett värderegleringskonto.

Orealiserade förluster förs till resultaträkningen om de vid årsslutet överstiger de tidigare omvärderingsvinster som ackumulerats på det motsvarande värderegleringskontot. Sådana orealiserade förluster i ett visst värdepapper, en viss valuta eller guld nettas inte mot orealiserade vinster i andra värdepapper, valutor eller guld. Vid eventuella orealiserade förluster på någon post som förts till resultaträkningen minskas den genomsnittliga kostnaden för den posten omräknat till den valuta- eller marknadskurs som gäller vid slutet av året.

Värdeminskningsförluster förs till resultaträkningen och återförs inte under följande räkenskapsår såvida inte värdeminskningarna reducerats och minskningen kan hänföras till en konkret händelse som inträffade efter det att värdeminskningen först bokfördes.

Överkurser eller underkurser på värdepapper amorteras över värdepapperens återstående löptid.

Reverserade transaktioner

Reverserade transaktioner är transaktioner varigenom ECB köper eller säljer tillgångar enligt ett repoavtal eller lånar ut medel mot säkerheter.

Genom ett repoavtal säljs värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal att återköpa dem från motparten till fastställt pris och datum. Repoavtal redovisats som inlåning mot säkerhet på balansräkningens skuldsida. Värdepapper som säljs genom ett sådant avtal ligger kvar i ECB:s balansräkning.

Genom ett omvänt repoavtal köps värdepapper mot kontanter med ett samtidigt avtal om att sälja tillbaka dem till motparten till ett fastställt pris och datum. Omvända repoavtal redovisas som lån mot säkerhet på balansräkningens tillgångssida, men inkluderas inte i ECB:s värdepappersinnehav.

Reverserade transaktioner (inklusive transaktioner med värdepapperslån) inom ramen för ett program som tillhandahålls av en specialiserad institution, redovisas endast i balansräkningen när säkerheterna har ställts i form av kontanter och dessa kontanter inte har investerats.

Instrument utanför balansräkningen

Valutainstrument, det vill säga terminstransaktioner i utländsk valuta och terminsledet för valutaswappar samt andra valutainstrument som inbegriper framtida växling av en valuta mot en annan, inräknas i nettovalutapositionen vid beräkningen av valutakursvinster och valutakursförluster.

Ränteinstrument omvärderas post för post. Dagliga förändringar i marginalsäkerheterna på öppna ränteterminer bokförs i resultaträkningen.

Värdering av värdepappersterminer utförs av ECB baserat på allmänt accepterade värderingsmetoder under användning av kända marknadspriser och -räntor såväl som diskonteringsfaktorer från avvecklingsdagen till värderingsdagen.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar, inklusive immateriella tillgångar exkl. mark och konstverk, redovisas till anskaffningsvärde minus avskrivning. Mark och konstverk värderas till anskaffningsvärdet. ECB:s huvudbyggnad värderas till anskaffningsvärdet minus avskrivning med hänsyn tagen till värdeminskning. Vad gäller avskrivningen av ECB:s huvudbyggnad hänförs kostnader till lämpliga tillgångskomponenter som skrivs av i enlighet med uppskattningar av deras ekonomiska livslängd. Värdeminskning beräknas utifrån en linjär avskrivning under den period som tillgången förväntas vara i drift efter förvärvet, med början i det första kvartalet när tillgången kan användas. Den förväntade livslängden för de huvudsakliga tillgångsslagen är följande:

Avskrivningstiden för kapitaliserade renoveringsarbeten i ECB:s nuvarande hyreslokaler har justerats för att ta hänsyn till händelser som påverkar den tid som den berörda tillgången förväntas vara i drift.

ECB utför ett årligt värdeminskningstest för sin huvudbyggnad och sina nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader (se ”Leasing” nedan). Om en nedskrivningsindikator identifieras, och bedömningen görs att tillgången kan ha minskat i värde, görs en uppskattning av det återvinningsbara beloppet. En nedskrivningsförlust bokförs i resultaträkningen om det återvinningsbara beloppet är lägre än det bokförda nettovärdet.

Anläggningstillgångar som kostat mindre än 10 000 euro skrivs av under inköpsåret.

Anläggningstillgångar som uppfyller kapitaliseringskraven, men fortfarande är under konstruktion eller utveckling, redovisas under ”Tillgångar under uppförande”. Relaterade kostnader förs över till de relevanta tillgångsklasserna när tillgångarna väl kan brukas

Leasing

ECB agerar både som leasetagare och som leasegivare i andra hand.

ECB som leasetagare
För alla leasingavtal där ECB är leasetagare och som inbegriper en materiell tillgång, redovisas de relaterade nyttjanderätterna och leasingskulderna i balansräkningen vid påbörjandedatumet, dvs. när tillgången är tillgänglig för användning, och inkluderas under de relevanta tillgångsklasserna i ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” respektive ”Diverse” (skulder). För leasing som uppfyller kapitaliseringskriterierna, men den berörda tillgången fortfarande håller på att byggas eller anpassas, bokförs de uppkomna kostnaderna före leasingens början under ”Tillgångar under uppförande”.

Nyttjanderätter är redovisade till anskaffningsvärde minus värdeminskning. Nyttjanderätter avseende kontorsbyggnader anges minus eventuella förluster (för mer information om årligt värdeminskningstest se ”Anläggningstillgångar” ovan). Avskrivning beräknas linjärt från datumet för leasingens början till antingen slutet av nyttjandeperioden för nyttjanderätten eller slutet av leasingtiden, beroende på vad som inträffar först.

Leasingskulden värderas till att börja med genom det nuvarande värdet på framtida leasingbetalningar (omfattande endast leasingkomponenter), med rabatt genom ECB:s marginella låneränta. Därefter värderas leasingskulden till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Relaterade räntekostnader redovisas i resultaträkningen under ”Övriga räntekostnader”. När det uppstår en förändring i framtida leasingbetalningar på grund av en ändring av ett index eller annan omvärdering av det existerande kontraktet, omvärderas även leasingavgiften. En omvärdering resulterar i en motsvarande justering av det bokförda värdet för nyttjanderätter.

Kostnaderna för kortfristiga leasingavtal på 12 månader eller mindre och leasingavtal med tillgångar av lågt värde under 10 000 euro (i enlighet med tröskeln för godkännande av anläggningstillgångar) redovisas i resultaträkningen.

ECB som leasegivare
För alla leasingavtal där ECB är leasegivare beviljar ECB rätten till tredje part att använda den underliggande tillgången (eller en del av en sådan tillgång), medan leasingavtalet mellan den ursprungliga leasetagaren och ECB (huvudleasingsavtalet) fortfarande är i kraft. Leasing i andra hand klassificeras som finansiellt eller operationellt leasingavtal^[35] med hänvisning till den nyttjanderätt som härrör från huvudleasingsavtalet, snarare än genom hänvisning till den underliggande tillgången.

De underleasingavtal där ECB är leasegivare i andra hand klassificeras som finansiell leasing och ECB undantar från ”Materiella och immateriella anläggningstillgångar” nyttjanderätten till huvudleasingavtalet (eller en del av sådan tillgång) som överförs till leasetagaren i andra hand och redovisar under ”Diverse” (tillgångar) en fordran avseende ett underleasingavtal. Leasingansvaret för huvudleasingsavtalet påverkas inte av denna leasing i andra hand.

Vid startdatumet för leasingen värderas underleasingavtalet till att börja med till nuvärdet av ECB:s framtida leasingbetalningar, diskonterat med den diskonteringsränta som används för huvudleasingavtalet. Därefter värderas underleasingavtalet till upplupet anskaffningsvärde med användning av effektivräntemetoden. Relaterade ränteintäkter redovisas i resultaträkningen under ”Övriga ränteintäkter”.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner

ECB har förmånsbestämda pensionsplaner för personalen och direktionsledamöterna samt för de ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

Pensionsplanen finansieras genom tillgångar i en långsiktig pensionsfond för personalen. Det obligatoriska bidraget från ECB och personalen återspeglas i den angivna förmånspelaren i planen. Personalen kan göra ytterligare frivilliga inbetalningar i ett avgränsat pensionsbidragssystem för ytterligare förmåner.^[36] Dessa ytterligare förmåner beror på beloppen på de frivilliga inbetalningarna och avkastningen därav.

Förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner för direktionsledamöter och ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB ligger i icke-fonderade avtal. För personalen finns arrangemang, i form av icke fonderade avtal, för långfristiga förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra än pensioner och andra långfristiga förmåner.

Förmånsbestämd nettoskuld
Skulden, som bokförs i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) och som avser de förmånsbestämda pensionsplaner, inklusive andra långfristiga förmåner är nuvärdet på det förmånsbestämda pensionsåtagandet vid balansdagen minus det verkliga värdet på de tillgångar som används för att finansiera åtagandet.

De förmånsbestämda förpliktelserna beräknas årligen av oberoende aktuarier med hjälp av den så kallade projected unit credit-metoden. Nuvärdet av det förmånsbestämda åtagandet beräknas genom att diskontera det uppskattade framtida kassaflödet med en faktor som fastställs med hänvisning till avkastningar per balansdagen på företagsobligationer av hög kvalitet, denominerade i euro och med liknande förfallotidsvillkor som det berörda åtagandet.

Aktuariella vinster och förluster kan uppstå genom erfarenhetsbaserade justeringar (där det verkliga resultatet avviker från de aktuariella antaganden som tidigare gjorts) och ändringar i aktuariella antaganden.

Förmånsbestämd nettokostnad
Den förmånsbestämda nettokostnaden delas upp i delar som redovisas i resultaträkningen, och omvärderingar i förmåner till anställda efter avslutad tjänstgöring visas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”.

Det nettobelopp som debiteras resultaträkningen består av

1. kostnaden avseende tjänstgöring under innevarande år för de definierade förmåner som intjänats under året,
2. kostnader för eventuella tidigare servicekostnader avseende definierade förmåner till följd av en planändring,
3. nettoräntan som har beräknats till diskontoringsräntan på den förmånsbestämda nettoskulden,
4. omvärderingar av andra långfristiga förmåner i sin helhet.

Nettobeloppet som visas i ”Värderegleringskonton” omfattar följande poster:

1. aktuariella vinster och förluster avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring,
2. den aktuella avkastningen på förvaltningstillgångar, exklusive belopp som ingår i räntenettot på den förmånsbestämda nettoskulden,

Dessa belopp värderas årligen av oberoende aktuarier för att bestämma de lämpliga skuldbeloppen som ska redovisas.

Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet

Positioner inom ECBS uppkommer huvudsakligen genom gränsöverskridande betalningar i EU som avvecklas i centralbankspengar i euro. Dessa transaktioner initieras för det mesta av privata enheter (tex. kreditinstitut, företag och privatpersoner). Transaktionerna avvecklas i Target (Transeuropeiskt automatiserat system för bruttoavveckling av betalningar i realtid) och ger upphov till bilaterala balanser i EU-centralbankernas Target-konton. Betalningar som utförs av ECB och de nationella centralbankerna påverkar också dessa konton. Alla avvecklingar aggregeras automatiskt och justeras för att utgöra en del av en enda post för varje nationell centralbank gentemot ECB. Denna position i ECB:s räkenskaper representerar varje nationell centralbanks nettofordran eller nettoskuld gentemot resten av Europeiska centralbankssystemet (ECBS). Rörelserna i Target-kontona återspeglas dagligen i ECB:s och de nationella centralbankernas bokföring.

Eurosystemssaldon för nationella centralbanker inom euroområdet gentemot ECB som härrör från Target redovisas i ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller som en skuldpost under antingen ”Fordringar relaterade till TARGET (netto)” eller ”Skulder relaterade till TARGET (netto)”. ECBS-saldon för centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB som härrör från deras deltagande i Target^[37] redovisas under posten ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”.

Eurosystemssaldon avseende fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet redovisas netto som en tillgångspost under ”Skulder relaterade till fördelning av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Utelöpande sedlar” nedan).

Eurosystemssaldon avseende överföringar av valutareserver till ECB från nationella centralbanker som ansluter sig till Eurosystemet är denominerade i euro och redovisade under ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”.

Andra Eurosystemssaldon i euro (t.ex. ECB:s interimistiska vinstfördelning till nationella centralbanker), redovisas på ECB:s balansräkning som en nettopost för fordringar eller skulder antingen under ”Övriga fordringar inom Eurosystemet (netto)” eller ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”.

Utelöpande sedlar

ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet, som tillsammans utgör Eurosystemet, ger ut eurosedlar.^[38] Det totala värdet av de eurosedlar som är i omlopp allokeras till centralbankerna i Eurosystemet per den sista arbetsdagen varje månad i enlighet med fördelningsnyckeln för sedlar.^[39]

ECB har tilldelats en andel på 8 procent av det totala värdet på utelöpande eurosedlar, vilket redovisas i balansräkningen på skuldsidan under ”Utelöpande sedlar”. ECB:s andel av det totala antalet eurosedlar i omlopp redovisas som fordran på de nationella centralbankerna. Dessa räntebärande fordringar^[40] redovisas under ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet” (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” ovan). Ränteintäkter på dessa fordringar redovisas i resultaträkningen under ”Ränteintäkter”.

Avsättning för finansiella risker

ECB-rådet kan besluta att helt eller delvis överföra ECB:s inkomster till en avsättning för finansiella risker. Denna avsättning kan, om ECB-rådet anser det nödvändigt, användas för att kompensera förluster som uppstår till följd av exponeringar mot finansiella risker. Storleken och det fortsatta kravet på dessa reserver för finansiella risker ses över varje år baserat på ECB:s bedömning av nämnda risker och med beaktande av ett antal faktorer, såvida inte i) dess storlek är noll, och ii) det inte finns någon ECB-inkomst att överföra till den.^[41]

Interimistisk vinstfördelning

Ett belopp som motsvarar summan av ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp och intäkter från skuldförbindelser som innehas för penningpolitiska syften anskaffade inom i) programmet för värdepappersmarknaden, ii) det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer, iii) programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar, iv) programmet för köp av offentliga värdepapper och v) stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) fördelas i januari följande år genom en interimistisk vinstfördelning, om inte ECB-rådet beslutar annat.^[42] Ett sådant beslut fattas om ECB-rådet, baserat på en välgrundad skattning av ECB:s direktion, räknar med att ECB kommer att göra en förlust för året eller kommer en vinst som understiger denna intäkt. ECB-rådet kan också besluta att helt eller delvis överföra denna intäkt till en avsättning för finansiella risker (se ovan”Avsättningar för finansiella risker”).

Utöver detta kan ECB-rådet besluta att minska det belopp från ECB:s intäkter från eurosedlar i omlopp som ska delas ut i januari med beloppet för de kostnader ECB haft i samband med utgivningen och hanteringen av eurosedlar.

Händelser efter balansräkningens upprättande

Tillgångar och skulder justeras så att de tar hänsyn till händelser som inträffar mellan balansdagen för årsbokslutet och det datum då direktionen godkänner att ECB:s årsbokslut överlämnas till ECB-rådet för godkännande, om dessa händelser i väsentlig grad påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen.

Viktiga händelser efter balansräkningens upprättande som inte påverkar värdet på tillgångarna eller skulderna per balansdagen redogörs för i noterna.

Ändringar i redovisningsprinciperna

Under 2024 gjordes inga ändringar i de redovisningsprinciper som används av ECB.

Ändringar i uppskattningar i redovisning

Under 2024 ändrade ECB metoden som används för intäkt från värdepapper med fast avkastning. Kupongränta, överkurser och underkurser på dessa värdepapper som nu redovisas enligt internräntemetoden (Internal Rate of Return, IRR-metoden). Tidigare tillämpades internräntan på över- och underkurser, medan kupongräntan redovisades enligt den linjära metoden. Ändringen har betydelse för tidpunkten för redovisning av intäkter, medan de totala vinsterna eller förlusterna under hela löptiden för värdepapper med fast avkastning förblir opåverkade.

Ändringar i presentationen av de finansiella rapporterna

Genom Europeiska centralbankens beslut (EU) 2024/2938 av den 14 november 2024 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2024/32) infördes ändringar i presentationen av posterna ”Årets förlust” och ”Ackumulerade förluster som överförs i ny räkning” i balansräkningen. I ECB:s årsbokslut 2023 redovisades posten ”Årets förlust” som en fristående post på tillgångssidan i enlighet med Europeiska centralbankens beslut (EU) 2016/2247 av den 3 november 2016 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2016/35), i dess ändrade lydelse, medan inga utestående ackumulerade förluster överfördes.^[43] I ECB:s årsbokslut för 2024 redovisas både ”Årets vinst/förlust” och ”Ackumulerade förluster som överförs i ny räkning” som separata negativa poster på balansräkningens skuldsida.

Genom beslut (EU) 2024/2938 infördes dessutom ytterligare ändringar i ECB:s balansräkning och resultaträkning. Dessa inbegriper i) en uppdelning av posten ”Avsättningar” i ”Riskavsättningar”^[44] och ”Övriga avsättningar” i balansräkningen och ii) borttagande av uppdelningen under ”Ränteintäkter” och Räntekostnader” i resultaträkningen där hädanefter information lämnas i de särskilda noterna till räkenskaperna.

Dessa ändringar syftar bland annat till att främja transparens och öka informationsvärdet i ECB:s årsredovisning.

Jämförelsetalen för 2023 har justerats i enlighet därmed. Presentationen av förlusten på 1 266 miljoner euro för 2023 som redovisades som en negativ post på balansräkningens skuldsida ledde till att de samlade tillgångarna och skulderna för det året minskade till 673 229 miljoner euro jämfört med 674 496 miljoner euro som redovisades i ECB:s årsredovisning för 2023.

Slutligen ändrade ECB 2024 hur ränteintäkter redovisas (t.ex. kupongränta) och räntekostnader (t.ex. avskrivning av överkurs) för poster som inte är relaterade till penningpolitiska transaktioner. Hittills tillämpades olika sätt att netta ränteintäkter och räntekostnader under posten ”Räntenetto” i resultaträkningen, beroende på typ av transaktion. ECB beslutade att från och med 2024 skulle ränta på enskilda instrumenttyper inom en enda balansräkningspost eller portfölj presenteras på nettobasis under antingen posten ”Ränteintäkter” eller ”Räntekostnader”, beroende på om nettobeloppet på instrumenttypen eller portföljen är positivt eller negativt. Denna presentation bedöms bättre återspegla transaktionens innehåll och överensstämmer samtidigt med den nettningsprincip som tillämpas för ränteintäkter och räntekostnader från tillgångar och skulder relaterade till penningpolitiska transaktioner.^[45] De jämförbara uppgifterna för 2023 har justerats enligt nedanstående:

Övrigt

I enlighet med artikel 27 i ECBS-stadgan och på rekommendation av ECB-rådet, godkände EU-rådet inledningsvis utnämningen av Baker Tilly GmbH & Co. KG Wirtschaftsprüfungsgesellschaft, Düsseldorf (Tyskland) som externa revisorer att granska ECB för en period på fem år t.o.m. slutet av räkenskapsåret 2022. Under 2023 godkände EU-rådet, på rekommendation av ECB-rådet, en förlängning av denna period med ytterligare två år fram till slutet av räkenskapsåret 2024.

2.4 Kommentarer till balansräkningen

Not 1 – Guld och guldfordringar

Denna post omfattar ECB:s innehav av guld:

Ökningen i euro på ECB:s guldinnehav berodde på en uppgång i marknadspriset för guld i euro räknat (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” samt not 15, ”Värderegleringskonton”).

Not 2 – Fordringar i utländsk valuta på hemmahörande utanför och i euroområdet

Not 2.1 – Fordringar på IMF

Denna post representerar ECB:s innehav av särskilda dragningsrätter (SDR), som den 31 december 2024 uppgick till 2 227 miljoner euro (2023: 2 083 miljoner euro). Innehaven är resultatet av ett frivilligt handelsavtal (tvåvägs) med Internationella valutafonden (IMF) om köp och försäljning av SDR, varigenom IMF har fullmakt att på ECB:s vägnar sälja och köpa SDR mot euro, inom en lägsta respektive högsta innehavsnivå. I redovisningssyften behandlas SDR som en utländsk valuta (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). ECB:s innehav av SDR ökade 2024 som resultat av ränteintäkterna under året. Under 2024 stärktes SDR mot euron, vilket också bidrog till en ökning i euro på detta innehav.

Not 2.2 – Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet

Dessa två poster består av banktillgodohavanden och lån i utländsk valuta samt investeringar i värdepapper denominerade i US-dollar, japanska yen och kinesiska renminbi.

Det totala värdet på dessa poster ökade 2024, främst på grund av US-dollarns appreciering mot euron och återinvesteringar av intäkter under året, främst från US-dollarportföljen.

ECB:s valutainnehav netto^[46] var:

Inga valutainterventioner ägde rum under 2024.

Not 3 – Övriga fordringar i euro på kreditinstitut i euroområdet

Den 31 december 2024 bestod denna post av kontosaldon gentemot hemmahörande i euroområdet till ett belopp av 2 miljoner euro (2023: 17 miljoner euro).

Not 4 – Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet

Not 4.1 – Värdepapper som innehas för penningpolitiska syften

Per den 31 december 2024 bestod denna post av skuldförbindelser förvärvade av ECB inom programmet för värdepappersmarknaden (SMP), det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3), programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP), programmet för köp av offentliga värdepapper (PSPP) samt stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP).

APP- portföljen^[47] fortsatte att minska under 2024 i och med att Eurosystemet upphörde att återinvestera kapitalbeloppen från förfallande värdepapper i juli 2023.^[48]

Vad gäller PEPP^[49] fortsatte Eurosystemet, efter ett beslut av ECB-rådets i december 2023,^[50] att fullt ut återinvestera kapitalbeloppen av förfallande av värdepapper under första halvåret 2024. Under andra delen av det året minskade PEPP-portföljen med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad eftersom Eurosystemet inte återinvesterade alla kapitalbelopp av förfallande av värdepapper. Återinvesteringarna inom PEPP avslutades i slutet av 2024.

Skuldförbindelser som förvärvats av ECB inom ramen för dessa program redovisas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell värdeminskning (se ”Värdepapper” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Upplupet anskaffningsvärde på de skuldförbindelser som ECB innehar och marknadsvärdet på dessa^[51] (redovisas inte i balansräkningen eller i resultaträkningen utan ges endast som jämförelse) var som följer:

Förändringarna under året i upplupet anskaffningsvärde på de skuldförbindelser som innehas av ECB var:

ECB-rådet bedömer regelbundet de finansiella riskerna som är knutna till värdepapperen i dessa program.

I detta sammanhang genomförs värdeminskningstester årligen, baserat på data vid årets slut, och godkänts av ECB-rådet. I dessa tester bedöms värdeminskningsindikatorer separat för varje program. I fall då värdeminskningsindikatorer observeras har ytterligare analys utförs för att bekräfta att de bakomliggande värdepapperens kassaflöden inte har påverkats av en värdeminskning. Baserat på resultaten av årets värdeminskningstest har inga förluster bokförts av ECB för de skuldförbindelser som innehafts i dess penningpolitiska portföljer 2024.

Det upplupna anskaffningsvärdet^[52] för värdepapper som innehas av Eurosystemet var som följer:

Not 5 – Fordringar inom Eurosystemet

Not 5.1. – Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet

Denna post består av ECB:s fordringar gentemot de nationella centralbankerna i euroområdet avseende tilldelning av eurosedlar inom Eurosystemet (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”). Per den 31 december 2024 uppgick denna post till 127 067 miljoner euro (2023: 125 378 miljoner euro). Förräntningen av dessa fordringar 2024 beräknades på daglig basis till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se not 24.2 ”Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar i Eurosystemet”) och not 34 ”Förändring i den ränta som används för förräntning av saldon inom Eurosystemet”).

Not 6 – Övriga tillgångar

Not 6.1 Materiella och immateriella anläggningstillgångar

Denna post omfattar:

Ett värdeminskningstest gjordes på ECB:s huvudbyggnad och kontorsbyggnader med exklusiv nyttjanderätt vid årets slut och ingen nedskrivningsförlust identifierades.

Not 6.2 – Övriga finansiella tillgångar

Denna post består främst av ECB:s portfölj för egna medel, som huvudsakligen består av investeringar av ECB:s inbetalda kapital samt belopp som har avsatts till den allmänna reservfonden och avsättningen för finansiella risker. Den omfattar även 3 211 andelar i Bank for International Settlements (BIS) med en anskaffningskostnad på 42 miljoner euro och andra löpande räkningar i euro.

Häri ingår följande poster:

Nettoökningen i denna post 2024 berodde främst på återinvesteringen av ränteintäkter från ECB:s portfölj för egna medel.

Not 6.3 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Denna post består av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående per den 31 december 2024 (se not 21 ”Valutaswappar och valutaterminer”). Beloppet på dessa värdeförändringar uppgick till 681 miljoner euro (2023: 552 miljoner euro). De är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 6.4 – Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Denna post omfattar:

Per den 31 december 2024 omfattade denna post upplupen ränta på Target-saldon från nationella centralbanker i euroområdet för december 2024 (se not 12.2 ”Skulder relaterade till TARGET (netto)”) och upplupen ränta från de nationella centralbankerna i euroområdet för det sista kvartalet 2024 avseende ECB:s fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet (se not 5.1 ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”). Dessa belopp avvecklades i januari 2025.

Den inbegriper även upplupen ränta på värdepapper, inbegripet utestående ränta betald vid förvärv, (se not 2.2, ”Banktillgodohavanden och värdepapper, externa lån och andra externa tillgångar samt fordringar i utländsk valuta på hemmahörande i euroområdet”, not 4, ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet” och not 6.2, ”Övriga finansiella tillgångar”).

Upplupna intäkter relaterade till tillsynsuppgifter motsvarar de tillsynsavgifter som ska erhållas för avgiftsperioden 2024 och som kommer att tas ut 2025 (se not 27, ”Nettointäkter/kostnader från avgifter och provisioner”).^[53]

Återstoden av denna post omfattade huvudsakligen i) upplupna intäkter från ECBS-projekt och ECBS-tjänster (se not 29, ”Övriga intäkter”), ii) upplupna ränteintäkter från andra finansiella instrument och iii) andra förskottsbetalningar.

Not 6.5 – Diverse

Per den 31 december 2024 uppgick denna post till 53 miljoner euro (2023: 88 miljoner euro), vilket huvudsakligen omfattade saldon till ett värde av 24 miljoner euro (2023: 28 miljoner euro) avseende swappar och valutaterminer som var utestående per den 31 december 2024 (se not 21, ”Valutaswappar och terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Den innehöll även fordringar avseende ECBS-projekt och ECBS-tjänster (se not 29, ”Övriga intäkter”) samt saldon avseende moms som ska återbetalas.

Not 7 – Utelöpande sedlar

Denna post består av ECB:s andel (8 procent) av samtliga eurosedlar i omlopp (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”) som uppgick till 127 067 miljoner euro per den 31 december 2024 (2023: 125 378 miljoner euro).

Not 8 – Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet

Centralbankerna i Eurosystemet har möjlighet att godta kontanter som säkerhet för värdepappersutlåningen inom ramen för PSPP och PEPP (offentliga värdepapper) utan att behöva återinvestera dem. För ECB:s del utförs dessa operationer via ett specialiserat institut.

Per den 31 december 2024 uppgick saldona från sådana utestående lånetransaktioner med kreditinstitut i euroområdet till totalt 2 388 miljoner euro (2023: 4 699 miljoner euro). Kontanter erhållna som säkerhet överfördes till Target-konton och eftersom de var oinvesterade vid årets slut bokfördes dessa transaktioner i balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” samt not 18, ”Program för värdepapperslån”).^[54]

Not 9 – Skulder i euro till övriga hemmahörande i euroområdet

Not 9.1 Offentlig sektor

Per den 31 december 2024 bestod denna post av inlåning från Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) på 73 miljoner euro (2023: 143 miljoner euro). I slutet av 2023 omfattade den även insättningar från Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Enligt artikel 21 i ECBS-stadgan får ECB fungera som fiskalt ombud för unionens institutioner, organ eller byråer, centrala, regionala, lokala eller andra myndigheter, andra offentligrättsliga organ eller offentliga företag i medlemsstaterna.

Not 9.2 – Övriga skulder

Denna post består av saldon för underordnade system i euroområdet,^[55] som är anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten. Per den 31 december 2024 uppgick denna post till 24 482 miljoner euro (2023: 20 479 miljoner euro).

Not 10 – Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet

Denna post omfattar:

Per den 31 december 2024 var den största komponenten i denna post inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen avseende administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 22 ”Administration av upp- och utlåningstransaktioner”).

I denna post ingick även Target-saldon, bestående av saldon för nationella centralbanker utanför euroområdet gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”) och av saldon för underordnade system utanför euroområdet som är anslutna till TARGET via Target-ECB-komponenten.

Här ingick även saldon från utestående transaktioner med värdepapperslån inom ramen för PSPP och PEPP som genomförts med kreditinstitut utanför euroområdet. Kontanter erhållna som säkerhet överfördes till Target-konton och eftersom de var oinvesterade vid årets slut bokfördes dessa transaktioner i balansräkningen (se ”Reverserade transaktioner” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper” samt not 18, ”Program för värdepapperslån”).

Återstoden av denna post bestod av ett saldo från det fasta ömsesidiga sedelfondsarrangemanget med Federal Reserve System. Inom detta arrangemang tillhandahåller Federal Reserve Bank of New York ECB med US-dollar i form av swapptransaktioner i syfte att erbjuda Eurosystemets motparter kortfristig finansiering i US-dollar. Samtidigt inleder ECB omvända swappar, s.k. back-to-back-swapptransaktioner, med nationella centralbanker i euroområdet, vilka använder de resulterande medlen till att genomföra likviditetsgivande transaktioner i US-dollar med Eurosystemets motparter i form av reverserade transaktioner. Dessa back-to-back-swapptransaktioner gav upphov till fordringar och skulder inom Eurosystemet mellan ECB och de nationella centralbankerna i euroområdet. De swapptransaktionerna som ECB genomfört med Federal Reserve Bank of New York och de nationella centralbankerna i euroområdet resulterade i terminsfordringar och -skulder som bokförs på konton utanför balansräkningen (se not 21 ”Valutaswappar och terminer”).

Not 11 - Skulder i utländsk valuta till hemmahörande utanför euroområdet

Not 11.1 - Inlåning, saldon och övriga skulder

Per den 31 december 2024 fanns det inga saldon under denna post, medan den i slutet av 2023 omfattade en skuld i utländsk valuta gentemot en hemmahörande utanför euroområdet till ett belopp av 24 miljoner euro, som uppstod i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 12 – Skulder inom Eurosystemet

Not 12.1 – Skulder motsvarande överföringen av valutareserver

Dessa är de skulder till nationella centralbanker i euroområdet som uppstått till följd av överföring av valutareserver när de gick med i Eurosystemet. I enlighet med artikel 30.2 i ECBS-stadgan är dessa bidrag fastställda i förhållande till de nationella centralbankernas andel i ECB:s tecknade kapital.

Den femårsjusteringen av de nationella centralbankernas vikter i fördelningsnyckeln för ECB:s tecknade kapital den 1 januari 2024, minskade vikterna av euroområdets nationella centralbanker i ECB:s tecknade kapital (se not 16, ”Kapital och reserver”). Detta resulterade i en minskning på 109 miljoner euro den 1 januari 2024. Denna summa betalades tillbaka till euroområdets centralbanker.

Förräntningen av dessa skulder 2024 beräknades på daglig basis till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta betalas på den komponent som utgörs av guldfordringar (se not 24.3 ”Förräntning av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver”) och not 34 ”Förändring i den ränta som används för förräntning av saldon inom Eurosystemet”.

Not 12.2 – Skulder relaterade till Target (netto)

Denna post består av euroområdets nationella centralbankers Target-konton gentemot ECB (se ”Positioner inom ECBS/inom Eurosystemet” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper”).

Minskningen i Targets nettoskuld berodde främst på kassainflödena till följd av i) förfall av värdepapper inom ramen för APP och PEPP, som avvecklades via Target-konton och endast delvis uppvägdes av återinvesteringar inom PEPP (se not 4, ”Värdepapper i euro utgivna av hemmahörande i euroområdet”) och ii) högre inlåning som ECB tar emot i sin roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen i samband med administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”). Effekten av dessa faktorer uppvägdes delvis, främst av kassautflöden till följd av räntekostnader som betalats på ECB:s nettoskuld i Target (se not 24.5 ”Räntekostnader netto som härrör från Target-saldon från/till de nationella centralbankerna”).

Med undantag för saldon som uppstått som resultat av sådana back-to-back-swapptransaktioner i samband med likvidiserande transaktioner i Us-dollar, beräknades avkastningen på Target-positioner som de nationella centralbankerna i euroområdet innehar gentemot ECB på daglig basis till den senast tillgängliga ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna (se not 24.5, ”Räntekostnader netto som härrör från Target-saldon från/till nationella centralbanker” och not 34 ”Förändring av den ränta som används för förräntning av saldon inom Eurosystemet”).

Not 12.3 – Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)

Per den 31 december 2024 uppgick denna post till 40 miljoner euro (2023: 40 miljoner euro). Den bestod huvudsakligen av inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen avseende administrationen av EU:s upp- och utlåningsverksamhet (se not 22 ”Administration av upp- och utlåningstransaktioner”).

Not 13 – Övriga skulder

Not 13.1 – Omvärderingseffekter för instrument utanför balansräkningen

Den 31 december 2024 fanns det inga saldon under denna post. I slutet av 2023 bestod den främst av värdeförändringar i swappar och terminer i utländsk valuta, vilka var utestående vid slutet av året (se not 21 ”Valutaswappar och terminer”). Dessa värdeförändringar uppgick till 68 miljoner euro. De är resultatet av omräkningen av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som var resultatet efter omräkningen av transaktionerna till genomsnittskostnaden för respektive utländsk valuta den dagen (se ”Instrument utanför balansräkningen” och ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Not 13.2 – Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Denna post omfattar:

Per den 31 december 2024 bestod denna post huvudsakligen av två komponenter, upplupen ränta på Target-saldon till de nationella centralbankerna för december 2024 (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” och not 12.2 ”Skulder relaterade till Target (netto)” och upplupen ränta till de nationella centralbankerna i euroområdet för 2024 på deras fordringar avseende valutareserver överförda till ECB (se not 12.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”). Dessa belopp avvecklades i januari 2025.

I denna post ingick även upplupen ränta på inlåning som ECB accepterar i sin roll som fiskalt ombud (se not 9.1 ”Offentlig sektor”, not 10, ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet” samt not 12.3, ”Övriga skulder inom Eurosystemet (netto)”).

Återstoden av denna post omfattade främst i) upplupen ränta på saldona för de underordnade system i euroområdet som är anslutna till Target genom Target-ECB-komponenten (se not 9.2, ”Övriga skulder”) och ii) diverse upplupna kostnader och förutbetalda intäkter.

Not 13.3 – Diverse

Per den 31 december 2024 låg denna post på 1 327 miljoner euro (2023: 1 401 miljoner euro). Totalt omfattades tillgodohavanden på 574 miljoner euro (2023: 635 miljoner euro) avseende swappar och valutaterminer som var utestående per den 31 december 2024 (se not 21, ”Valutaswappar och terminer”). Dessa saldon uppstod vid omräkning av sådana transaktioner till motvärdet i euro till de genomsnittliga valutakurser som gällde på balansdagen, jämfört med de värden i euro som gällde då transaktionerna ursprungligen bokfördes (se ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”).

Denna post omfattade även ett belopp på 110 miljoner euro (2023: (2023: 117 miljoner euro) (se ”Leasing” i avsnitt 2.3 ”Redovisningspolitik”).

I denna post ingick även ECB:s förmånsbestämda nettoskuld vad gäller förmåner efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner för direktionsledamöter och personal^[56] ledamöter av ECB:s direktion samt ledamöter av tillsynsnämnden som är anställda av ECB.

ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner

Balansräkning
De belopp som togs upp i balansräkningen under ”Diverse” (skulder) för förmåner efter avslutad tjänstgöring, och andra långfristiga förmåner var:

Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen gentemot personalen på 2 712 miljoner euro 2024 (2023: 2 458 miljoner euro) inkl. icke-fonderade åtaganden på 293 miljoner euro (2023: 278 miljoner euro) avseende förmåner efter avslutad tjänstgöring, andra än pensioner, och andra långfristiga förmåner. Nuvärdet på den förmånsbestämda förpliktelsen gentemot ledamöter i direktionen och ledamöter i tillsynsnämnden på 37 miljoner euro (2023: 35 miljoner euro) avser endast förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner.

Omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring redovisas i balansräkningen under ”Värderegleringskonton”. Omvärderingsvinster under den posten uppgick till 416 miljoner euro (2023: 238 miljoner euro) (se not 15, ”Värderegleringskonton”).

Förändringar i det förmånsbestämda åtagandet, förvaltningstillgångar och omvärderingsresultat
Förändringarna i nuvärdet på det förmånsbestämda åtagandet var:

Kostnaderna för tjänstgöring avseende tidigare perioder 2024 relaterade till dagens pensionstagare och pensionärer var en följd av en ändring av reglerna i ECB:s pensionsplaner 2024, enligt vilken den årliga ökningen av pensionerna överensstämmer med den årliga allmänna lönejusteringen för ECB-anställda från och med 2026.

Omvärderingsvinsterna på det förmånsbestämda pensionsåtagandet 2024 uppstod främst till följd av ökningen av den diskonteringsränta som används vid den aktuariella värderingen från 3,4 procent 2023 till 3,6 procent 2024 och förändringen av demografiska antaganden.

Förändringar i verkligt värde av tillgångar i förmånsbestämda planer avseende personal var:

Omvärderingsvinsterna på förvaltningstillgångar 2024 återspeglar det faktum att aktuell avkastning på fondandelarna var högre än den förväntade ränteavkastning på dessa tillgångar, vilken är baserad på antagandet om en diskonteringsränta på 3,4 procent.

Förändringar i värderegleringsresultat var:

Resultaträkning
De belopp som togs upp i resultaträkningen var:

Beloppen som tagits upp i resultaträkningen för kostnader under innevarande år, räntekostnader på åtagandet och ränteintäkter på förvaltningstillgångar beräknas med hjälp av föregående års räntor. Den diskonteringsränta som användes för den aktuariella värderingen minskade från 3,9 procent 2022 till 3,4 procent 2023, vilket resulterade i högre kostnader för tjänstgöring under innevarande år. Räntekostnaden på åtagandet och ränteintäkterna på förvaltningstillgångarna ökade också på grund av högre saldon som uppväger effekten av den lägre diskonteringsränta som använts.

Kostnader avseende tjänstgöring under tidigare perioder till följd av ändringen av reglerna som styr ECB:s pensionsplaner 2024 redovisades fullt ut i resultaträkningen för det året, när beslutet om ändringen fattades.

Huvudantaganden
Vid förberedelserna av de värderingar som det hänvisas till i denna not använde de oberoende aktuarierna antaganden som direktionen har godkänt för redovisning och rapportering. De huvudantaganden som tillämpats för att beräkna skulden för förmåner efter avslutad tjänstgöring och övriga långfristiga förmåner visas nedan:

Not 14 Avsättningar

Not 14.1 – Övriga avsättningar

Per den 31 december 2024 omfattade denna post även administrativa avsättningar på 72 miljoner euro (2023: 67 miljoner euro).

Not 15 Värderegleringskonton

Denna post består huvudsakligen av omvärderingsreserver som uppkommer från orealiserade vinster på tillgångar, skulder och instrument utanför balansräkningen (se ”Guld och tillgångar och skulder i utländsk valuta”, ”Värdepapper”, ”Resultatavräkning” och ”Instrument utanför balansräkningen” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). Häri innefattas även omvärderingar av ECB:s förmånsbestämda nettoskuld efter avslutad tjänstgöring (se ”ECB:s förmåner efter avslutad tjänstgöring och andra långfristiga förmåner” i avsnitt 2.3 ”Redovisningsprinciper” och not 13.3 ”Diverse”).

Värderegleringskontona ökade under 2024 främst på grund av uppgången i marknadspriset för guld i euro räknat. Även värderegleringskontona för utländsk valuta ökade, främst som resultat av US-dollarns appreciering mot euron.

De valutakurser som användes för omvärdering vid årets slut var:

Not 16 – Kapital och reserver

Not 16.1 Kapital

Ändringar i ECB:s fördelningsnyckel
Enligt artikel 29 i ECBS-stadgan ska de vikter som tilldelas de nationella centralbankerna justeras vart femte år.^[57] Den femte justeringen av fördelningsnyckeln efter upprättandet av ECB gjordes den 1 januari 2024.

ECB:s inbetalade kapital
ECB:s inbetalade kapital minskade med 23 miljoner euro den 1 januari 2024. Det beror på den sammanlagda minskningen på 0,2200 procentenheter i viktningen för de nationella centralbankerna i euroområdet (med fullt inbetalda andelar) i ECB:s tecknade kapital på 10 825 miljoner euro och den motsvarande ökningen för de nationella centralbanker utanför euroområdet (vilka bara betalat 3,75 procent av sina tecknade andelar).

Följande tabell visar ändringarna i fördelningsnyckeln, det tecknade kapitalet och det inbetalda kapitalet:

Euroområdets nationella centralbanker har betalat in hela sina andelar av det tecknade kapitalet.

De nationella centralbanker som inte ingår i euroområdet ska betala in 3,75 procent av sin del av det tecknade kapitalet som bidrag till ECB:s driftkostnader. De nationella centralbankerna utanför euroområdet är inte berättigade att erhålla någon del av ECB:s utdelningsbara vinstmedel och behöver inte heller bidra till att täcka ECB:s eventuella förluster.

Not 17 – Ackumulerade förluster som överförs i ny räkning

Per den 31 december 2024 uppgick denna post till 1 266 miljoner euro (2023: noll). Den bestod av ECB:s förlust för 2023, som efter ett beslut av ECB-rådet överfördes till ECB:s balansräkning och kommer att kvittas mot framtida vinster.

2.5 Instrument utanför balansräkningen

Not 18 – Program för värdepapperslån

Som en del av förvaltningen av ECB:s egna medel har ECB slutit avtal om ett program för värdepapperslån där ett specialiserat institut genomför transaktioner med värdepapperslån för ECB:s räkning. I enlighet med ECB-rådets beslut har ECB dessutom ställt värdepapper för penningpolitiska syften till förfogande för utlåning.^[58]

Beroende på erhållna säkerheter bokförs transaktioner med värdepapperslån på i) konton utanför balansräkningen när de genomförs mot säkerhet i värdepapper eller ii) konton i balansräkningen när de genomförs mot kontanter som inte är investerade vid årets slut (se not 8 ”Övriga skulder i euro till kreditinstitut i euroområdet” och not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Marknadsvärdet på utlånade värdepapper och respektive säkerheter var:

Not 19 – Ränteterminer

Följande transaktioner, värderade till sista valutakurs för året var utestående vid årets slut:

Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 20 – Värdepappersterminer

Per den 31 december 2024 fanns det inga utestående värdepappersterminer. I slutet av 2023 var däremot terminsköp och försäljningar av värdepapper, var och en till ett belopp på 45 miljoner euro, omräknat till sista valutakurser för året, utestående:

Dessa transaktioner utfördes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver.

Not 21 – Valutaswappar och terminer

Förvaltningen av valutareserver
Valutaswappar och terminer gjordes i samband med förvaltningen av ECB:s valutareserver. Följande fordringar och skulder från dessa transaktioner, värderade till sista valutakurs för året var utestående vid årets slut:

Likviditetsgivande swappavtal
ECB ingår i ett centralbanksnätverk för swappavtal och har ömsesidiga swappavtal med Bank of Canada, Bank of England, Bank of Japan, Federal Reserve System och Swiss National Bank. ECB har även ett ömsesidigt swappavtal med People’s Bank of China. Dessa swapparrangemang gör det möjligt att tillhandahålla i) likviditet i någon av de ovannämnda centralbankernas valutor till banker i euroområdet eller ii) eurolikviditet till finansinstitut i de ovannämnda centralbankernas jurisdiktioner. Ytterligare swappavtal finns med Danmarks Nationalbank och Sveriges riksbank för att tillhandahålla likviditet i euro till finansinstitut i deras jurisdiktioner. Ovanstånde avtal syftar till att avhjälpa spänningarna på de internationella finansmarknaderna och minimera riskerna för negativa återkopplingar.^[59]

Fordringar och skulder i US-dollar med förfallodatum under 2025 uppstod i samband med likvidiserande transaktioner i US-dollar till Eurosystemets motparter (se not 10 ”Skulder i euro till hemmahörande utanför euroområdet”).

Not 22 – Administration av upplåning och utlåning

Under 2024 fortsatte ECB att ansvara för administrationen av konton och hanteringen av betalningar i samband med EU:s upp- och utlåningstransaktioner inom ramen för systemet för medelfristigt ekonomiskt stöd, den europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen och låneavtalet med Grekland.

Till följd av covid-19-pandemin beviljade EU lån till medlemsstaterna inom ramen för sitt instrument för tillfälligt stöd för att minska risken för arbetslöshet i en krissituation (SURE). Tillgången till detta instrument upphörde den 31 december 2022, men de relevanta emissionerna bestod av obligationer på mellan 5 och 30 års löptid.

Under 2024 fortsatte EU också att tillhandahålla finansiering i form av ett icke återbetalningspliktigt finansiellt stöd och lånestöd till medlemsstater inom ramen för programmet Nästa generations EU (NGEU), som inrättats för att stödja den ekonomiska återhämtningen i EU och samtidigt underlätta den gröna och digitala omställningen av unionens ekonomi. Under 2024 gav EU också stöd till både Ukraina, i form av lån i enlighet med den nya förordningen om inrättande av Ukrainafaciliteten, inbegripet exceptionell överbryggande finansiering, och till Arabrepubliken Egypten i form av kortfristigt makroekonomiskt stöd. ECB bistod Europeiska kommissionen med administrationen av transaktioner i samband med dessa instrument.

Vidare agerar ECB agerar som fiskalt ombud för Europeiska kommissionen i samband med dess nya tjänst för EU-emissioner, som lanserade i januari 2024.

Under 2024 förmedlade ECB betalningar relaterade till samtliga ovan nämnda operationer.

Not 23 – Ansvarsförbindelser från pågående rättsförfaranden

Talan har väckts mot ECB när det gäller hur dess tillsynsfunktioner utövas över Banca Carige S.p.A. (Banca Carige). I två av dessa rättsförfaranden begär Banca Cariges aktieägare ekonomisk ersättning från ECB för den skada som påstås ha uppkommit till följd av olika åtgärder som ECB har vidtagit inom ramen för sin tillsyn över Banca Carige, som består både av påstådd underlåtenhet att vidta åtgärder och skadebringande handlingar. The ECB vann ett av dessa två mål i första instans. Tribunalens dom i målet i fråga har överklagats av motparten och är för närvarande föremål för prövning i domstolen. Det andra målet är fortfarande föremål för prövning i tribunalen. Dessa mål kommer att avgöras med beaktande av bland annat det slutliga utfallet av andra relaterade mål. I ett av dessa bedömde Europeiska unionens tribunal i sin dom av den 12 oktober 2022 att ECB:s beslut att ställa Banca Carige under tillfällig förvaltning saknade lämplig rättslig grund enligt italiensk lag. Tribunalen ogiltigförklarade därför ECB:s beslut att ställa Banca Carige under tillfällig förvaltning samt den första förlängningen av den tillfälliga förvaltningen 2019. ECB överklagade emellertid tribunalens dom till EU-domstolen, som fortfarande kan upphäva denna dom. Ytterligare två ECB-beslut om förlängning av den tillfälliga förvaltningen bestrids för närvarande genom en talan om ogiltigförklaring, som ännu inte har avgjorts.

2.6 Noter till resultaträkningen

Not 24 – Räntenetto (intäkter/kostnader)

Not 24.1 – Räntenetto från valutareserver

Nettoränteintäkter eller räntekostnader på ECB:s valutareserver, fördelade på typ av instrument, visas nedan:

Nettoränteintäkter eller räntekostnader på ECB:s valutareserver, uppdelad per valuta var:

Not 24.2 – Ränteintäkter från fördelningen av eurosedlar i Eurosystemet

För 2024 uppgick ränteintäkterna på ECB:s 8-procentiga andel av det totala värdet på utelöpande eurosedlar (se ”Utelöpande sedlar” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”, och not 5.1, ”Fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet”) till 5 232 miljoner euro (2023: 4 817 miljoner euro). Ökningen resulterade av den högre genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna jämfört med föregående år (2024: 4,1 procent, 2023: 3,8 procent).

Not 24.3 – Förräntning av de nationella centralbankernas fordringar avseende överförda valutareserver

För 2024 uppgick de fordringar som de nationella centralbankerna i euroområdet hade avseende valutareserver som överförts till ECB (se not 12.1 ”Skulder motsvarande överföringen av valutareserver”) till 1 448 miljoner euro (2023: 1 335 miljoner euro). Ökningen resulterade av den högre genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna jämfört med föregående år (2024: 4,1 procent, 2023: 3,8 procent).

Not 24.4 - Räntenetto på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften

Räntenettot på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften var:

Not 24.5 - Räntekostnader netto från Target-saldon från/till nationella centralbanker

Räntenetto (intäkter(/kostnader) från Target2-saldon från/till nationella centralbanker var:

Ökningen resulterade huvudsakligen av den högre genomsnittliga räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna jämfört med föregående år (2024: 4,1 procent, 2023: 3,8 procent).

Not 25 – Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner

Realiserade vinster/förluster från finansiella transaktioner var:

Realiserade nettoförluster innefattar realiserade vinster och förluster på värdepapper och ränteterminer. De realiserade nettoprisförlusterna 2024 berodde främst på den redovisningsmässiga behandlingen av avskrivning av överkurser och underkurser och nedskrivningar avseende återbetalningar av värdepapper i ABSPP^[60]. Realiserade nettoprisförluster uppvägdes delvis av realiserade valutakursvinster netto, som till stor del uppstod till följd av nedskrivningar av ett antal värdepapper i US-dollar vid årets slut.

Följande tabell visar realiserade vinster och förluster från finansiella transaktioner, uppdelade per valuta och kvartal:

Not 26 – Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner

Nedskrivningar av finansiella tillgångar och positioner var:

Marknadspriser på ett antal värdepapper, främst i US-dollarportföljen,sjönk parallellt med en uppgång i räntor på samma innehav mot slutet av 2024. Detta resulterade i orealiserade prisförluster vid årets slut.

De orealiserade växelkursförlusterna uppstod till följd av nedskrivningar av de genomsnittliga anskaffningskostnaderna för ECB:s innehav av japanska yen till växelkursen vid slutet av år 2024. Detta speglar den japanska yenens depreciering gentemot euron sedan inköpen gjordes.

Not 27 – Räntenetto (intäkter/kostnader) från avgifter och provisioner

Intäkterna under denna post bestod främst av tillsynsavgifter. Utgifterna omfattar huvudsakligen depåavgifter.

Intäkter och utgifter som hör samman med tillsynsuppgifterna
Intäkterna från banktillsyn omfattar främst intäkter från tillsynsavgifter. ECB tar ut årsavgifter från enheter som står under tillsyn för att täcka sådana kostnader som uppstår under utövandet av tillsynsarbetet. Baserat på ECB:s faktiska årliga utgifter för banktillsynsuppgifter uppgick intäkterna från tillsynsavgifter för 2024 till 681 miljoner euro (2023: 654 miljoner euro).

För att fastställa vilka tillsynsavgifter som ska tas ut justeras de faktiska årliga utgifterna för belopp som återbetalats till/mottagits från enskilda banker för tidigare avgiftsperioder och andra justeringar, inklusive ränta på sena betalningar.^[61] Justerat för dröjsmålsränta samt nettoåterbetalningar till enskilda banker för tidigare avgiftsperioder motsvarar de årliga tillsynsavgifter som tas ut av enheter under tillsyn för avgiftsperioden 2024 ett belopp som är nästan lika stort som de faktiska årliga kostnaderna på 681 miljoner euro^[62] (se not 6.4 ”Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader”). De enskilda tillsynsavgifterna kommer att faktureras under andra kvartalet 2025.^[63]

ECB får också besluta om administrativa sanktioner mot enheter under tillsyn vilka inte följer tillämplig EU-banklagstiftning om tillsynskrav (inbegripet ECB:s tillsynsbeslut). Den relaterade intäkten beaktas inte vid beräkningen av de årliga tillsynsavgifterna, och inte heller återbetalningar av sanktioner om tidigare sanktionsbeslut ändras eller ogiltigförklaras. I stället bokförs dessa intäkter i ECB:s resultaträkning. För 2024 uppgick beloppet för de sanktioner som ECB ålagt enheter under tillsyn till 16 miljoner euro (2023: 18 miljon euro).

ECB:s relaterade intäkter för tillsynsuppgifter var:

Banktillsynsrelaterade utgifter härrör från den direkta tillsynen av betydande enheter, övervakningen av tillsynen av mindre betydande enheter och genomförandet av övergripande uppgifter och specialtjänster. De består av direkta utgifter för ECB:s tillsynsfunktion och de relevanta utgifter som härrör från de stödområden som behövs för att fullgöra ECB:s tillsynsansvar och återspeglar de tjänster som utförs med avseende på lokaler och faciliteter, personal, informationsteknik (IT), juridik, revision och administration, kommunikation och översättning samt annan verksamhet.

De faktiska utgifterna för ECB:s tillsynsuppgifter, som täcks genom de årliga tillsynsavgifterna för 2024, uppgick till 681 miljoner euro (2023: 654 miljoner euro). Utöver effekterna av inflation bidrog intensivieringen av tillsynsinitiativ tillsammans med högre kostnader associerade med pågående utveckling och förbättringar av IT-system för banktillsyn till att dessa kostnader ökade.

Not 28 – Intäkter från aktieinstrument och andelar

Utdelningen på 1 miljon euro 2024: (2023: 1 miljon euro) från aktier i BIS som innehas av ECB (se not 6.2, ”Övriga finansiella tillgångar”) redovisas i denna post.

Not 29 Övriga intäkter

Diverse övriga intäkter uppgick till 119 miljoner euro 2024 (2023: 72 miljoner euro). Det totala beloppet kom främst från de samlade bidragen från deltagande nationella centralbanker till kostnader som ECB haft i samband med ECBS projekt och tjänster i drift.

Not 30 – Personalkostnader

Personalkostnaderna var:

Genomsnittligt antal anställda 2024 (uttryckt som heltidsekvivalenter),^[64] uppgick till 4 297 (2023: 4 222), varav 386 (2023: 380) i ledande ställning.

Högre kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring uppstod till följd av ändringen av reglerna för ECB:s pensionsplaner 2024. I enlighet med ECB s redovisningsregler för pensioner redovisades kostnaderna för tjänstgöring under tidigare perioder till följd av denna ändring i sin helhet i resultaträkningen för 2024, när beslutet fattades (se not 13.3, ”Diverse”). Löner och allmänna förmåner ökade i linje med det planerade högre genomsnittliga antalet anställda vid ECB och ordinarie lönejusteringar.

Ersättning till direktionen och tillsynsnämnden
Ledamöterna i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden som är anställda av ECB erhåller en grundlön och ett bostadsbidrag. Ordföranden erbjuds en bostad i stället för ett separat bostadsbidrag. Ledamöterna i direktionen och tillsynsnämndens ordförande erhåller även ett representationstillägg. I enlighet med anställningsvillkoren för Europeiska centralbankens personal kan ledamöterna i direktionen och i tillsynsnämnden ha rätt till hushålls-, barn- och utbildningstillägg samt andra tillägg, beroende på deras individuella situation. Lönerna beskattas till förmån för EU och därutöver görs avdrag för pensions-, vård-, olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård. På bidragen utgår ingen skatt och de är inte pensionsgrundande.

För 2024 var grundlönerna för ledamöter i direktionen och de ledamöter i tillsynsnämnden anställda av ECB (dvs. exkl. representanter för de nationella tillsynsmyndigheterna) som följer:^[65]

Samtliga ersättningar till ledamöterna i direktionen och tillsynsnämnden och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för deras räkning uppgick till 1 254 013 euro (2023: 1 169 703 euro).

Övergångsbelopp kan betalas ut till tillsynsnämndens och direktionens f.d. ledamöter under en begränsad övergångsperiod efter att deras mandattid har löpt ut. Under 2024 uppgick dessa betalningar, förmåner och ECB:s bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för f.d. direktionsledamöter till 552 772 euro (2023: 365 864 euro). Ökningen berodde på att ett större antal tidigare ledamöter fick dessa betalningar 2024 än 2023.

Pensionsrelaterade betalningar, inklusive förmåner efter anställning och bidrag till olycksfalls- och sjukförsäkringar samt långtidsvård för tidigare ledamöter och deras anhöriga uppgick till 2,185,215 euro (2023: 2 670 313 miljoner euro).^[66] I detta belopp ingick 2024 en klumpsummebetalning till en tidigare ledamot när hen lämnade ECB, och för 2023 ingick en klumpsumma när en ledamot gick i pension. Dessa utbetalningar gjordes i stället för framtida pensionsutbetalningar.

Not 31 Administrativa kostnader

Administrativa kostnader var:

Ökningen av administrativa kostnader 2024 berodde främst på i) högre kostnader för IT i samband med digital omställning (”It-relaterade kostnader”), ii) ECB:s bidrag till utbyggnad av barnomsorgen vid Europeiska skolan i Frankfurt (”Personalrelaterade utgifter”). Inflationen fortsatte att påverka olika kostnader under denna post.

Not 32 – Sedelproduktion

Under 2024 uppgick dessa kostnader till 9 miljoner euro (2023: 9 miljoner euro). Totalen uppstod främst från gränsöverskridande sedeltransporter mellan sedeltryckerier och nationella centralbanker, för leverans av nya sedlar och mellan nationella centralbanker för att jämna ut under- och överskott. Dessa kostnader täcks centralt av ECB.

Not 33 - Överföringar (till)/från avsättningar för risker

Under 2023 omfattade denna post förbrukning av hela avsättningen för finansiella risker på 6 620 miljoner euro för att delvis täcka förluster från exponeringar mot finansiella risker (se ”Avsättningar för finansiella risker” i avsnitt 2.3, ”Redovisningsprinciper”). Som resultat var denna avsättning noll per den 31 december 2023. Inga överföringar skedde under 2024.

2.7 Händelser efter balansräkningens upprättande

Not 34 – Förändring av den ränta som används för förräntning av saldon inom Eurosystemet

Den 13 mars 2024 beslutade ECB-rådet om ett antal principer som ska styra det penningpolitiska styrsystemet i framtiden och som, bland andra nyckelparametrar, ska fortsätta att styra den penningpolitiska inriktningen genom räntan på inlåningsfaciliteten.^[67] Samtidigt beslutade ECB-rådet att fr.o.m den 1 januari 2025 kommer räntan på inlåningsfaciliteten att vara basen för beräkning av avkastning på i) Target-saldon till/från nationella centralbanker i euroområdet, ii) fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och iii) skulder motsvarande överföringen av valutareserver.

2.8 Årsredovisning 2020–2024

Balansräkning

Resultaträkning